Salomonöarna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/salomonoarna/

Salomonöarna består av två parallella ögrupper öster om ön Nya Guinea i Stilla havet. Under andra världskriget var det då brittiska protektoratet skådeplats för hårda strider mellan USA och Japan. I slutet av 1990-talet utbröt stridigheter mellan invånare på ön Guadalcanal och invandrare från grannön Malaita. Situationen förbättrades när en Australienledd regional fredsstyrka sattes in 2003. Nio av tio invånare lever av jordbruk och/eller fiske för husbehov.

Salomonöarna – Geografi och klimat

Salomonöarna utgörs av två parallella ökedjor, som sträcker sig över ett cirka 140 mil långt område öster om ön Nya Guinea i sydvästra Stilla havet. Flera av öarna har vulkaniskt ursprung och är bergiga och skogbevuxna, medan andra är flacka korallöar och rev. Klimatet är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
27 556 km2 (2022)
Tid
svensk +10 timmar
Huvudstad med antal invånare
Honiara 129 600 (folkräkning 2019)
Övriga större städer
Tandai, Malango, Noro, Auki, Gizo
Medelnederbörd/år
Honiara ca 2 300 mm
Medeltemperatur/dygn
Honiara 27 °C

Salomonöarna ‒ Befolkning och religion

En stor majoritet av Salomonöarnas befolkning är melanesier, som är indelade i en rad undergrupper. Etniska motsättningar har periodvis plågat landet. Nästan alla invånare bekänner sig till kristendomen, samtidigt som traditionella inhemska religioner lever kvar.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
majoritet av melanesier, små grupper av polynesier, mikronesier, européer, kineser m fl
Antal invånare
724 273 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
25 (2020)
Andel invånare i städerna
26 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
31,4 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
4,2 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
2,3 procent (2022)
Fertilitetsgrad
4,0 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
48,9 procent (2022)
Förväntad livslängd
70 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
72 år (2021)
Förväntad livslängd för män
69 år (2021)
Språk
engelska är officiellt språk, pijin talas allmänt, därutöver drygt 70 lokala språk och dialekter

Salomonöarna – Sociala förhållanden

I Salomonöarnas tusentals byar lever nästan alla av vad jorden och havet kan ge. Utbredd fattigdom har fått många ungdomar på landsbygden att söka sig till huvudstaden Honiara, där de oftast har svårt att hitta jobb. Läs- och skrivkunnigheten är låg bland de vuxna, särskilt utanför tätorterna.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
67 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
34,8 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
16 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
99 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
8 procent (2022)

Salomonöarna – Kultur och seder

I Salomonöarna finns en tradition av att ta ansvar för varandra inom den egna folkgruppen. Systemet kallas wantok och präglar relationerna i hela samhället. Invånarna är vanligtvis måna om att bevara gamla seder. På pijin kallas detta för kastom (custom = sedvana). Vid fester åskådliggörs ofta det förflutna genom sånger, danser och berättelser.

Salomonöarna – Historia

Melanesiska folkslag har levt på Salomonöarna i minst 3 000 år. Spanjoren Alvaro de Mendaña anlände till öarna som förste kände europé 1567. Under kolonialtiden utnyttjade tyskar och britter lokalbefolkningen för plantagearbete i Australien. 1978 blev den brittiska kolonin Salomonöarna självständig. Mellan 1999 och 2000 ledde en etnisk konflikt till inbördeskrig.

Salomonöarna – Politik

Storbritanniens monark är Salomonöarnas formella statschef, men ögruppens regering har den verkställande makten. Inrikespolitiken präglas av täta partibildningar och skiftande maktallianser. Regeringsskiften och ministerbyten är vanliga. Salomonöarna saknar eget försvar. Australien har lovat att bistå landet vid oroligheter. Sedan 2019 har Salomonöarna knutits tätare till Kina.

Officiellt namn
Solomon Islands/ Salomonöarna
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
Storbritanniens kung Charles III (2022–)
Regeringschef
premiärminister Jeremiah Manele (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
OUR-partiet 15, Demokratiska partiet 11, Förenade partiet 6, Folket först 3, småpartier 4, oberoende kandidater 11 (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Kadere-partiet 8, Demokratiska partiet 8, Förenade demokratiska partiet 4, Demokratiska allianspartiet 3, Förenade partiet 2, Folkets alliansparti 2, oberoende kandidater 21 (2019)
Valdeltagande
67,5 procent i parlamentsvalet 2019, 82 procent 2024
Kommande val
parlamentsval 2029

Salomonöarna – Ekonomi

Nio av tio invånare i Salomonöarna lever av jordbruk och/eller fiske för husbehov. Utländskt bistånd bidrar till en stor del av samhällsekonomin, som i övrigt framför allt baseras på export av timmer men också av fisk, palmolja, guld och kakao.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
2 203 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
-4,1 procent (2022)
Total BNP
1 596 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
34,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
17,2 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
48,6 procent (2020)
Inflation
3,7 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
16,9 procent (2022)
Utlandsskuld
483 miljoner US dollar (2021)
Valuta
salomondollar
Varuexport
333 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
644 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
61 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
timmer, fisk, palmolja (2021)
Största handelspartner
Kina, Australien, Singapore, Malaysia (2021)
Mottaget bistånd per invånare
373 US dollar (2021)

Salomonöarna – Naturtillgångar, energi och miljö

Salomonöarnas viktigaste naturresurser är regnskogen, de vidsträckta fiskevattnen och goda förekomster av metaller. Landets energibehov täcks i huvudsak av vattenkraft och importerade oljeprodukter. Klimatförändringarna, med stigande havsnivåer som följd, kan på sikt leda till att öar tillhörande landet försvinner under ytan.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
130 kilo oljeekvivalenter (2007)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
76 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
75 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
0,84 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,22 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
223 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,3 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
416 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)