Tuvalu

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/

Nio öar i Stilla havet bildar den lilla nationen Tuvalu. Öarna är små och höjer sig som mest knappt fem meter över havet. Oron är därför stor för att landet ska försvinna om havsvattennivån stiger till följd av klimatförändringarna. Tuvaluanerna lever i huvudsak av att odla och fiska till husbehov. En viktig inkomstkälla är internetdomänen .tv, som ett företag i USA har betalat en rejäl summa för att få använda.

Tuvalu – Geografi och klimat

Tuvalu består av nio korallöar som ligger strax söder om ekvatorn i västra Stilla havet, halvvägs mellan Australien och Hawaii. Avstånden mellan öarna är stort men landet är ett av världens minsta. Klimatet är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 26 km2 (2022)
Tid: svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare: Funafuti 6 320 (2017)
Medelnederbörd/år: ca 3 500 mm
Medeltemperatur/dygn: ca 29 °C året om

Källor

Tuvalu – Befolkning och religion

Tuvaluanerna är polynesier och nästan alla är protestanter. Deras språk, tuvaluanska, är närmast en variant av samoanska.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: polynesier
Antal invånare: 11 396 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 373 (2021)
Andel invånare i städerna: 66 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 23,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 10,1 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 3,2 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt: 0,7 procent (2023)
Förväntad livslängd: 65 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 69 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 61 år (2021)
Andel kvinnor: 48,7 procent (2022)
Språk: tuvaluanska och engelska är officiella språk

Källor

Tuvalu – Sociala förhållanden

Många tuvaluaner lever på traditionellt vis i små samhällen där familj och släkt utgör den sociala basen. Alla barn kan gå i skola nära sin hemö de första åtta åren. Därefter är de hänvisade till huvudön Funafuti där de får bo i internat.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter: 83,7 procent (2018)
Spädbarnsdödlighet: 18 per 1000 födslar (2021)
Andel barn som börjar grundskolan: 76,2 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan: 16 (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 1 071 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 21,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 12,8 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 10,5 procent (2023)
Andel kvinnor i parlamentet: 6 procent (2023)

Källor

Tuvalu – Kultur och seder

Tuvaluanerna har i hög grad behållit sin polynesiska kultur. Även om allt fler – i synnerhet på huvudatollen Funafuti – väljer att övergå till en mer modern livsstil har de flesta kvar en stark identitet kopplad till hemön.

Tuvalu – Historia

Tuvalu befolkades sannolikt från Samoa och Tonga någon gång mellan vår tideräknings början och 1300-talet. På 1800-talet koloniserades öarna av européer och från 1877 styrdes Tuvalu av Storbritannien. Under kolonialtidens slutfas uttryckte tuvaluanerna en vilja att bilda en egen stat och inte dela nation med de mikronesiska kiribatierna. Tuvalu blev en självständig stat 1978.

Tuvalu – Politik

Tuvalu är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Den brittiska kungen är statschef. Inrikespolitiken är relativt instabil med täta regeringsbyten. Både inrikes- och utrikespolitiken genomsyras av fruktan för klimatförändringarna och den pågående höjningen av havsvattennivån. Landet riskerar att helt läggas under vatten inom loppet av några årtionden.

Officiellt namn: Tuvalu
Statsskick: monarki, enhetsstat
Statschef: Storbritanniens kung Charles III (2022–)
Regeringschef: premiärminister Feleti Teo (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Politiska partier finns inte, endast personval sker (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Politiska partier finns inte, endast personval sker (2019)
Valdeltagande: uppgift saknas
Kommande val: parlamentsval 2028

Källor

Tuvalu – Ekonomi

Tuvalu har ont om naturtillgångar och små möjligheter till ekonomisk utveckling. Samtidigt har landet utmärkt sig för relativt sunda statsfinanser där budgeten balanseras och utlandsskulden hålls nere. De flesta invånare får sitt uppehälle genom jordbruk och fiske för husbehov.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 5 335 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 0,7 procent (2022)
Total BNP: 60 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 15,9 procent (2015)
Industrins andel av BNP: 7,0 procent (2015)
Inflation: 5,7 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 7,6 procent (2022)
Valuta: tuvaluansk dollar = australisk dollar
Varuimport: 34 miljoner US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP: 56 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: kopra (torkat kokosnötskött), mineralprodukter (2022)
Största handelspartner: Australien, Fiji, Kina, Singapore, Nya Zeeland (2022)
Mottaget bistånd per invånare: 3 214 US dollar (2021)

Källor

Tuvalu – Naturtillgångar, energi och miljö

Utöver stora fiskbestånd har Tuvalu just inga naturtillgångar. Inte ens sötvatten finns. Invånarna är beroende av att lagra regnvatten. Jordmånen är mager. Energibehovet täcks i huvudsak av solenergi och importerad diesel.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 99 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 0,02 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 1,84 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 7 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 0,6 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 12 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor