Samoa – Ekonomi

Samoas ekonomi är relativt outvecklad. Ungefär två av tre invånare lever av jordbruk och fiske i huvudsak för husbehov. Utländsk valuta kommer i huvudsak från samoaner utomlands som skickar hem pengar till anhöriga. Turismen är en viktig näring som inbringar betydligt mer inkomster till staten än vad varuexporten gör.

Samoa är ett lägre medelinkomstland enligt Världsbankens klassificering av världens länder i fyra olika inkomstkategorier. Det är den näst lägsta av fyra inkomstnivåer (se alla länder här).

Jordbrukets bidrag till ekonomin har gradvis minskat sedan mitten av 1990-talet. Det bedrivs vanligtvis av bykollektiv och merparten av marken ägs av storfamiljer. Brukningsmetoderna är ålderdomliga, och trots bördig jord och gynnsamt klimat ger lantbruket låg avkastning.

Storfamiljernas hävdvunna äganderätt till mark har länge skapat konflikter. Flera lagar går tillbaka till kolonialtiden, och regeringen har inlett en översyn av den känsliga frågan. En jordreform pågår som ska anpassa äganderätten till modern lagstiftning.

Brödfrukt, jams, majs och tropiska frukter odlas för eget bruk. Samoanerna föder också upp höns, kor, getter och grisar. Kokosnötsprodukter, taro (ett slags rotfrukt), nonifrukt (en medicinalväxt), bananer med mera går på export.

Det finns gott om fisk i vattnen kring Samoa och fiske för husbehov är för många en viktig del av försörjningen. Det kommersiella fisket har vuxit sedan 1990-talet och fisk är numera en viktig exportvara.

Samoas varma klimat, vita sandstränder och vackra natur, liksom den välbevarade polynesiska kulturen, lockar turister till öarna. Samoa förhöll sig länge avvaktande till turism, eftersom den befarades kunna hota den traditionella livsstilen (se Kultur och seder). På 1990-talet inleddes satsningar på ekoturism och numera är turismen en viktig del av landets ekonomi. Turistnäringen har utvecklats med hjälp av nyzeeländskt bistånd. Nya hotell och attraktioner har byggts och flygförbindelserna mellan öarna har utökats.

Samoa är dock beroende av bistånd utifrån för att få ihop sin ekonomi. De största bilaterala givarna är Australien och Nya Zeeland, men även Kina ger mycket bistånd.

Samoa har ett kroniskt underskott i handelsbalansen på grund av att livsmedel, olja och konsumtionsprodukter i hög grad måste importeras. Handelsunderskottet uppvägs av biståndet, pengar som sänds hem från samoaner utomlands och inkomster från turismen. Ett ekonomiskt problem är att exporten domineras av ett fåtal varor, främst fisk, kokosprodukter och taro.

Den samoanska ekonomin påverkas ibland kraftigt av naturkatastrofer som orkaner, tsunamier och torka som ödelägger odlingar och infrastruktur. Ekonomisk vanskötsel och korruption har varit återkommande problem.

Samoa är uppsatt på EU:s svarta lista över skatteparadis. Landets banker har anklagats för inblandning i penningtvätt. De så kallade Panamadokumenten visade i april 2016 att enskilda personer och företag hade gjort tvivelaktiga pengaplaceringar inom den samoanska finansvärldens offshoreverksamhet.

Landets största arbetsgivare är den offentliga sektorn. Allt fler arbetar också inom turismen. Arbetslösheten är relativt hög, särskilt bland ungdomar. Det har drivit många att bege sig utomlands, främst till Nya Zeeland, Australien och USA, för att därifrån försörja familjen.

Förenings-, förhandlings- och konflikträtt råder. Svag industritradition gör dock att fackförbundens inflytande är begränsat. Bara en liten andel av arbetsstyrkan inom den privata sektorn är fackligt ansluten.

Om våra källor