Samoa – Seder och bruk
Den traditionsbundna livsstilen (fa’a Samoa) i Samoas bysamhällen präglas av strikta sociala hierarkier. Byborna ska visa lydnad och respekt för äldre och överordnade. Kristna påbud ska följas. Ju längre bort från huvudstaden Apia man kommer desto strängare håller byarna på fa'a Samoa.
I många byar råder cirka 20 minuters "utegångsförbud" på kvällen. Denna stund är ämnad för bön. Om du som besökare anländer till en by mitt under bönestunden bör du vänta utanför byn tills den är över.
Söndagen helgas fortfarande som vilodag. Som besökare bör du inte arbeta på söndagar eller exempelvis ta en simtur alltför nära en by.
I en hel del byar är det inte accepterat att män och kvinnor lever ihop utan att vara gifta. Om någon presenterar dig och din partner som man och hustru ska du inte tillrättavisa personen.
Offentliga ömhetsbetygelser bör undvikas. Vänner och familjemedlemmar hälsar på varandra genom kramar och kindkyssar. Andra hälsar med ett handslag och ett leende, eller genom att höja på ögonbrynen och le. Mataier (ledare för storfamiljer) och personer utanför familjen, särskilt äldre främlingar, ska tilltalas med titel. Mataier kan tilltalas med titeln lau susuga.
När du besöker ett hem ska du vänta med att gå in tills mattor har lagts fram. Därefter tar du av dig skorna och sätter dig på mattan med benen i kors. Samtalet börjar först när alla sitter på mattan. Att samtala stående hemma hos någon uppfattas som ohyfsat. En konversation inleds ofta med susu mai ellerafio mai (välkommen). Värden inleder med ett kort välkomsttal och gästen svarar med ett litet svarstal.
Det anses stötande att sitta med benen rakt ut så att fötterna pekar mot dem du umgås med. Sitt istället på knä eller i skräddarställning. Peka inte med pekfingret (oartigt), samoaner pekar med hakan. Att lyfta ögonbrynen betyder "ja", att dra ihop dem betyder "nej".
Sättet att klä sig är vanligtvis ledigt men propert. Traditionella kläder används fortfarande i byarna. Män bär skjorta och ett höftskynke kallat lavalava. Kvinnornas traditionella klädsel kallas puletasi och utgörs av en kort kjol ovanpå en långklänning. På fötterna bärs oftast flippflopp eller sandaler.
Besökande kvinnor bör inte bära bikini eller shorts utanför strandområdena och män ska ha skjortan på utanför stranden även om det är varmt. Nudistbad och att sola toppless är inte accepterat. Om du bjuds in till en by som gäst bör du fråga din värd hur du bör klä dig, eftersom det kan variera från by till by. Den bybo vars gäst är oanständigt klädd riskerar att tvingas betala böter till byrådet.
Nästan alla samoaner låter tatuera sig, ofta rikligt, i tonåren. Tatueringarna är yttre prydnader men har också en andlig innebörd.
Samoansk mat är vanligtvis kokt och milt kryddad. Råvarorna kan kännas ovanliga för många västerlänningar: brödfrukt, taro (ett slags rotfrukt), taroblad och gröna bananer. På matsedeln står ofta rå fisk, marinerad i citronsaft, kokosmjölk, salt och lök.
Umu är ett traditionellt sätt att tillaga maten på: en eld görs upp och täcks därefter med stenar. När stenarna är lagom varma läggs maten på stenarna och täcks därefter med bananblad. Den kanske mest kända samoanska rätten är lu’au som tillreds av blad från taroplantan, kokosmjölk och lök. Detta kokas därefter inneslutet i ett taroblad på en umu.
Frukosten består oftast av soppa (supoesi) gjord på papaya och kokosmjölk. En populär efterrätt är fausi som görs på pumpa eller taro i kombination med en karamelliserad kokosmjölksås. De vanligaste köttslagen är kyckling, nöt och gris. Samoaner äter också i hög grad importerad mat, bland annat mycket konserver.
Samoas nationaldag infaller den 1 juni. Då uppmärksammas landets självständighet från Nya Zeeland 1962. Samtliga kristna högtider och helgdagar firas. Alla större högtider, samt ceremonier som bröllop och begravningar, förknippas med mängder av mat, bland annat helstekt gris.