Peru
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/peru/
Peru var vid spanjorernas ankomst på 1500-talet centrum för det mäktiga inkariket som omfattade nästan en tredjedel av Sydamerika. Kolonisatörerna blev rika på enorma silverfyndigheter och gruvnäringen har fortsatt att vara central. Strider mellan maoistgerillan Sendero Luminoso och militär krävde närmare 70 000 människors liv under 1980- och 1990-talet. Korruptionsanklagelser fick president Alberto Fujimori att fly landet år 2000 och han dömdes senare till 25 års fängelse för människorättsbrott.
Peru – Geografi och klimat
Peru är nästan tre gånger så stort som Sverige och den tredje största staten i Sydamerika. Bergskedjan Anderna sträcker sig från norr till söder och delar landet i tre geografiska zoner: kusten, höglandet och regnskogen. Klimatet varierar mycket mellan olika delar av landet.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 1 285 216 km2 (2022)
- Tid
- svensk –6 timmar
- Angränsande land/länder
- Ecuador, Colombia, Brasilien, Bolivia, Chile
- Huvudstad med antal invånare
- Lima, med förstäder 10,8 miljoner invånare (uppskattning 2021)
- Övriga större städer
- Arequipa 1,1 miljoner invånare, Trujillo 987 000, Chiclayo 651 000 (uppskattning 2020)
- Högsta berg
- Huascarán (6 768 m ö h)
- Viktiga floder
- Ucayali, Marañón
- Största sjö
- Titicacasjön
- Medelnederbörd/år
- Lima 40–50 mm 1
- Medeltemperatur/dygn
- Lima 24 °C (feb), 16 °C (aug) 2
2. Cusco 13 °C (jan), 10 °C (juli)
Peru – Befolkning och språk
En majoritet av invånarna i Peru har både europeiska och sydamerikanska rötter. En dryg fjärdedel identifierar sig som tillhörande ett ursprungsfolk, varav quechua är överlägset störst. En majoritet av invånarna talar bara spanska men nästan 15 procent har quechua som förstaspråk.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- 60 procent av blandat europeiskt-amerikanskt ursprung, 22 procent quechua, 5,9 procent vita, 3,6 procent afroperuaner, 2,4 procent aymara, 5,6 procent övrigt 1
- Antal invånare
- 34 352 719 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 26 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 79 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 17,4 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 7,5 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,2 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 0,9 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 72 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 75 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 70 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,5 procent (2022)
- Språk
- spanska är officiellt språk, ursprungsspråk har officiell status i områden där de dominerar
Peru – Religion
Religionsfrihet råder och katolsk kristendom är den förhärskande religionen. En stor del av de kristna utövar emellertid en religion som blandar katolska trosföreställningar med ritualer från traditionella naturreligioner.
Peru – Utbildning
Peruanska barn har tolv års skolplikt, från fem års ålder. Standarden är förhållandevis låg i de avgiftsfria statliga skolorna. Särskilt på landsbygden råder det brist på både utbildade lärare, skolor och skolböcker.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 94,5 procent (2020)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 95,7 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 17 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 4,2 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 18,9 procent (2023)
Peru – Sociala förhållanden
De sociala klyftorna och inkomstskillnaderna är mycket stora i Peru. Många lever i överflöd medan andra kämpar för att få mat för dagen. Skillnaderna är stora inte minst mellan stad och landsbygd. Andelen fattiga är störst i Anderna. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) ligger Peru lite över mitten i världen, bland länder med "hög" utvecklingsnivå vilket är den andra av fyra kategorier.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 17,4 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 7,5 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 11 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 2,2 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 72 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 389 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,3 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 39 procent (2023)
Peru – Kultur
Peru har en rik blandning av kulturer där det främsta inflytandet kommer från urfolken och spanjorer. Andinsk musik med panflöjt och stränginstrument är känd världen över. Mario Vargas Llosa är landets mest framträdande författare.
Peru – Seder och bruk
Känslan att tillhöra den peruanska nationen är stark åtminstone hos stadsbefolkningen, och identiteten får sin näring av det spanska språket, den katolska religionen samt av mat- och musiktraditioner. Hos quechua- och aymarafolken är oftast den lokala förankringen i byn viktigast, tillsammans med en medvetenhet om förfädernas mäktiga inkarike.
Peru – Äldre historia
Inkariket som följde på flera andra högkulturer började växa fram på 1100-talet i det område som idag utgör Peru. Riket kom att omfatta en tredjedel av Sydamerika, men spanjorernas erövring i början av 1500-talet innebar slutet för inkakulturen. Miljontals människor dog och byar förstördes. Huvudstaden Lima grundades 1535 av kolonisatörerna och blev ett centrum i det spanska imperiet. Peru utropade sin självständighet 1821. Under 1800-talet utkämpades flera gränskrig med grannländerna. På 1900-talet växlade styret mellan militären och civila regeringar.
