Samoa

Samoa – Geografi och klimat

Samoaöarna ligger i sydvästra Stilla havet. Medan de östra öarna lyder under USA utgör de västra öarna den självständiga staten Samoa (fram till 1997 Västra Samoa). Klimatet är tropiskt med hög värme och luftfuktighet året om.

Samoa – Befolkning och religion

Nästan alla samoaner är polynesier. Samoa har en hög naturlig befolkningstillväxt och en ung befolkning. Närmare fyra av tio samoaner är under 14 år. Samtidigt är utflyttningen från öarna stor, inte minst bland ungdomar. I stort sett hela befolkningen är kristen och samhället präglas i hög grad av kristna värderingar.

De allra flesta samoaner bor i bysamfälligheter på de två huvudöarna Upolus och Savai’is kustslätter. Över tre fjärdedelar av befolkningen bor på Upolu. Fem av Samoas nio öar är obebodda.

Förutom den polynesiska folkmajoriteten bor små grupper av kineser, européer och invånare av blandat ursprung på öarna.

Upp emot en halv miljon samoaner lever utomlands, framför allt i Nya Zeeland, Australien, Amerikanska Samoa och USA. Orsakerna till utflyttningen är jakt på jobb och försörjning samt att ungdomar söker en modernare livsstil än den traditionsbundna och hierarkiska som vanligtvis dominerar i Samoas byar (se Sociala förhållanden).

Samoanska och engelska är officiella språk. Samoanska anses vara det mest ålderdomliga av de polynesiska språken.

Författningen garanterar religionsfrihet. Landets parlament antog 2017 enhälligt ett författningstillägg som gör Samoa till en officiellt kristen stat. Kristendomen har på öarna anpassats till samoansk livsstil och tradition. Inslag av förkristen folktro förekommer i form av andetro.

De första missionärerna kom till öarna 1830. De var protestanter och grundade en så kallad kongregationalistisk kyrka som länge varit landets största. Kongregationalismen är en frikyrklig, protestantisk samfundstradition som betonar den lokala församlingen framför kyrklig överstatlighet. Därutöver finns även katoliker, metodister, mormoner, pingstvänner och inhemska kyrkosamfund. Numera är ungefär en femtedel av befolkningen katoliker, medan fyra av fem samoaner tillhör ett protestantiskt samfund.

Kyrkans pastor eller präst spelar en viktig roll i byns sociala liv och hamnar ibland i konflikt med de sekulära makthavarna, det vill säga storfamiljernas ledare (mataierna). Familjeöverhuvudet bestämmer i realiteten vilken religion och vilket samfund som byborna tillhör.

Om våra källor

Samoa – Sociala förhållanden

De flesta samoaner lever i traditionsbundna och i hög grad självstyrande bysamhällen, där de sociala hierarkierna är starka. Kvinnor och män är lika inför lagen, men i bysamfälligheterna dominerar männen. Många skolor på öarna drivs av kristna samfund.

I FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) bedöms Samoa ha en "hög utvecklingsnivå", den näst högsta av fyra kategorier i världen (se alla länder här).

Den offentliga sjukvården fungerar relativt väl. Det finns ett sjukhus i huvudstaden Apia och ett på ön Savai'i samt en mängd småkliniker ute i byarna. Samoa har också ett vårdavtal med Nya Zeeland. Ett problem för sjukvården är att många läkare och sjuksköterskor väljer att arbeta utomlands, där de får betydligt bättre betalt.

Vaccineringskampanjer har minskat förekomsten av en rad sjukdomar. Hösten 2019 drabbades Samoa av ett svårt utbrott av mässlingen. Åttiotre människor, främst små barn, hann avlida innan landet med hjälp från Australien, Nya Zeeland, Världsbanken, FN:s barnfond Unicef och Världshälsoorganisationen (WHO) lyckades stoppa smittspridningen. Numera är 95 procent av befolkningen vaccinerad mot mässlingen.

Fetma till följd av dåliga matvanor är ett allvarligt hälsoproblem. Samoa finns bland de länder som har den högsta andelen överviktiga och feta personer i sin befolkning.

Socialförsäkringssystemet är inte väl utbyggt, men det finns till exempel pension och invalid- och arbetsskadeförsäkring.

Utbildning

Nästan alla samoaner går ut grundskolan och i stort sett alla invånare kan läsa och skriva. Fler än fyra av fem elever går vidare till studier på gymnasienivå. Förutom statliga skolor finns många missionsskolor.

Utbildningsväsendet följer det nyzeeländska mönstret. Skolplikt råder från 4 till 16 års ålder. Efter ett obligatoriskt år i förskola följer sex års grundskola, där undervisning sker på samoanska. Därefter fortsätter barnen till två påbyggnadsstadier på två respektive tre år, där de i huvudsak undervisas på engelska.

Med ekonomiskt stöd från Australien och Nya Zeeland infördes i början av 2010-talet gradvis en avgiftsfri grundskola. Dittills hade föräldrarna betalat för till exempel skoluniformer och underhåll av skolbyggnader.

Samoa har ett universitet (grundat 1984), handelshögskola, lärarseminarium och högre utbildning inom tropiskt jordbruk. Samoa grundade 1977 tillsammans med andra länder i Stillahavsregionen University of South Pacific, ett regionalt universitet med huvudsäte i Fiji. Ungefär var tionde samoan studerar på högskola eller universitet, en del i Nya Zeeland, Australien eller på Hawaii.

Kvinnors, barns och hbtq-personers situation

Den samoanska byn är indelad i storfamiljer (aiga), vilkas överhuvuden (matai) sitter i byråden (fono). En släkt kan ha en eller flera mataier. Kvinnor kan vara matai, men det är ovanligt. En matai väljs av byrådet på meriter. Mataierna fördelar storfamiljernas jord och fiskevatten, ansvarar för att medlemmarna har sin försörjning tryggad, övervakar att sociala regler följs och skipar även rättvisa (se Politik).

Enligt den samoanska regeringen är våld inom hemmet vanligt. I en rapport från en parlamentariskt tillsatt kommission uppgav nio av tio samoaner 2018 att de hade erfarenheter av våld i hemmet, och en av fem kvinnor uppgav att de utsatts för våldtäkt någon gång i livet. Byråden kan dela ut straff vid våld inom familjen, men gör det vanligtvis bara i extremfall. Våldtäkt inom äktenskapet är inte straffbart. Kvinnor får inte arbeta mellan midnatt och klockan sex på morgonen utan särskilt tillstånd. Abort är förbjudet, med ytterst få undantag. Prostitution är olagligt, men förekommer.

Barn i Samoa har i normalfallet flera vuxna runt sig som tar hand om dem. Barn har rätt till avgiftsfri sjukvård. Aga var tillåtet i hemmen och i skolorna fram till 2013 då det förbjöds. Lärare som utövar våld mot elever riskerar böter eller fängelse.

Barn under 15 år får endast anställas för lättare arbete. Förbudet gäller inte inom jordbruket där mataierna kan begära att bybor – även barn – ställer upp och arbetar. Även om de allra flesta bybor ställer upp frivilligt förekommer det att mataier tvingar ut folk på fälten.

Sexuella handlingar och förbindelser mellan män är förbjudna och kan beläggas med fängelsestraff i upp till fem år. I praktiken utdöms detta straff sällan. Homosexualitet är inte socialt accepterat i det samoanska samhället och diskriminering på grund av sexuell läggning är inte ovanligt.

Om våra källor

Samoa – Kultur och seder

I Samoa är den polynesiska kulturen väl bevarad. De flesta samoaner är starkt knutna till bylivets traditioner och kulturella sedvänjor, som styrs av storfamiljen med dess överhuvud (matai). Den traditionsbundna livsstilen (fa’a Samoa) präglas av strikta sociala hierarkier. Ju längre bort från huvudstaden Apia man kommer desto strängare håller byarna på fa'a Samoa.

Mataierna ska bland annat föra vidare den uråldriga traditionen av släkttavlor, folkliga och religiösa legender och sånger till nya generationer. Lydnad och respekt för överordnade och äldre är viktiga inslag i fa'a Samoa.

Det västerländska inflytandet har ökat bland yngre samoaner, vilket skapar generationsmotsättningar och gör att många ungdomar väljer att flytta utomlands eller till Apia.

Musik, sång och dans är viktiga inslag i den samoanska kulturen. Siva, fa’ataupati och sa sa är några traditionella danser. Nästan alla samoaner låter tatuera sig rikligt. Det sker ofta vid övergången till tonåren. Tatueringarna är inte bara yttre prydnader utan har även andlig innebörd.

Samoanen Albert Wendt (1939–) är en av de mest kända författarna i Oceanien. I sina verk skildrar Wendt ofta fa’a Samoa, inte minst livsstilens baksidor i form av social kontroll och maktkamp. Två av hans mest berömda romaner är Leaves of the Banyan Tree (1979) och Pouliuli (1977).

År 2011 valde Nya Zeeland filmen Berättaren (The Orator) som sitt Oscarsbidrag för bästa utländska film. Berättaren är regisserad av den samoanskfödde Tusi Tamasese, som numera bor i Nya Zeeland. Filmen utspelar sig i Samoa och skådespelarna talar samoanska. I centrum för handlingen står en man som kämpar för att skydda sin mark och sin familj.

