Jeanine Áñez som var president 2019–2020 grips och åtalas småningom för folkmord på grund av oroligheter efter valet 2019.

Socialistpartiet MAS kandidat Luis Arce vinner presidentvalet redan i första valomgången och MAS får egen majoritet i parlamentets båda kamrar.

När valdomstolen uppger att president Evo Morales och hans parti MAS på nytt segrat i valet utbryter omfattande protester som slutar med att Morales flyr landet. Senatorn Jeanine Áñez utropar sig till interimspresident. Oroligheter pågår i flera veckor och över 30 människor dör.

President Evo Morales segrar redan i första valomgången och säkrar därmed en tredje mandatperiod. Hans parti MAS behåller två tredjedelars majoritet i parlamentet.

I en folkomröstning i januari om en ny författning röstar 61 procent av väljarna för förslaget som bland annat stärker urfolkens ställning, ger regionerna utökat självstyre och garanterar statens kontroll över naturresurser. Förslaget slår också fast att presidentval ska hållas i december och i det blir Evo Morales omvald med god marginal.

Bondeledaren Evo Morales vinner i presidentvalet och hans vänsterparti MAS blir störst i kongressen.

”Gaskriget” – en strid om naturgasfyndigheter – leder till omfattande oroligheter med ett 70-tal döda. President Gonzalo Sánchez de Lozada avgår och flyr landet. Han ersätts av vicepresident Carlos Mesa.

Gonzalo Sánchez de Lozada återkommer som president, en post han hade också 1993–1997. Han tillhör det historiskt radikala partiet MNR som nu är mer av ett högerparti. Eftersom ingen kandidat får minst hälften av rösterna i första valomgången avgör nationalkongressen: Sánchez de Lozada får 84 röster mot 43 för bondeledaren Evo Morales.

Vicepresident Jorge Quiroga tar över när Hugo Bánzer avgår på grund av sjukdom.

Hugo Bánzer, som var militärdiktator 1971–1978, återkommer till makten, nu i ett demokratiskt val. Han företräder nu högerpartiet Nationalistisk demokratisk aktion (ADN).

Revolutionära nationaliströrelsen (MNR) återtar presidentposten när Gonzalo Sánchez de Lozada vinner presidentvalet. Liksom de närmaste företrädarna driver han nyliberal ekonomisk politik, trots tidigare vänsterretorik.

Jaime Paz Zamora väljs till president. Han hör till Revolutionära vänsterrörelsen (MIR), som bildats av bland annat radikala utbrytare ur MNR i början av 1970-talet.

MNR:s Victor Paz Estenssoro, som avsattes i en militärkupp 1964, återkommer på presidentposten.

Militärdiktatur som inleds med en kupp då president Victor Paz Estenssoro avsätts. När diktaturen upphör återkommer Hernán Siles Zuazo som president (en post han också hade 1956–1960). Siles Zuazo hade segrat i ett presidentval ett par år tidigare men hastigt tvingats fly landet efter ännu en militärkupp. Både Paz Estenssoro och Siles Zuazo fanns bland grundarna av MNR och tillhör veteranerna från revolutionen 1952.

Revolution inleds ledd av Revolutionära nationaliströrelsen, MNR, som därpå leder landet fram till 1964.

Chacokriget mot Paraguay, Bolivia förlorar stora landområden i sydöst. Utländska oljebolag ligger delvis bakom kriget. Minst 80 000 människor dödas i kriget som är det blodigaste mellan två stater i Sydamerika under hela 1900-talet.

Bolivia och Chile skriver under ett fredsavtal efter Stillahavskriget (eller salpeterkriget) som inleddes 1879 och i huvudsak avslutades 1883. Konflikten gällde kontroll över den mineralrika Atacama-öknen och slutar med att Bolivia förlorar hela sin kustremsa.

Bolivia blir självständigt från kolonialmakten Spanien.