Mikronesiska federationen

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/

Mikronesiska federationen i västra Stilla havet består av fler än 600 öar vars sammanlagda storlek ungefär motsvarar halva Öland. Landets territorialvatten täcker en yta som är fem gånger så stor som Frankrike. Mikronesiska federationen får omfattande bistånd från USA, som sköter landets försvar i utbyte mot rätten att upprätta militära baser på öarna. Biståndet fördelas ojämnt bland befolkningen, vilket leder till stora sociala skillnader mellan rika och fattiga.

Mikronesiska federationen – Geografi och klimat

Mikronesiska federationen består av en enorm övärld i västra Stilla havet, norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Klimatet på de hundratals öarna är tropiskt med en hög och jämn temperatur året om och stora mängder nederbörd.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
700 km2 (2022)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Palikir (i delstaten Pohnpei) 7 900 (uppskattning 2013)
Övriga större städer
Weno (i delstaten Chuuk) 12 900, Kitti (i delstaten Pohnpei) 7 900 (uppskattning 2013)
Medelnederbörd/år
i genomsnitt 3 000 mm (mer i öster, mindre i väster)
Medeltemperatur/dygn
26–29 °C året om

Mikronesiska federationen – Befolkning och språk

En stor majoritet av befolkningen är mikronesier, indelade i åtta större och flera mindre folk- och språkgrupper. De flesta invånarna lever fortfarande i traditionella byar, även om inflyttningen till städerna tog fart under 1990-talet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
mikronesier i majoritet, därutöver små grupper av polynesier, kineser och filippinier
Andel invånare i städerna
23 procent (2022)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
71 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
75 år (2021)
Förväntad livslängd för män
67 år (2021)
Andel kvinnor
49,7 procent (2022)
Språk
en rad lokala språk, engelska är förvaltningsspråk

Mikronesiska federationen – Religion

Kristendom är den dominerande religionen med viss övervikt för katoliker över protestanter. Särskilt på ön Yap finns många katoliker.

Mikronesiska federationen – Utbildning

Nästan alla vuxna i Mikronesiska federationen kan läsa och skriva. Skolgången är obligatorisk för barn mellan 6 och 14 års ålder, men många elever slutar skolan tidigare än så.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
85,5 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
20 (2015)

Mikronesiska federationen – Kultur

Träsnideri är ett vanligt hantverk och vid fester förekommer ofta traditionella danser. Varje stat har sin egen form av popmusik, en blandning av traditionell musik och västerländsk popmusik.

Mikronesiska federationen – Sociala förhållanden

De sociala skillnaderna mellan rika och fattiga är stora, bland annat som en följd av att biståndet har fördelats ojämlikt. Stadsbor på de större huvudöarna har det i allmänhet bättre ställt än bönder och fiskare på de mindre utvecklade ytteröarna. Där saknas ibland både rinnande vatten och elektricitet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
21 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
71 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
425 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
11,6 procent (2020)

Mikronesiska federationen – Seder och bruk

Levnadsmönstren i de mikronesiska bysamhällena är vanligtvis traditionella, konservativa och präglade av invånarnas kristna tro. Men seder och bruk skiljer sig åt mellan de olika delstaterna och invånarna är oftast mer identifierade med den ö de lever på än med Mikronesiska federationen som nation.

Mikronesiska federationen – Historia

Hövdingar från ön Yap styrde över stora delar av den mikronesiska övärlden när europeiska sjöfarare upptäckte området på 1500-talet. Öarna koloniserades under 1800-talet av både Spanien och Tyskland innan Japan tog över styret på 1910-talet. Efter andra världskriget, 1947, blev öarna ett amerikanskt protektorat. Först 1990 blev Mikronesiska federationen formellt en självständig stat.

Mikronesiska federationen – Politik

Förbundsstaten Mikronesiska federationen är en republik där presidenten väljs av parlamentet men inte är ansvarig inför det. Författningen från 1979 har den amerikanska konstitutionen som förebild. De fyra delstaterna Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae har en stark ställning i förhållande till den federala staten. Miljö- och klimatfrågor står i centrum för politiken. Utrikespolitiskt är landets förhållande till USA helt dominerande.

Fakta – politik

Officiellt namn
The Federated States of Micronesia/ Mikronesiska federationen
Statsskick
republik, förbundsstat
Stats- och regeringschef
president Wesley W Simina (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
formella partier saknas: val sker endast mellan personer
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
formella partier saknas, val sker endast mellan personer
Valdeltagande
33 procent i parlamentsvalet 2017 1
Kommande val
parlamentsval 2027, presidentval 2027
1. uppgift saknas för parlamentsvalet 2023

Mikronesiska federationen – Ekonomi

Mikronesiska federationens ekonomi baseras i hög grad på bistånd. Merparten av biståndet kommer från USA. Turismen och fiskindustrin är viktiga näringar. Minst halva befolkningen livnär sig på fiske och jordbruk för husbehov.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
3 741 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
-0,6 procent (2022)
Total BNP
427 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
22,5 procent (2022)
Industrins andel av BNP
4,9 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
66,8 procent (2022)
Inflation
5,8 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
14,0 procent (2022)
Valuta
US dollar
Varuexport
134 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
223 miljoner US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
84 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
fisk, skaldjur, betelnötter, kava (2017)
Största handelspartner
USA, Thailand, Guam, Taiwan (2017)
Mottaget bistånd per invånare
1 156 US dollar (2021)

Mikronesiska federationen – Naturtillgångar, energi och miljö

Mikronesiska federationen är fattigt på naturtillgångar. Energibehovet täcks i hög grad av importerade oljeprodukter. Miljöproblemen är många och allvarliga.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
84 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
79 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
0,19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,69 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
108 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,0 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
53 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)