Brasilien – Utbildning

Stora satsningar har gjorts på utbildning under 2000-talet och andelen barn som går i skolan har ökat. Många skolor är dock dåligt utrustade och lärarna har ofta otillräcklig utbildning och dålig lön. Formellt råder 14 års skolplikt, inklusive två år i förskola.

Enligt ett författningstillägg från 2009 ska alla barn börja i förskola vid fyra års ålder. Utbyggnaden av förskolan har dragit ut på tiden men nästan alla barn går nu i alla fall något år innan de börjar första klass vid sex års ålder.

De allra flesta barn går också nio år i motsvarande grundskolan. Men en dryg tredjedel av 15-åringarna har gått om åtminstone en klass, enligt OECD. I den ålderskategorin har 8 procent redan lämnat skolan helt trots att skolplikten 2009 förlängdes till 17 års ålder.

Många fattiga föräldrar tvingas låta sina barn arbeta i stället för att gå i skola. Läget är svårast på landsbygden och inte minst i det fattiga nordöst. För att råda bot på problemet infördes 2003 ett bidrag som skulle täcka inkomstbortfall om barnen går i skolan, inom ramen för familjestödsprogrammet Bolsa família . Programmet, som har bidragit till att betydligt fler barn går i skolan, avslutades 2021 (se vidare Sociala förhållanden).

Skolorna hölls till stor del stängda under coronapandemin. En rapport i början av 2022 visade att andelen sex- och sjuåringar som inte kunde läsa och skriva hade ökat kraftigt och nu motsvarade 40 procent av årskullen. Det innebar att 1 miljon barn som under normala omständigheter skulle ha lärt sig att läsa och skriva nu låg efter i utbildningen. Enligt en annan rapport lämnade vart tjugonde barn i åldern 5 till 9 år skolan helt under 2021.

Kvaliteten på undervisningen är ofta låg och det är trångt i skolorna. Barnen får i allmänhet gå antingen på förmiddagen eller på eftermiddagen, och i en del fall förekommer ett tredje kvällsskift. Försämrad ekonomi på senare år har också gjort att andelen barn som hoppar av i förtid åter ökar.

Efter Jair Bolsonaros tillträde som president 2019 fattades på kort tid beslut om omfattande åtstramningar och nedskärningar i anslagen till allt från förskolor till universitet. Bara några månader efter maktskiftet hade beslut fattats om en minskning med motsvarande 87 miljoner dollar för främst skolböcker i grundskolorna. Högskolorna fick 30 procent mindre pengar till omkostnader. Bolsonaro och hans högerradikala regering gick till storms mot ”vänsterideologier” i skolorna och kritiserade humanistiska ämnen som onödiga.

All undervisning i offentliga skolor är avgiftsfri, även på högskolenivå. Det är dock vanligt att eleverna måste betala för skoluniformer. Ungefär 80 procent av barnen går i offentliga skolor. För dem som har råd att betala finns privata skolor som för det mesta håller högre standard än de offentliga skolorna. Många gymnasieelever går i privatskolor drivna främst av religiösa samfund.

Läskunnigheten har under 2000-talet ökat också bland vuxna. Men läs- och skrivkunskaperna är i många fall mycket bristfälliga och många räknas som funktionella analfabeter.

Merparten av landets över 2 000 universitet och högskolor är privata. Sedan 2012 finns ett kvoteringssystem för att komma till rätta med den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen, som generellt håller hög klass. Antalet studenter i högre utbildning har mångdubblats sedan 1990-talet. Trots det hade bara 16 procent av befolkningen i åldern 25–34 slutfört en högskoleutbildning 2017, enligt OECD, vilket är en betydligt lägre andel än exempelvis Chile och Colombia.

Om våra källor