Palau

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/palau/

Palaus hundratals öar i västra Stilla havet administrerades fram till 1994 av USA, och landet är i dag beroende av amerikanskt bistånd. Andra viktiga inkomster kommer från turism och utländska fiskeflottor som är verksamma i Palaus fiskrika vatten. Landets låglänta öar riskerar att försvinna under havsytan om vattennivån stiger till följd av klimatförändringarna.

Palau – Geografi och klimat

Palau utgör den västligaste delen av ögruppen Karolinerna i västra Stilla havet. Landet, som också kallas Belau, består av åtta större och fler än 250 mindre bergs- och korallöar. Palau har ett varmt och fuktigt tropiskt klimat med riklig nederbörd.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
508 km2 (2022)
Tid
svensk +8 timmar
Huvudstad med antal invånare
Ngerulmud (ligger i delstaten Melekeok som har 318 invånare) (folkräkning 2020)
Övriga större städer
Koror 11 199 (folkräkning 2020)
Medelnederbörd/år
Koror 3 800 mm
Medeltemperatur/dygn
Koror 27 °C

Palau – Befolkning och religion

Palaus befolkning är koncentrerad till de större öarna. Över hälften av invånarna bor i den största staden Koror, som fram till 2006 var provisorisk huvudstad. En klar majoritet av palauerna är mikronesier. I landet råder religionsfrihet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
huvudsakligen mikronesier, därutöver främst filippinier och kineser
Antal invånare
18 058 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
39 (2021)
Andel invånare i städerna
82 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
8,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
11,4 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
0,9 födda barn per kvinna (2020)
Befolkningstillväxt
0,0 procent (2023)
Förväntad livslängd
69 år (2005)
Förväntad livslängd för kvinnor
72 år (2005)
Förväntad livslängd för män
66 år (2005)
Andel kvinnor
48,1 procent (2022)
Språk
engelska är officiellt språk i hela landet. Palau, japanska och lokala språk har officiell status i delar av landet

Palau – Sociala förhållanden

Palau har med hjälp av bistånd från USA utvecklats till ett av de mest välmående länderna i Oceanien. Invånarna har i högre grad än andra mikronesiska befolkningar övergått till en västerländsk livsstil, även om de traditionella samhällsstrukturerna fortfarande har stor betydelse. Utbildningsväsendet är baserat på det amerikanska systemet.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
8,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
11,4 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
15 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
0,9 födda barn per kvinna (2020)
Förväntad livslängd
69 år (2005)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
2 640 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
18,4 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
6 procent (2023)

Palau – Kultur och seder

Bildkonsten i Palau har långa historiska rötter. Inom litteraturen är poesin den mest utvecklade genren. Traditionella danser uppförs ofta på fester och vid högtider. Begravningar, liksom firandet av en förstfödds födsel, är ofta stora tillställningar.

Palau – Historia

Palaus ursprungsbefolkning kom sannolikt från Indonesien för mellan 2 500 och 4 500 år sedan. Efter det att européer upptäckt öarna på 1500-talet kom området att hamna under spansk, tysk, japansk och slutligen amerikansk överhöghet innan Palau började söka självständighet från slutet av 1970-talet. Palau sade i en folkomröstning 1979 nej till att tillhöra Mikronesiska federationen och fick full självständighet 1994.

Palau – Politik

Palau är en republik med presidentstyre och ett politiskt system som liknar det amerikanska. Presidenten har den verkställande makten och leder regeringen. Presidentposten innehas sedan 2021 av Surangel Whipps Jr, affärsman och tidigare senator. Den lagstiftande makten ligger hos kongressen. Utrikespolitiken präglas av avtalet om fri förening med USA.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republic of Palau/ Belu’u era Belau/ Republiken Palau
Statsskick
republik, förbundsstat
Stats- och regeringschef
president Surangel Whipps Jr (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
personval (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
personval (2020)
Valdeltagande
49 procent i presidentvalet 2020, 44 procent i presidentvalet 2024
Kommande val
president- och parlamentsval 2028

Palau – Ekonomi

Tjänstesektorn är den ojämförligt största delen av Palaus ekonomi, medan jordbruk och industri står för relativt små andelar av BNP. I tjänstesektorn ryms den stora offentliga sektorn samt turismen, som har expanderat kraftigt sedan 1990-talet. Textilier, tonfisk och tropiska grödor exporteras. Många palauer livnär sig på att odla och fiska för husbehov.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
12 084 US dollar (2021)
BNP-tillväxt
-2,9 procent (2022)
Total BNP
218 miljoner US dollar (2021)
Jordbrukets andel av BNP
3,9 procent (2021)
Industrins andel av BNP
12,1 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP
73,2 procent (2021)
Inflation
12,2 procent (2022)
Valuta
US dollar
Varuexport
3 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
211 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
93 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
tonfisk, kläder, kopra
Största handelspartner
USA, Singapore, Japan, Kina, Sydkorea (2023)
Mottaget bistånd per invånare
2 802 US dollar (2021)

Palau – Naturtillgångar, energi och miljö

Palau har små förekomster av guld och andra mineraler på havsbottnen. Energibehovet täcks av importerade oljeprodukter. Elektricitet utvinns i huvudsak ur två oljeeldade kraftverk men satsningar görs på förnybara energikällor som solkraft.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
0,20 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
10,82 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
158 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
8,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
20 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)