Australien – Ekonomisk översikt

Australien är ett rikt land med enorma naturtillgångar. Under nästan tre decennier har landet uppvisat en oavbruten ekonomisk tillväxt, trots såväl finanskris som sjunkande priser på råvaror. Men under andra halvan av 2020 gick ekonomin in i en lågkonjunktur till följd av coronakrisen och svåra skogsbränder. I dag strävar regeringen efter att minska beroendet av gruvnäringen och bredda ekonomin. 

Australien räknas som ett höginkomstland enligt Världsbankens indelning av världens länder i fyra inkomstkategorier (se alla länder här).

Jordbruket dominerade helt ekonomin fram till andra världskriget, men därefter inleddes en snabb utbyggnad av såväl tillverknings- som gruvindustri. Jordbruket moderniserades, tjänstesektorn expanderade och turismens betydelse för ekonomin ökade. De asiatiska länderna tog över västvärldens roll som Australiens viktigaste handelspartner. Numera är tjänstesektorn den överlägset största mätt i andel av bruttonationalprodukten (BNP).

Grunden till en god ekonomi lades av den Laborregering som tillträdde 1983. Höga tullar sänktes och andra handelshinder avskaffades, finansmarknaden avreglerades och den australiska dollarn fick flyta fritt. År 1990 inleddes ett privatiseringsprogram, bland annat såldes telekommunikationer, flyg och banker ut. En viktig ekonomisk drivkraft har sedan slutet av 1990-talet varit en stark privatkonsumtion som möjliggjort en hög BNP-tillväxt trots kriser i omvärlden.

Australien hade i början av 2000-talet en låg inflation, den lägsta arbetslösheten på många år och ett överskott i statsbudgeten. God hushållning med statliga medel i kombination med växande inkomster från utrikeshandeln bäddade för att Australien kunde möta den internationella finanskrisen från 2008 med omfattande stimulansåtgärder motsvarande nära 57 miljarder australiensiska dollar. Pengarna gick till hus- och vägbyggen, skolor samt direktstöd till främst låg- och medelinkomsttagare.

Att gruvnäringen blomstrade till följd av ökad efterfrågan och investeringar från Kina, som behövde järnmalm och kol till sin växande ekonomi, gav ytterligare hjälp att hantera krisen. Men arbetslösheten ökade och tillväxttakten i ekonomin på det stora hela var lägre än tidigare.

I naturresursrika delstater som Queensland och Västaustralien var dock tillväxten god på grund av efterfrågan inte minst från Kina (vissa talade om en ekonomi i två hastigheter med å ena sidan en blomstrande gruvindustri, å den andra en kämpande tillverkningsindustri). År 2012 trefaldigades värdet av gruvexporten medan investeringarna i gruvindustrin fortsatte att öka.

När den ekonomiska tillväxttakten i Kina saktade av några år in på 2010-talet minskade den kinesiska importen av järnmalm och andra gruvprodukter från Australien samtidigt som de globala råvarupriserna sjönk. Men även om tillväxten minskade i bland annat Queensland och Västaustralien och investeringarna i gruvindustrin sjönk klarade Australien de ekonomiska förändringarna relativt väl, bland annat beroende på en fortsatt hög export av råvaror.

Förutom gruvsektorn har även finansbranschen och byggindustrin varit betydelsefulla näringar under det senaste decenniet.

Beroendet till Kina är fortsatt starkt: exporten dit, idag bland annat jordbruksprodukter, står ännu för en betydande del av den totala exporten, och inkomsterna från de många kinesiska studenter som utbildar sig vid australiska universitet och från rika turistande kineser spelar en viktig roll för ekonomin. Dessutom har Australien också tillhört de länder i världen som kinesiska investerare varit särskilt intresserade av. I början av 2020-talet hotade ökande spänningar mellan de båda länderna att få konsekvenser för det för Australiens så betydelsefulla ekonomiska utbytet (se Utrikespolitik och försvar).

Regeringen har under 2010-talet strävat efter att ta sig ur beroendet av gruvindustrin genom satsningar på andra näringar. För att stimulera tillväxt i andra sektorer och hjälpa ekonomin att klara omställningen har centralbanken hållit fast vid låga räntenivåer. De låga räntorna har emellertid underblåst höga bostadspriser och medfört att australiska hushåll har dragit på sig stora skulder.

Under det senaste decenniet har statsbudgeten uppvisat ett underskott och målet har varit att budgeten ska hamna på plus senast i början av 2020-talet. Statsskulden har legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med många andra rika länder.

Under senare år har även klyftorna mellan hög- och låginkomsttagare ökat, särskilt urbefolkningen ligger långt efter den rikaste gruppen i landet.

Men de senaste årens blomstrande tillväxt förbyttes 2020 i en ekonomisk nedgång. De svåra skogsbränder som härjade i landet i slutet av 2019 fick negativa följder för ekonomin, något som visade sig under första kvartalet 2020, då BNP krympte med 0,3 procent. Samtidigt började det nya coronaviruset spridas i landet, vilket ledde till att kraftiga restriktioner infördes. Det drabbade ekonomin hårt och under andra kvartalet 2020 minskade BNP med 7 procent.

För att stoppa nedgången och stimulera ekonomin pumpade regeringen in stora mängder pengar (över 200 miljarder australiska dollar).    

Om våra källor