2024
Senaste händelser
-
Januari
-
Tiotusentals protesterar mot nationaldagsfirande
I flera städer i landet hålls demonstrationer mot att nationaldagen firas den 26 januari, som är den dag då europeiska nybyggare 1788 steg i land i hamnen i Sydney, vilket också blev inledningen till kolonisationen av landet. De tusentals människor som demonstrerar menar att nationaldagsfirandet borde äga rum en annan dag eftersom kolonisationen är förknippad med kränkningar av aboriginernas rättigheter. I Melbourne vandaliserades statyer av den brittiska drottningen Victoria och den brittiske upptäcksresanden James Cook. Enligt opinionsmätningar vill omkring majoriteten av befolkningen fortsätta med ett nationaldagsfirande, som är en arbetsfri dag som ofta ägnas åt utflykter och grillfester och annat umgänge. Omkring hälften av australierna är dock öppna för att byta till ett annat datum.
-
Mars
-
Australien går med i internationell drönarkoalition
Australiens försvarsminister Richard Marles meddelar att landet kommer att gå med i en koalition av länder som ska leverera drönare till Ukraina. Drönarkoalitionen leds av Storbritannien och Lettland och omfattar även bland andra Danmark, Estland, Tyskland, Litauen, Nederländerna, Sverige, Ukraina, Nederländerna. Länderna har lovat att avsätta resurser för att tillverka drönare, som ska skickas till Ukraina. Koalitionen kommer också att utbilda ukrainska trupper i hur man använder drönarna.
-
Nytt försvarsavtal med Storbritannien
Australien och Storbritannien ingår ett nytt försvarsavtal i Canberra. Avtalet drar upp riktlinjer och underlättar för de bägge allierade staterna att skicka trupper till varandras territorier för att exempelvis delta i militära övningar och utbildning eller dela underrättelseinformation. Länderna är inte förpliktigade att ingripa till varandras försvar om någon av dem utsätts för ett angrepp, men överenskommelsen innebär att länderna ”åtar sig att rådgöra" med varandra vid ett hot utifrån. Australien och Storbritannien deltar sedan tidigare i försvarsalliansen Aukus tillsammans med USA.
-
Juni
-
Assange släpps fri
En infekterad 14 år lång juridisk strid får sitt slut i och med att Julian Assange släpps ur brittiskt förvar efter en överenskommelse med rättsvårdande myndigheter i USA. Uppgörelsen innebär att Wikileaks-grundaren erkänner att han stulit och spridit hemliga försvarsuppgifter, men friges eftersom den 52-årige australiern redan anses ha avtjänat straffet, drygt fem års fängelse, medan hans begäran om överlämning till USA avhandlades i brittiska domstolar. Pressfrihetsaktivister har protesterat mot vad de anser är ett politiskt motiverat åtal och regeringen i Australien har krävt hans frigivning. Wikileaks offentliggjorde 2010 hundratusentals amerikanska hemliga handlingar, däribland diplomatpost och filmer på misstänkta krigsbrott. USA anser att läckan har äventyrat människors liv. Samma år greps Assange i Storbritannien, men på begäran av svensk åklagare för misstänkt våldtäkt och ofredande under ett Sverigebesök. Han avfärdade anklagelserna, som han också såg som politiska. Därefter tillkom USA:s begäran om överlämning. 2012 tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London, där han förskansade sig till 2019 då han greps på nytt. Det svenska fallet preskriberades 2020. Wikileaks källa, Chelsea Manning, en underrättelseanalytiker i USA:s armé, dömdes 2013 till 35 års fängelse för läckan, men benådades av president Barack Obama 2017.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.