Vett och etikett

Kristna påbud ska följas. Söndagen helgas fortfarande som vilodag. En besökare bör inte arbeta på söndagar eller exempelvis ta en simtur alltför nära en by.

I många byar råder cirka 20 minuters "utegångsförbud" på kvällen. Denna stund är ämnad för bön. Om man som besökare anländer till en by mitt under bönestunden bör man vänta utanför byn tills den är över.

I en hel del byar är det inte accepterat att män och kvinnor lever ihop utan att vara gifta. Om två samboende besökare därför presenteras som man och hustru ska de inte tillrättavisa personen.

Offentliga ömhetsbetygelser bör undvikas. Vänner och familjemedlemmar hälsar på varandra genom kramar och kindkyssar. Andra hälsar med ett handslag och ett leende, eller genom att höja på ögonbrynen och le. Mataier och personer utanför familjen, särskilt äldre främlingar, ska tilltalas med titel. Mataier kan tilltalas med titeln lau susuga.

När man besöker ett hem ska man vänta med att gå in tills mattor har lagts fram. Därefter tar man av sig skorna och sätter sig på mattan med benen i kors. Samtalet börjar först när alla sitter på mattan. Att samtala stående hemma hos någon uppfattas som ohyfsat. En konversation inleds ofta med susu mai ellerafio mai (välkommen). Värden inleder med ett kort välkomsttal och gästen svarar med ett litet svarstal.

Det anses stötande att sitta med benen rakt ut så att fötterna pekar mot dem man umgås med. Man bör i stället sitta på knä eller i skräddarställning. Att peka med pekfingret är oartigt, samoaner pekar med hakan. Att lyfta ögonbrynen betyder "ja", att dra ihop dem betyder "nej".

Klädsel och matvanor

Sättet att klä sig är vanligtvis ledigt men propert. Traditionella kläder används i byarna. Män bär skjorta och ett höftskynke kallat lavalava. Kvinnornas traditionella klädsel kallas puletasi och utgörs av en kort kjol ovanpå en långklänning. På fötterna bärs oftast plasttofflor eller sandaler.

Besökande kvinnor bör inte bära bikini eller shorts utanför strandområdena och män ska ha skjortan på utanför stranden även om det är varmt. Nudistbad och att sola topless är inte accepterat. Om man bjuds in till en by som gäst bör man fråga sin värd hur man bör klä sig, eftersom det kan variera från by till by. Den bybo vars gäst är oanständigt klädd riskerar att tvingas betala böter till byrådet.

Samoansk mat är vanligtvis kokt och milt kryddad. Råvarorna kan kännas ovanliga för många västerlänningar: brödfrukt, taro (ett slags rotfrukt), taroblad och gröna bananer. På matsedeln står ofta rå fisk, marinerad i citronsaft, kokosmjölk, salt och lök.

Umu är ett traditionellt sätt att tillaga maten på: en eld görs upp och täcks därefter med stenar. När stenarna är lagom varma läggs maten på stenarna och täcks därefter med bananblad. Den kanske mest kända samoanska rätten är lu’au som tillreds av blad från taroplantan, kokosmjölk och lök. Detta kokas därefter inneslutet i ett taroblad på en umu.

Frukosten består oftast av soppa (supoesi) gjord på papaya och kokosmjölk. En populär efterrätt är fausi som görs på pumpa eller taro i kombination med en karamelliserad kokosmjölksås. De vanligaste köttslagen är kyckling, nöt och gris. Samoaner äter också i hög grad importerad mat, bland annat mycket konserver.

Högtider och helgdagar

Samoas nationaldag infaller den 1 juni. Då uppmärksammas landets självständighet från Nya Zeeland 1962. Samtliga kristna högtider och helgdagar firas. Alla större högtider, samt ceremonier som bröllop och begravningar, förknippas med mängder av mat, bland annat helstekt gris.

Om våra källor

Samoa – Historia

Polynesiernas förfäder kom troligen från Sydöstasien under årtusendet före vår tidräkning. Först på 1800-talet började européer bosätta sig på öarna. Nuvarande Samoa kom 1899 att tillhöra Tyskland under namnet Västra Samoa. Efter första världskriget gav FN:s föregångare Nationernas förbund i uppdrag till Nya Zeeland att förvalta öarna. Västra Samoa blev en självständig stat 1962 och bytte namn till Samoa 1997.

Polynesiernas förfäder var skickliga sjöfarare och spred sig bland Stilla havets öar. Deras samhällen styrdes av hövdingar och mäktiga präster. Ekonomin byggde på jordbruk och fiske.

Samoaöarna har varit bebodda av polynesier i minst 2 500 år. Samoanernas äldsta historia är föga känd, men det är kartlagt att de tidigt hade förbindelser med melanesier på Fiji och polynesier på Tonga.

