Colombia
Colombia i Sydamerikas nordvästra hörn har en omväxlande natur, ett rikt kulturarv och en stark ekonomi huvudsakligen baserad på olja och jordbruk. Men djupa sociala klyftor bidrog till årtionden av väpnad konflikt mellan vänstergerillor och armén, så småningom med allt mer inblandning även av högermiliser och narkotikaligor. Ett fredsavtal slöts 2016 med den största gerillan, Farc, och den politiska konflikten har dämpats även om våldet fortfarande är utbrett.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
Juni
-
Bananjätte får betala för stöd till högermiliser
En domstol i USA slår fast att det multinationella bolaget Chiquita finansierade högermiliserna AUC i Colombia, trots att de var terrorstämplade av USA. Chiquita beordras att betala drygt 38 miljoner dollar i skadestånd till åtta colombianska familjer vars anhöriga mördades av AUC. Offren var fackföreningsmedlemmar eller anställda på bananplantager. Chiquita erkände redan 2007 i en amerikansk domstol att man betalat enorma summor till AUC och ålades då att betala böter. AUC var en paraplyorganisation för paramilitära grupper som ibland samarbetade med armén i kriget mot vänstergerillorna från 1980-talet. AUC slöt ett fredsavtal med regeringen 2003 och upplöstes därefter.
-
-
Maj
-
Expresident Uribe åtalas
Den förre presidenten Álvaro Uribe åtalas för bedrägeri och för att ha mutat vittnen. Det är första gången en tidigare president åtalas för brott. Enligt åklagarna erbjöd Uribe pengar eller andra förmåner till vittnen för att de skulle tiga i samband med en utredning 2012 av expresidentens band till halvmilitära grupper och politiker långt ut på högerkanten. Uribe, som var president 2002–2010 riskerar upp till tolv års fängelse om han fälls. Utredningen av hans agerande inleddes 2018 då Uribe var senator och anmälde en annan senator, som han anklagade för att falskeligen försöka koppla honom till halvmilitära grupper. Högsta domstolen beslutade dock att utreda Uribe i stället.
-
Första avtal klart i ELN-förhandlingar
Regeringen och vänstergerillan ELN skriver under en första uppgörelse i de fredssamtal som har pågått sedan slutet av 2022. Avtalet om att civilsamhället ska delta i fredsprocessen är det första av sex tänkta delavtal, och undertecknandet ses som ett viktigt genombrott i den haltande processen. ELN frös samtalen i februari men de återupptogs i april. I maj meddelade ELN att gruppen ska återuppta kidnappningar, som utgör ett sätt att få in pengar via utpressning, och hävdade att regeringen inte lever upp till löften om att förse gerillan med utländska medel. Kidnappningsfrågan förblir olöst men parterna håller den bilaterala vapenvilan.
-
Bogotá bryter förbindelserna med Israel
President Gustavo Petro meddelar att Colombia bryter de diplomatiska relationerna med Israel på grund av vad han kallar det ”folkmord” som pågår i samband med kriget i Gaza. Presidenten har varit en skarp kritiker av Israel på grund av kriget som inleddes efter terrororganisationen Hamas terrorattack den 7 oktober 2023. Israel svarar med att kalla Gustavo Petro en antisemit som stödjer ”mördare och våldtäktsmän” medan Hamas kallar det en seger. Både Bolivia och Belize bröt förbindelserna med Israel kort efter krigets utbrott.
-
April
-
Massprotest mot president Petro
Hundratusentals colombianer deltar i demonstrationer runt om i större städer, i protest mot president Gustavo Petro och hans vänsterregerings försök att genomdriva olika reformer, därigenom ett förstatligande av sjukvård. Många är också upprörda över det våld som präglar landet under pågående fredssamtal med väpnade grupper. Protesten är den ojämförbart största sedan Petro tillträdde i augusti 2022.
Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
