Nauru

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/nauru/

Republiken Nauru i Stilla havet består av en enda klippö, 30 mil från närmaste grannö. En stor del av Nauru täcks av fosfatrik fågelspillning. Fosfatbrytning skapade under några årtionden stort välstånd, men numera utvinns fosfat endast i liten skala. Ett kritiserat flyktingläger som Australien drev på ön är numera tömt på asylsökande.

Nauru – Geografi och klimat

Nauru utgörs av en ensligt belägen ö strax söder om ekvatorn i västra Stilla havet, 400 landmil nordöst om Australien. Av världens stater är endast Monaco och Vatikanstaten mindre än Nauru. Klimatet på ön är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
21 km2 (2022)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Det finns inga städer men distriktet Yaren är administrativt centrum
Högsta berg
högsta punkt ca 65 meter
Medelnederbörd/år
2 000 mm (varierar kraftigt från år till år)
Medeltemperatur/dygn
28 °C året om

Nauru – Befolkning och religion

Nauruerna och deras språk, nauriska, uppvisar melanesiska, mikronesiska och polynesiska drag. Majoriteten av invånarna är nauruer men runt en fjärdedel av befolkningen kommer från andra delar av Söderhavet. I stort sett alla invånare är kristna.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
12 780 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
590 (2022)
Andel invånare i städerna
100 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
26,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,6 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
3,5 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
0,6 procent (2023)
Förväntad livslängd
64 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
68 år (2022)
Förväntad livslängd för män
61 år (2022)
Andel kvinnor
49,1 procent (2023)

Nauru – Sociala förhållanden

Nauruerna har en hög levnadsstandard men folkhälsan är bristfällig. Ett stillasittande liv och en kost dominerad av importerad snabbmat har gjort att nauruerna är ett av världens mest överviktiga folk. I stort sett alla vuxna nauruer kan läsa och skriva.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
26,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,6 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
22 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
3,5 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
64 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
1 530 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
13,1 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
11 procent (2023)

Nauru – Kultur och seder

Nauruerna brukar sägas vara mer västerländskt influerade än andra folk på små Söderhavsöar. Den västerländska närvaron under kolonialtiden och det stora materiella överflödet som präglade landet under några årtionden har bidragit till att inhemsk kultur och inhemska seder till stor del har trängts undan.

Nauru – Historia

Nästan inget är känt om Naurus tidiga historia. Under 1800-talet ledde mötet med européer till att många invånare dog i sjukdomar och strider. Tyskland annekterade ön 1888 och fosfat började brytas i början av 1900-talet. Efter andra världskriget fick Australien FN:s uppdrag att förvalta Nauru. 1968 blev landet självständigt. Under 1970- och 1980-talet var ekonomin god tack vare fosfatet, men ekonomisk vanskötsel ledde till svårigheter från 1990-talet.

Nauru – Politik

Nauru är en republik med ett i grunden parlamentariskt styrelseskick där presidenten är både stats- och regeringschef. Inrikespolitiken handlar till stor del om maktkamp mellan öns hövdingar. Nauru har ett nära samarbete med Australien, som bevakar landets försvarsmässiga och utrikespolitiska intressen.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republik Naoero/ Republiken Nauru
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president David Adeang (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
endast personval sker (2022)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
endast personval sker (2019)
Valdeltagande
97 procent i parlamentsvalet 2022
Kommande val
parlamentsval 2025

Nauru – Ekonomi

Från kolonialtiden och fram till 1990-talet baserades Naurus ekonomi helt på export av fosfat. En breddning av den ekonomiska basen ledde på 1990-talet till att ön blev ett skatteparadis, och sedan 2000-talet har ett australiskt interneringsläger för flyktingar periodvis varit en viktig inkomstkälla. Numera är fosfatbrytningen åter en betydelsefull näring.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
12 983 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
0,6 procent (2023)
Total BNP
154 miljoner US dollar (2023)
Inflation
4,0 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
24,3 procent (2022)
Utlandsskuld
miljoner US dollar (2023)
Valuta
australisk dollar
Varuexport
43 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
35 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
2 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
101 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
fosfat
Största handelspartner
Australien, Sydkorea, Japan, Indien, Filippinerna, Fiji
Mottaget bistånd per invånare
3 007 US dollar (2022)

Nauru – Naturtillgångar, energi och miljö

Omfattande tillgångar av fosfat har länge präglat Nauru. Fosfatet används för framställning av gödningsmedel och utvinns ur den fossilerade fågelspillning som tidigare täckte upp till 80 procent av ön. Energibehovet tillgodoses till stor del med hjälp av importerad olja. Eftersom nauruerna bor på den låglänta kustremsan hotas de av stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
0,05 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
4,37 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
41 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
4 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)