Européerna siktade Samoa för första gången 1722, men det dröjde till 1800-talet innan de började bosätta sig där. Brittiska missionärer slog sig ned och tyska företag grundade plantager och inledde handel med kopra (torkat kokosnötkött).

Tysk koloni

På 1870-talet enades öarna under en härskare, kung Malietoa, och landet fick en författning. 1889 kom de rivaliserande stormakterna Tyskland, Storbritannien och USA överens om att Samoa skulle vara ett neutralt område. Tio år senare delades dock öarna mellan Tyskland och USA. Nuvarande Samoa kom att tillhöra Tyskland under namnet Västra Samoa.

Vid första världskrigets utbrott 1914 besattes Västra Samoa av nyzeeländska trupper. Öarna förskonades från strider, men drabbades av spanska sjukan som dödade mer än en femtedel av invånarna. Efter kriget gav Nationernas förbund Nya Zeeland i uppdrag att förvalta Västra Samoa.

Missnöjet med det utländska styret växte efter hand. En fredlig motståndsrörelse, mau, bekämpade nyzeeländarna genom civil olydnad, bland annat vägran att betala skatt. 1929 sköt de nyzeeländska kolonisatörerna ihjäl självständighetsledaren Tupua Tamasese Lealofi III.

Efter andra världskriget fick Nya Zeeland FN:s uppdrag att fortsätta förvalta Västra Samoa. 1947 inrättades ett parlament och från 1954 infördes gradvis ökat självstyre. Efter en folkomröstning i FN-regi 1961 blev Västra Samoa som första önation i Stilla havet en självständig stat den 1 januari 1962.

HRPP dominerar politiken

Vid självständigheten delades posten som statschef mellan örikets två högsta hövdingar. När den ene hövdingen avled i april 1963 blev Malietoa Tanumafili II ensam statschef på livstid.

Premiärministrar tillträdde och avgick i rask följd, men i stort sett var det samma personer som bytte av varandra. 1979 bildades landets första parti, Partiet för skydd av mänskliga rättigheter (HRPP), i syfte att ena oppositionen mot den dåvarande premiärministern Tupola Efi. Denne tvingades avgå 1982 och samma år tog HRPP över regeringsmakten.

Efter en folkomröstning infördes 1991 allmän rösträtt för medborgare fyllda 21 år. Tidigare hade endast storfamiljernas överhuvuden (mataierna) kunnat rösta. I det första allmänna valet samma år vann mittenpartiet HRPP en klar majoritet över det konservativa Partiet för nationell utveckling (SNDP).

Efter cykloner 1990 och 1991 följde svåra ekonomiska problem. Nya skatter och höjda priser på livsmedel och bränsle 1994 ledde till folkliga demonstrationer. Ekonomin försämrades ytterligare av att regeringen gick i borgen för det nationella flygbolaget Polynesian Airlines, som var på obestånd. Det folkliga missnöjet späddes på av att flera ministrar misstänktes för korruption.

Trots spänningar inom partiet lyckades HRPP behålla makten genom en klar seger över SNDP i valet 1996.

Landet byter namn

Namnbytet från Västra Samoa till Samoa 1997 ledde till en tvist med Amerikanska Samoa, som framhöll att det finns mer än ett Samoa. Konflikten löstes genom ett avtal 2000.

Sedan den ledande dagstidningen Samoa Observer publicerat korruptionsanklagelser mot regeringen 1997 inskränktes pressfriheten och Samoa Observers chefredaktör dömdes för förtal. I landet växte missnöjet med ett alltmer auktoritärt styre, maktmissbruk och intolerans mot oliktänkande samt med den dåliga ekonomin. Efter demonstrationer med krav på premiärminister Tofilau Etis avgång lämnade han sin post i slutet av 1998. Till ny regeringschef valdes Tuila'epa Sailele Malielegaoi, också han från HRPP.

Det politiska etablissemanget skakades 1999 av mordet på arbetsmarknadsminister Luagalua Levaula Kamu. Två före detta ministrar dömdes till döden för att ha anstiftat mordet. Straffen omvandlades senare till livstids fängelse. Det framkom att Kamu mördats för att han inte skulle kunna avslöja korruption som de två sammansvurna varit inblandade i.

HRPP-regeringen hade under lång tid lyckats hindra oppositionen från att framträda i statskontrollerade medier, men år 2000 satte Högsta domstolen stopp för detta. Sedan dess har press- och yttrandefriheten stärkts väsentligt.

Kungen avlider

I parlamentsvalet 2001 vann HRPP 23 av de 49 mandaten och kunde fortsätta regera med stöd av oberoende ledamöter. I 2006 års val gick HRPP starkt framåt och tog 35 mandat. HRPP:s framgång ansågs bero på den goda ekonomiska tillväxten i landet sedan millennieskiftet.

I maj 2007 avled kung Malietoa Tanumafili II vid en ålder av 94 år. Han hade då suttit 44 år på tronen. Malietoa innehade sitt ämbete på livstid, men i enlighet med en grundlagsändring väljer numera parlamentet en ny statschef för en period på fem år. Författaren, universitetslektorn och före detta premiärministern Tuiatua Tupua Tamasese Tupuola Efi valdes i juni 2007 till ny statschef. Han omvaldes av ett enhälligt parlament 2012.

I december 2008 bildade elva oberoende parlamentsledamöter det nya partiet Tautua Samoa, som snabbt blev populärt och snart framstod som det starkaste alternativet till HRPP. Tautua Samoa betonade ekonomisk utveckling, i synnerhet på landsbygden, samt en rad reformer inom offentlig sektor, till exempel färre ministrar i regeringen och kortare mandatperioder för parlamentarikerna.

Tautua Samoa i parlamentet

Hösten 2010 utlyste premiärminister Tuila'epa Sailele Malielegaoi parlamentsval till i mars året därpå. I valkampanjen framhöll HRPP-regeringen den stabilitet som rått under deras långa maktinnehav, medan oppositionen betonade fattigdomsfrågor, växande sociala och ekonomiska klyftor i samhället samt utförsäljning av statliga företag. Tautua Samoa gick också in för att kritisera HRPP-regeringen för brister i hanteringen av situationen efter en förödande tsunami 2009.

HRPP blev än en gång valsegrare, men partiet backade rejält samtidigt som Tautua Samoa tog sig in i parlamentet. HRPP:s seger ansågs bero på landets relativt starka ekonomiska tillväxt, trots tsunamin. Premiärminister Tuila'epa Sailele Malielegaoi valdes om som regeringsbildare.

Månaderna efter valet 2011 fälldes tre HRPP-ledamöter för mut- och korruptionsbrott begångna under valrörelsen och fick lämna sina platser. I maj 2011 tvingades Tautua Samoas dåvarande ordförande Va’ai Papu Vaipule avgå av samma skäl.

I april 2014 dömdes vice premiärminister Fonotoe Nuafesili Lauofo till böter för att ha hindrat en polisman i dennes arbete. Samma månad avgick finansminister Faumuina Liuga sedan han avslöjats med att slösa med offentliga medel, bland annat i samband med en renovering av hans eget arbetsrum. Premiärminister Tuilaepa Lupesoliai Sailele Malielegaoi tog själv över finansministerposten.

Jordskredsseger för HRPP

Nästa avgång kom i januari 2015 då vice handelsminister Muagututagata Peter Ah Him dömdes att betala böter för förfalskning och bedrägeri. Anklagelser om bedrägeri ledde i augusti 2017 till att även jordbruks- och fiskeriministern tvingades avgå.

I 2016 års val vann HRPP en stor seger med 44 mandat. Tautua Samoa fick nöja sig med 3 mandat. Fyra kvinnor valdes in i parlamentet. Eftersom författningen kräver att minst fem kvinnor sitter i den lagstiftande församlingen inrättades i enlighet med grundlagen ett extra mandat för en femte kvinnlig ledamot.

Tuila'epa Sailele Malielegaoi, premiärminister sedan 1998, fick förnyat förtroende. I den HRPP-regering som bildades utsågs Fiame Naomi Mata'afa till Samoas första kvinnliga vice premiärminister.

I juli 2017 valde parlamentet Tuimaleali'ifano Va'aletoa Sualauvi II till ny statschef (kung). Han ersatte Tuiatua Tupua Tamasese Tupuola Efi, som hade innehaft ämbetet sedan 2007.

Om våra källor

Samoa – Politik

Samoa är en monarki vars kung utses i allmänna val. Landet har ett parlamentariskt styrelseskick, men alla medborgare är inte valbara till parlamentet. I praktiken ligger mycket av den politiska makten hos överhuvudena (mataierna) för landets storfamiljer. Samoa har starka band till Nya Zeeland.

Parlamentsvalet 2021 blev historiskt när mittenpartiet HRPP:s stora politiska dominans sedan 1980-talet bröts genom en valseger för det nybildade FAST-partiet. HRPP:s tidigare starka ställning berodde framför allt på ekonomisk uppgång i landet sedan millennieskiftet, men partiet hade länge kritiserats för maktmissbruk och korruption och Samoa beskrevs ofta som i det närmaste en enpartistat.