Peru – Modern historia
Militären har spelat en betydande roll i politiken i Peru, där civilt styre fick fäste först efter 1980. Ungefär samtidigt tog vänstergerilla till vapen. På 1990-talet gjordes en militär storsatsning för att krossa gerillan, vilket bidrog till att president Alberto Fujimori tvingades avgå 2000 efter anklagelser om människorättsbrott och korruption. Därefter återupprättades demokratin, även om anklagelser om korruption i den högsta ledningen fortsatte att förekomma.
Peru – Demokrati och rättigheter
Peru har huvudsakligen fungerande institutioner och maktskiften har under 2000-talet skett under ordnade former trots politisk oro. Den djupt ingrodda korruptionen är dock ett samhällsproblem. Flera skandaler på senare tid har på nytt skakat förtroendet för demokratin och politiken. Ursprungsfolken är utsatta för diskriminering och har bristfällig politisk representation.
Peru – Inrikespolitik och författning
Peru är en republik med presidentstyre och inslag av ett parlamentariskt styrelseskick. Politiskt är landet instabilt: alla som varit ordinarie president de senaste årtiondena har tvingats bort i förtid. I december 2022 avsattes hastigt Pedro Castillo efter knappt ett och ett halvt år på posten, och vicepresidenten Dina Boluarte tog över som den femte presidenten på två år. Också hon anklagas för oegentligheter och är föremål för brottsutredningar.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- República del Perú/ Republiken Peru
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Stats- och regeringschef
- president Dina Boluarte (2022–) 1
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Fria Peru (PL) 37, Folklig styrka (FP) 24, Folklig aktion (AP) 16, Framstegsalliansen (APP) 15, Folklig förnyelse (RP) 13, Framåt land – partiet för social integration 7, Tillsammans för Peru (JP) 5, Vi är Peru (PDSP) 5, Vi kan Peru (PP) 5, Lila partiet (PM) 3 (2021)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Folklig aktion (AP) 25, Framstegsalliansen (APP) 22, Frepap 15, Folklig styrka (FP) 15, Union för Peru (UPP) 13, Vi kan Peru (PP) 11, Vi är Peru (PDSP) 11, Lila partiet (PM) 9, Breda fronten (FA) 9 (2020) 2
- Valdeltagande
- 70 procent i president- och kongressvalet i april 2021, 75 procent i 2:a omgången av presidentvalet i juni 2021
- Kommande val
- president- och kongressval 2026
2. extraval fram till kongressvalet 2021
Peru – Utrikespolitik och försvar
Perus relationer till omvärlden är i allmänhet goda och de långdragna konflikter som under årtionden lett till slitningar i umgänget med grannländerna är nu reglerade. Landet deltar i flera handelsavtal i regionen och verkar för fortsatt utökat samarbete.
Fakta – försvar
- Armén
- 47 500 man (2022)
- Flygvapnet
- 9 500 man (2022)
- Flottan
- 24 000 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,15 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 5,0 procent (2022)
Peru – Ekonomisk översikt
Perus ekonomi har länge varit stark men fattigdomen är utbredd. Goda exportinkomster från bland annat storskalig gruvindustri och omfattande fiske gynnar främst en mindre del av samhället. Befolkningen i bergen och städernas slumområden lever ofta i självhushåll och hittar sin försörjning utanför den formella ekonomin.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 7 126 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 2,7 procent (2022)
- Total BNP
- 242 632 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 7,2 procent (2021)
- Industrins andel av BNP
- 34,8 procent (2021)
- Servicesektorns andel av BNP
- 49,4 procent (2021)
- Inflation
- 7,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 33,4 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 87 464 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- nuevo sol
- Varuexport
- 58 675 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 60 919 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -1,6 miljarder US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 49 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- koppar, guld, andra mineral, jordbruksprodukter och fisk
- Största handelspartner
- Kina, USA
- Mottaget bistånd per invånare
- 9 US dollar (2021)
Peru – Naturtillgångar, energi och miljö
Peru har stora mineraltillgångar och är en av världens ledande producenter av koppar, zink, silver och guld. Oljeproduktion förekommer sedan länge men under senare tid har fossilgasen spelat en större roll. Både gruv- och oljenäringen orsakar svåra miljöproblem, och med klimatförändringarna blir både torka och översvämningar allt svårare.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 96 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 84 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 89,87 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 2,73 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 46 579 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 1,4 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 31 680 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Peru – Jordbruk och industri
Merparten av större kommersiella jordbruk i Peru finns längs kusten. I bergstrakterna är jordarna ofta magra, och stora arealer på hög höjd kan endast utnyttjas som betesmarker för får, lamadjur och alpacka. Gruvindustrin är sedan länge landets viktigaste näringsgren och den sektor som vuxit snabbast under senare år. Tillverkningsindustrin omfattar produktion av fiskmjöl, förädling av jordbruksvaror samt framställning av läkemedel och textilier.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 7,2 procent (2021)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 18,4 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 56,5 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 34,8 procent (2021)
Peru – Industri
Sedan länge är gruvindustrin Perus viktigaste näringsgren och den sektor som vuxit snabbast under senare år. Tillverkningsindustrin omfattar produktion av fiskmjöl, förädling av jordbruksvaror samt framställning av läkemedel och textilier.