Marshallöarna
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/marshalloarna/
Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet utgörs av två parallella kedjor av korallatoller: Ratak (soluppgång) i öster och Ralik (solnedgång) i väster. Landets högsta punkt når bara tio meter över havsytan. Traditionella hövdingar har ett stort inflytande över samhällslivet. Mark och titlar går i arv på moderns sida.
Marshallöarna – Geografi och klimat
Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet består av två parallella kedjor av korallatoller som löper i nord-sydlig riktning. Atollen Kwajalein är en av de största i världen. Klimatet på Marshallöarna är tropiskt.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 180 km2 (2022) 1
- Tid
- svensk +11 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- atollen Majuro fungerar som huvudstad (ekonomiskt och administrativt centrum är kommunen Delap-Uliga-Darrit på samma atoll)
- Övriga större städer
- Ebeye (på atollen Kwajalein)
- Medelnederbörd/år
- 4 000 mm i söder, 500 mm i norr
- Medeltemperatur/dygn
- 27 °C
Marshallöarna – Befolkning och språk
Befolkningen är mikronesier som talar marshallesiska, ett austronesiskt (mikronesiskt) språk med två huvuddialekter. Vid sidan av marshallesiska är även engelska officiellt språk och talas av de flesta invånare.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- mikronesiska folkslag 98 procent, övriga 2 procent (2006)
- Antal invånare
- 41 996 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 234 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 79 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 18,5 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 7,9 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,7 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 1,0 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 65 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 67 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 64 år (2021)
- Andel kvinnor
- 48,9 procent (2022)
- Språk
- engelska och marshallesiska är officiella språk
Marshallöarna – Religion
Religionsfriheten är inskriven i Marshallöarnas konstitution och respekteras även i praktiken. En stor majoritet av invånarna är protestanter.
Marshallöarna – Utbildning
Skolor på Marshallöarna drivs både av staten och av kyrkosamfund. Den grundläggande utbildningen är relativt väl utbyggd och läs- och skrivkunnigheten är hög.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 98,3 procent (2011)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 73,2 procent (2016)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 17 (2002)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 7,5 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 11,3 procent (2022)
Marshallöarna – Sociala förhållanden
Det traditionella, hierarkiska samhällslivet på Marshallöarna finns ännu kvar men trängs alltmer undan av en modernare livsstil. Moderniseringen har skapat en del sociala problem, såsom drogmissbruk och ökad brottslighet.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 18,5 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 7,9 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 25 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 2,7 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 65 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 731 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 13,0 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 12 procent (2023)
Marshallöarna – Seder och bruk
Byarna i Marshallöarna är hierarkiskt skiktade samhällen där äldre och överordnade (hövdingar och klanledare) ska visas stor respekt. Ett viktigt festtillfälle är ett barns första födelsedag. Då samlas ofta hela klanen för att fira med sång, dans och mat.
Marshallöarna – Historia
Före européernas ankomst på 1500-talet levde marshalleserna i små hövdingadömen som ofta låg i fejd med varandra. Under de följande seklerna hamnade öarna under spanskt, tyskt och japanskt herravälde tills USA erövrade territoriet 1944. Mellan 1946 och 1958 genomförde amerikanerna en mängd kärnvapenprov i luften över öarna och radioaktivt nedfall spreds över stora områden. Efter självständigheten 1986 (formellt 1990) har Marshallöarnas band till USA förblivit starka – om än komplicerade.
Marshallöarna – Politik
Marshallöarna är en republik med ett i grunden parlamentariskt styrelseskick där presidenten är både stats- och regeringschef. Marshallöarna blev självständigt från amerikanskt förvaltarskap 1986, men fick en egen författning redan 1979. Ett demokratiskt politiskt system är något relativt nytt för marshalleserna och det kombineras med den traditionella, hierarkiska kulturen på öarna.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Majõl/Republic of the Marshall Islands/ Republiken Marshallöarna
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Stats- och regeringschef
- president Hilda C Heine (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- personval, inga formella politiska partier finns (2023)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- personval, inga formella politiska partier finns (2019)
- Valdeltagande
- 33 procent i parlamentsvalet 2023
- Kommande val
- parlamentsval 2027
Marshallöarna – Ekonomi
Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, främst baserad på odling, fiske och djurhållning för självhushåll, och en modern servicesektor som man finner i tätorterna Majuro och Ebeye. Den moderna sektorn hålls i hög grad igång genom bistånd, främst från USA.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 6 728 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 1,3 procent (2022)
- Total BNP
- 280 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 25,3 procent (2021)
- Industrins andel av BNP
- 10,3 procent (2021)
- Servicesektorns andel av BNP
- 65,3 procent (2021)
- Inflation
- 6,4 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 21,2 procent (2022)
- Valuta
- US dollar
- Varuexport
- 43 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 94 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 0,1 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 49 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- fisk, kokosnötsprodukter (2018)
- Största handelspartner
- Sydkorea, Singapore, Kina (2018)
- Mottaget bistånd per invånare
- 2 547 US dollar (2021)
Marshallöarna – Naturtillgångar, energi och miljö
Marshallöarnas naturrikedomar finns i huvudsak i havet, till exempel fisk, skaldjur och sjögräs. Eftersom landets högsta punkt bara når tio meter över havsytan riskerar Marshallöarna att dränkas när havsvattennivån stiger på grund av klimatförändringarna.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 0,16 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 2,79 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 110 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 2,5 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 32 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)