I valet 2021 fick FAST-partiet stöd av samoaner som tröttnat på de många skandalerna inom HRPP (se Historia). Politiken hade under 2010-talet präglats av en rad ministeravgångar på grund av slöseri med offentliga medel, förfalskning och bedrägeri.

FAST-partiet registrerades så sent som i juli 2020 och fick snabbt många anhängare. FAST-partiet vill begränsa en persons möjlighet att sitta som premiärminister till högst två femårsperioder. Partiet förespråkar också en långtgående decentralisering av makten till bynivå.

Inför valet hade FAST-partiet bildat ett valförbund med Tautua Samoa för att kunna utmana HRPP.

FAST-partiets regeringsbildning motarbetades intensivt av kungen och mataierna, men efter ett domstolsbeslut i juli 2021 kunde regeringen tillträda med Fiame Naomi Mata'afa som Samoas första kvinnliga premiärminister. I hennes regering är en av fyra ministrar kvinna, däribland finansministern.

Samoas författning antogs vid självständigheten från Nya Zeeland 1962. Kung Malietoa Tanumafili II var monark och statschef på livstid från självständigheten fram till sin död 2007. Sedan dess utser parlamentet en ny statschef vart femte år. Denne har främst ceremoniella uppgifter och kallas på samoanska "O le Ao O le Malo". Ett författningstillägg från 2015 säger att parlamentet ska välja statschef (kung) på rekommendation av det politiska parti som innehar regeringsmakten. Sedan 2019 kan statschefen bara väljas om en gång, tidigare gällde ett obegränsat antal gånger.

Den verkställande makten ligger hos regeringen, som leds av premiärministern. Han eller hon ska ha stöd av en majoritet i parlamentet och utser själv övriga ministrar. Regeringsbeslut granskas av det verkställande rådet som består av statschefen och ministrarna.

Parlamentet (fono) har 51 ledamöter som väljs i allmänna val vart femte år. Alla medborgare får inte ställa upp som kandidater. Ledamöterna väljs bland landets 25 000 mataier som oftast är män. Allmän rösträtt infördes 1991. Rösträttsåldern är 21 år. Sedan 2019 råder röstplikt.

Enligt ett författningstillägg från 2013 måste 10 procent av ledamöterna i fono vara kvinnor. Om färre än fem kvinnor blir invalda kan maximalt fem extra mandat tillsättas för de kvinnliga kandidater som fått flest röster utan att ha erhållit en plats. Parlamentet får då högst 56 ledamöter.

På det lokala planet i bysamhällena fattar mataierna de flesta besluten (se Kultur och seder samt Sociala förhållanden). Titeln matai går inte automatiskt i arv, utan släktens medlemmar diskuterar sig fram till vem som ska utses. En storfamilj kan ha fler än en matai och de styr med hjälp av ett byråd.

Fram till parlamentsvalet 2021 dominerades samoansk politik av två partier: Partiet för skydd av mänskliga rättigheter (Human Rights Protection Party, HRPP) och Tautua Samoa (Tautua Samoa Party). Det är förbjudet för parlamentsledamöter att bilda nya partier eller byta partitillhörighet under pågående mandatperiod.

HRPP grundades 1979 och är Samoas första och äldsta parti. Det betecknas som ett mittenparti och satt i regeringsställning mellan 1982 och 2021.

År 2008 bildade elva oberoende parlamentsledamöter Tautua Samoa, som kom att bli det då mest tongivande oppositionspartiet. Dess främsta politiska mål är ekonomisk utveckling, i synnerhet på landsbygden, samt en rad reformer inom den offentliga sektorn, till exempel färre ministrar i regeringen och kortare mandatperioder för parlamentsledamöterna. Sedan 2021 samarbetar Tautua Samoa med FAST-partiet (Fa'atuatua i le Atua Samoa ua Tasi, Tro på den enda sanna guden, FAST).

Rättssystemet bygger på den brittiska modellen, men har starka inslag av traditionell sedvanerätt. Det finns två parallella domstolssystem, ett statligt och ett traditionellt. Rättssäkerheten vid de statliga domstolarna anses vara hög. Lokala domstolar dömer i fall som rör bysamhällets sedvänjor och regler, exempelvis i markfrågor, men deras domar kan överklagas i statlig domstol. Ett kontroversiellt straff i traditionella domstolar är utvisning från den egna byn vid till exempel äktenskapsbrott.

Respekten för de mänskliga rättigheterna är på det hela taget god. Det mansdominerade, hierarkiska samhällslivet gör dock att kvinnor och barn ibland utsätts för diskriminering. Brister finns också i landets fängelser, som är slitna och överbelagda. Dödsstraffet avskaffades formellt 2004 men avrättningar hade vid det laget inte verkställts på över 50 år. Poliskåren är liten, och lag och ordning upprätthålls oftast av bysamfälligheterna.

