Kiribati
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/kiribati/
De korallöar som bildar Kiribati ligger i tre grupper som sträcker sig över ett enormt område längs ekvatorn i Stilla havet. Öarna är låga och hotas av översvämningar orsakade av klimatförändringar. Invånarna fiskar till husbehov, men i övrigt kommer de rika fiskbestånden bara landet till del genom försäljning av fiskelicenser till utlandet.
Kiribati – Geografi och klimat
Kiribati består av tre stora ögrupper som ligger utspridda längs ekvatorn i Stilla havet. Med havsytan inräknad är landet elva gånger så stort som Sverige, medan landytan endast motsvarar lite drygt halva Öland. Klimatet är tropiskt.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 811 km2 (2022)
- Tid
- svensk +11 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- huvudstadsatollen Tarawa 70 090 (folkräkning 2020)
- Övriga större städer
- sammanhängande städer saknas
- Högsta berg
- högsta uppmätta punkt (81 m ö h)
- Medelnederbörd/år
- Tarawa 1 500 mm
- Medeltemperatur/dygn
- ca 28 °C året om
Kiribati – Befolkning och religion
Nästan alla Kiribatis invånare är mikronesier. De kallar sig själva och sitt austronesiska språk i-kiribati. Den inhemska traditionella religionen på Kiribatis öar har nästan helt trängts tillbaka av kristen mission.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- nästan alla invånare är mikronesier
- Antal invånare
- 133 515 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 159 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 57 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 26,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,2 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 3,3 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 1,7 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 67 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 69 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 66 år (2021)
- Andel kvinnor
- 51,3 procent (2022)
- Språk
- i-kiribati och engelska är officiella språk
Kiribati – Sociala förhållanden
I Kiribati är de sociala förhållandena sämre än på de flesta andra håll i Stilla havet. Fattigdomen är utbredd och barnadödligheten hög. Den förväntade livslängden är relativt låg och sjukvården är bristfällig. En positiv faktor är att praktiskt taget alla kiribatier kan läsa och skriva.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 26,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,2 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 38 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 3,3 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 67 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 167 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 11,6 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 7 procent (2023)
Kiribati – Kultur och seder
Traditionell musik består av sång med klapp i händer och stamp i fötter. Dansar gör man ofta med utsträckta händer och fågelliknande huvudrörelser – det ska påminna om fregattfågeln som betraktas som nationalfågel. Det sociala livet kretsar kring maneaban, ett hus som utgör samlingsplatsen i varje by. Maneaban används också när det är fest, eller botaki.
Kiribati – Historia
Kiribati har varit befolkat i minst 3 000 år. Under 1800-talet började även européer anlända i större antal. Gilbertöarna (i dag Tungaru) hamnade tillsammans med Elliceöarna (dagens Tuvalu) under brittiskt styre 1892. Under andra världskriget ockuperades Tungaru av Japan och hårda strider utkämpades mellan USA och Japan på atollen Tarawa. Kiribati blev självständigt från Storbritannien 1979.
Kiribati – Politik
Kiribati är en republik med ett i grunden parlamentariskt styrelseskick där presidenten är både stats- och regeringschef. Landets 32 atoller har ett betydande mått av självstyre som utövas av folkvalda öråd. Politiska partier i egentlig mening förekommer inte. Två politiska grupperingar dominerar: den Kinavänliga TKP och den mer Taiwantrogna BKM. Taneti Maamau tillhör TKP och har varit president sedan 2016.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Ribaberikin Kiribati/ Republiken Kiribati
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Stats- och regeringschef
- president Taneti Maamau (2016–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Tobwaan Kiribati Pati (TKP) 33, Boutokaan Kiribati Moa (BKM) 8 (2024) 1
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Boutokaan Kiribati Moa (BKM) 22, Tobwaan Kiribati Pati (TKP) 22 (2020)
- Valdeltagande
- 83 procent i presidentvalet 2016, 87 procent i parlamentsvalets första omgång 2024, 84 procent i parlamentsvalets andra omgång 2024
- Kommande val
- parlamentsval 2028, presidentval 2028
Kiribati – Ekonomi
De väldiga avstånden mellan Kiribatis öar gör det svårt att utveckla en modern ekonomi. En stor del av befolkningen lever i huvudsak av vad naturen ger. Två stora utmaningar för ekonomin är effekterna av klimatförändringarna samt överbefolkningen på ett fåtal öar, främst huvudstadsatollen Tarawa.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 1 702 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 1,2 procent (2022)
- Total BNP
- 223 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 26,7 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 10,0 procent (2020)
- Servicesektorns andel av BNP
- 69,2 procent (2020)
- Inflation
- 5,6 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 15,2 procent (2022)
- Valuta
- australisk dollar
- Varuexport
- 11 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 106 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 0,1 miljarder US dollar (2020)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 52 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- kopra (torkat kokosnötskött), kokosnötter, kokosolja, sjögräs, sjögurkor
- Största handelspartner
- Kina, Malaysia, Japan, Fiji, Australien (2023)
- Mottaget bistånd per invånare
- 565 US dollar (2021)
Kiribati – Naturtillgångar, energi och miljö
Kiribatis viktigaste naturtillgång är havet. De vidsträckta vattnen bjuder på några av planetens sista riktigt stora fiskbestånd. Samtidigt utgör havet ett allvarligt hot. Stigande havsnivåer till följd av klimatförändringar gör att större delen av landet kan bli obeboeligt inom några årtionden.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 93 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 94 procent (2020)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 0,09 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 0,74 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 57 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,4 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 23 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)