Tryck- och yttrandefriheten garanteras i författningen och respekteras i regel väl. Det har dock hänt att politiker och myndighetsanställda stämt oberoende tidningar som rapporterat om korruption och maktmissbruk. Polisen har också gripit journalister som ansetts rapportera falska uppgifter. Debattklimatet beskrivs dock som öppet. Det finns inga restriktioner för internetanvändning.

Utrikespolitik och försvar

Samoa har starka band till Nya Zeeland och den samoanska utrikespolitiken beskrivs som västorienterad. Nya Zeeland har förbundit sig att på begäran försvara Samoa, som saknar egna militära styrkor. Samoa företräds av Nya Zeeland i kontakter med andra stater och internationella organisationer, på uppdrag av den samoanska regeringen.

Nya Zeeland bad 2002 formellt om ursäkt för misstag som begicks i Samoa under det nyzeeländska styret mellan 1914 och 1962 (se Historia). Misstagen gäller bland annat brister i hanteringen av en influensaepidemi (spanska sjukan) 1918 som ledde till att 22 procent av befolkningen dog inom loppet av två veckor. Viruset spreds från ett nyzeeländskt skepp. Nya Zeeland bad också om ursäkt för dödsskjutningen av självständighetsledaren Tupua Tamasese Lealofi III 1929.

Den omfattande inflyttningen av samoaner till Nya Zeeland begränsades 1982 till högst 1 100 personer om året genom ett avtal mellan länderna. Samtidigt fick samoaner som invandrat illegalt rätt att ansöka om nyzeeländskt medborgarskap. Avtalet innebär också att samoaner födda 1928–1948 inte har automatisk rätt till nyzeeländskt medborgarskap, vilket förblivit en tvistefråga mellan länderna. Nya Zeeland är en stor handelspartner och biståndsgivare till Samoa.

Samoa har goda relationer med Australien som också är en viktig biståndsgivare. Australien stödjer Samoa militärt genom att bidra med patrullbåtar till den lilla samoanska poliskåren.

Samoa är också engagerat i regionala frågor, i synnerhet inom miljö och ekonomisk utveckling. Landet är en aktiv medlem av den regionala samarbetsorganisationen Stillahavsöarnas forum (PIF), som gradvis avlägsnar handelshinder mellan de små önationerna. I juni 2017 undertecknade Nya Zeeland, Australien, Samoa och sju andra PIF-medlemmar det regionala handels- och utvecklingsavtalet Pacer Plus (Pacific Agreement on Closer Economic Relations Plus).

Samoas relationer med Fijis tidigare militärregim (2006–2014) var ansträngda, men förbättrades efter det att Fiji hållit demokratiska val 2014.

Samoa har goda relationer med Kina, som ger gott om bistånd. I oktober 2018 ingick Samoa och Kina en överenskommelse om att samarbeta inom ramen för Kinas Sidenvägsinitiativ (Belt and Road Initiative, BRI) som bland annat syftar till att förbättra och bygga ut infrastrukturen i stora delar av Asien.

Samoa och EU samarbetar framför allt i utvecklingsfrågor, bland annat stödjer unionen utbyggnaden av infrastruktur på den samoanska landsbygden samt förbättringar av vattenkvalitet och sanitet.

Om våra källor

Samoa – Ekonomi

Samoas ekonomi är relativt outvecklad. Ungefär två av tre invånare lever av jordbruk och fiske i huvudsak för husbehov. Utländsk valuta kommer i huvudsak från samoaner utomlands som skickar hem pengar till anhöriga. Turismen är en viktig näring som inbringar betydligt mer inkomster till staten än vad varuexporten gör.

Samoa är ett lägre medelinkomstland enligt Världsbankens klassificering av världens länder i fyra olika inkomstkategorier. Det är den näst lägsta av fyra inkomstnivåer (se alla länder här).

Jordbrukets bidrag till ekonomin har gradvis minskat sedan mitten av 1990-talet. Det bedrivs vanligtvis av bykollektiv och merparten av marken ägs av storfamiljer. Brukningsmetoderna är ålderdomliga, och trots bördig jord och gynnsamt klimat ger lantbruket låg avkastning.

Storfamiljernas hävdvunna äganderätt till mark har länge skapat konflikter. Flera lagar går tillbaka till kolonialtiden, och regeringen har inlett en översyn av den känsliga frågan. En jordreform pågår som ska anpassa äganderätten till modern lagstiftning.

Brödfrukt, jams, majs och tropiska frukter odlas för eget bruk. Samoanerna föder också upp höns, kor, getter och grisar. Kokosnötsprodukter, taro (ett slags rotfrukt), nonifrukt (en medicinalväxt), bananer med mera går på export.

Det finns gott om fisk i vattnen kring Samoa och fiske för husbehov är för många en viktig del av försörjningen. Det kommersiella fisket har vuxit sedan 1990-talet och fisk är numera en viktig exportvara.

Samoas varma klimat, vita sandstränder och vackra natur, liksom den välbevarade polynesiska kulturen, lockar turister till öarna. Samoa förhöll sig länge avvaktande till turism, eftersom den befarades kunna hota den traditionella livsstilen (se Kultur och seder). På 1990-talet inleddes satsningar på ekoturism och numera är turismen en viktig del av landets ekonomi. Turistnäringen har utvecklats med hjälp av nyzeeländskt bistånd. Nya hotell och attraktioner har byggts och flygförbindelserna mellan öarna har utökats.

Samoa är dock beroende av bistånd utifrån för att få ihop sin ekonomi. De största bilaterala givarna är Australien och Nya Zeeland, men även Kina ger mycket bistånd.

Samoa har ett kroniskt underskott i handelsbalansen på grund av att livsmedel, olja och konsumtionsprodukter i hög grad måste importeras. Handelsunderskottet uppvägs av biståndet, pengar som sänds hem från samoaner utomlands och inkomster från turismen. Ett ekonomiskt problem är att exporten domineras av ett fåtal varor, främst fisk, kokosprodukter och taro.

Den samoanska ekonomin påverkas ibland kraftigt av naturkatastrofer som orkaner, tsunamier och torka som ödelägger odlingar och infrastruktur. Ekonomisk vanskötsel och korruption har varit återkommande problem.

Samoa är uppsatt på EU:s svarta lista över skatteparadis. Landets banker har anklagats för inblandning i penningtvätt. De så kallade Panamadokumenten visade i april 2016 att enskilda personer och företag hade gjort tvivelaktiga pengaplaceringar inom den samoanska finansvärldens offshoreverksamhet.

Landets största arbetsgivare är den offentliga sektorn. Allt fler arbetar också inom turismen. Arbetslösheten är relativt hög, särskilt bland ungdomar. Det har drivit många att bege sig utomlands, främst till Nya Zeeland, Australien och USA, för att därifrån försörja familjen.

Förenings-, förhandlings- och konflikträtt råder. Svag industritradition gör dock att fackförbundens inflytande är begränsat. Bara en liten andel av arbetsstyrkan inom den privata sektorn är fackligt ansluten.

Om våra källor

Samoa – Naturtillgångar, energi och miljö

Samoas viktigaste naturtillgång är den tropiska skogen som ger värdefullt timmer. Inhemsk vattenkraft och importerade oljeprodukter tillgodoser nästan hela landets energibehov. Samoa är utsatt för stigande havsvattennivåer och kraftigare oväder i spåren av klimatförändringarna.

Skogsbeståndet är hårt utsatt för orkaner, bränder och avverkning. Regeringen bedriver återplantering av skog och endast små mängder timmer exporteras.

Vid sidan av vattenkraft och importerade fossila bränslen täcks Samoas energiförsörjning till en betydligt mindre del av inhemskt framställd solenergi, vindkraft och biomassa. Elektriciteten, som ingår i energiförsörjningen, alstras ur vattenkraft och olja.

Samoas första vindkraftspark öppnades 2014 och två år senare invigdes i landet det största soldrivna kraftverket i Stilla havet. Det senare projektet är ett samarbete mellan Samoa och Nya Zeeland.

Samoa hör till de länder som släpper ut allra minst mängd växthusgaser i världen. Tar man hänsyn till invånarantalet ligger landet något sämre till. Jämfört med de andra länderna i Oceanien ligger Samoa ungefär i mittfältet, både vad det gäller total mängd växthusgaser och räknat per invånare.

Samoa har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) för hur åtagandena i Parisavtalet ska uppfyllas. Landet har däremot inte lämnat in någon långsiktig strategi (LTS) för sitt klimatarbete eller angett ett mål för när nettonollutsläpp ska vara uppnått. En målsättning i klimatplanen är att de sammanlagda utsläppen av växthusgaser ska minska med 26 procent till 2030 jämfört med 2007 års nivå.

Liksom de allra flesta småstater i Oceanien riskerar Samoa att drabbas av stigande havsvattennivåer och kraftigare oväder i spåren av klimatförändringarna. I klimatanpassningsindexet ND-Gain ligger dock Samoa bättre till än flera mer låglänta önationer i Stilla havet. Samoa placerar sig ungefär i mitten bland länderna i indexet (se hela listan här). ND-Gain mäter både hur utsatt ett land är för klimatförändringarna och hur väl förberett det är att möta dessa.

Om våra källor