Peru

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/peru/

Peru var vid spanjorernas ankomst på 1500-talet centrum för det mäktiga inkariket som omfattade nästan en tredjedel av Sydamerika. Kolonisatörerna blev rika på enorma silverfyndigheter och gruvnäringen har fortsatt att vara central. Strider mellan maoistgerillan Sendero Luminoso och militär krävde närmare 70 000 människors liv under 1980- och 1990-talet. Korruptionsanklagelser fick president Alberto Fujimori att fly landet år 2000 och han dömdes senare till 25 års fängelse för människorättsbrott.

Peru – Geografi och klimat

Peru är nästan tre gånger så stort som Sverige och den tredje största staten i Sydamerika.  Bergskedjan Anderna sträcker sig från norr till söder och delar landet i tre geografiska zoner: kusten, höglandet och regnskogen. Klimatet varierar mycket mellan olika delar av landet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 285 216 km2 (2022)
Tid
svensk –6 timmar
Angränsande land/länder
Ecuador, Colombia, Brasilien, Bolivia, Chile
Huvudstad med antal invånare
Lima, med förstäder 10,8 miljoner invånare (uppskattning 2021)
Övriga större städer
Arequipa 1,1 miljoner invånare, Trujillo 987 000, Chiclayo 651 000 (uppskattning 2020)
Högsta berg
Huascarán (6 768 m ö h)
Viktiga floder
Ucayali, Marañón
Största sjö
Titicacasjön
Medelnederbörd/år
Lima 40–50 mm 1
Medeltemperatur/dygn
Lima 24 °C (feb), 16 °C (aug) 2
1. Cusco 800 mm
2. Cusco 13 °C (jan), 10 °C (juli)

Peru – Befolkning och språk

En majoritet av invånarna i Peru har både europeiska och sydamerikanska rötter. En dryg fjärdedel identifierar sig som tillhörande ett ursprungsfolk, varav quechua är överlägset störst. En majoritet av invånarna talar bara spanska men nästan 15 procent har quechua som förstaspråk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
60 procent av blandat europeiskt-amerikanskt ursprung, 22 procent quechua, 5,9 procent vita, 3,6 procent afroperuaner, 2,4 procent aymara, 5,6 procent övrigt 1
Antal invånare
34 352 719 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
26 (2021)
Andel invånare i städerna
79 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
17,4 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
7,5 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,2 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
0,9 procent (2023)
Förväntad livslängd
72 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
75 år (2021)
Förväntad livslängd för män
70 år (2021)
Andel kvinnor
50,5 procent (2022)
Språk
spanska är officiellt språk, ursprungsspråk har officiell status i områden där de dominerar
1. självidentifiering i folkräkning 2017

Peru – Religion

Religionsfrihet råder och katolsk kristendom är den förhärskande religionen. En stor del av de kristna utövar emellertid en religion som blandar katolska trosföreställningar med ritualer från traditionella  naturreligioner.

Peru – Utbildning

Peruanska barn har tolv års skolplikt, från fem års ålder. Standarden är förhållandevis låg i de avgiftsfria statliga skolorna. Särskilt på landsbygden råder det brist på både utbildade lärare, skolor och skolböcker.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
94,5 procent (2020)
Andel barn som börjar grundskolan
95,7 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,2 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,9 procent (2023)

Peru – Sociala förhållanden

De sociala klyftorna och inkomstskillnaderna är mycket stora i Peru. Många lever i överflöd medan andra kämpar för att få mat för dagen. Skillnaderna är stora inte minst mellan stad och landsbygd. Andelen fattiga är störst i Anderna. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) ligger Peru lite över mitten i världen, bland länder med "hög" utvecklingsnivå vilket är den andra av fyra kategorier.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
17,4 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
7,5 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
11 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
2,2 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
72 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
389 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,3 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
39 procent (2023)

Peru – Kultur

Peru har en rik blandning av kulturer där det främsta inflytandet kommer från urfolken och spanjorer. Andinsk musik med panflöjt och stränginstrument är känd världen över. Mario Vargas Llosa är landets mest framträdande författare.

Peru – Seder och bruk

Känslan att tillhöra den peruanska nationen är stark åtminstone hos stadsbefolkningen, och identiteten får sin näring av det spanska språket, den katolska religionen samt av mat- och musiktraditioner. Hos quechua- och aymarafolken är oftast den lokala förankringen i byn viktigast, tillsammans med en medvetenhet om förfädernas mäktiga inkarike.

Peru – Äldre historia

Inkariket som följde på flera andra högkulturer började växa fram på 1100-talet i det område som idag utgör Peru. Riket kom att omfatta en tredjedel av Sydamerika, men spanjorernas erövring i början av 1500-talet innebar slutet för inkakulturen. Miljontals människor dog och byar förstördes. Huvudstaden Lima grundades 1535 av kolonisatörerna och blev ett centrum i det spanska imperiet. Peru utropade sin självständighet 1821. Under 1800-talet utkämpades flera gränskrig med grannländerna. På 1900-talet växlade styret mellan militären och civila regeringar.

Peru – Modern historia

Militären har spelat en betydande roll i politiken i Peru, där civilt styre fick fäste först efter 1980. Ungefär samtidigt tog vänstergerilla till vapen. På 1990-talet gjordes en militär storsatsning för att krossa gerillan, vilket bidrog till att president Alberto Fujimori tvingades avgå 2000 efter anklagelser om människorättsbrott och korruption. Därefter återupprättades demokratin, även om anklagelser om korruption i den högsta ledningen fortsatte att förekomma.

Peru – Demokrati och rättigheter

Peru har huvudsakligen fungerande institutioner och maktskiften har under 2000-talet skett under ordnade former trots politisk oro. Den djupt ingrodda korruptionen är dock ett samhällsproblem. Flera skandaler på senare tid har på nytt skakat förtroendet för demokratin och politiken. Ursprungsfolken är utsatta för diskriminering och har bristfällig politisk representation.

Peru – Inrikespolitik och författning

Peru är en republik med presidentstyre och inslag av ett parlamentariskt styrelseskick. Politiskt är landet instabilt: alla som varit ordinarie president de senaste årtiondena har tvingats bort i förtid. I december 2022 avsattes hastigt Pedro Castillo efter knappt ett och ett halvt år på posten, och vicepresidenten Dina Boluarte tog över som den femte presidenten på två år. Också hon anklagas för oegentligheter och är föremål för brottsutredningar.

Fakta – politik

Officiellt namn
República del Perú/ Republiken Peru
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Dina Boluarte (2022–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fria Peru (PL) 37, Folklig styrka (FP) 24, Folklig aktion (AP) 16, Framstegsalliansen (APP) 15, Folklig förnyelse (RP) 13, Framåt land – partiet för social integration 7, Tillsammans för Peru (JP) 5, Vi är Peru (PDSP) 5, Vi kan Peru (PP) 5, Lila partiet (PM) 3 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Folklig aktion (AP) 25, Framstegsalliansen (APP) 22, Frepap 15, Folklig styrka (FP) 15, Union för Peru (UPP) 13, Vi kan Peru (PP) 11, Vi är Peru (PDSP) 11, Lila partiet (PM) 9, Breda fronten (FA) 9 (2020) 2
Valdeltagande
75/70 procent i 2:a/1:a omgången av presidentvalet 2021, 70 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val
president- och kongressval 2026
1. presidenten leder regeringens arbete men det finns också en premiärminister/chefsminister
2. extraval fram till kongressvalet 2021

Peru – Utrikespolitik och försvar

Perus relationer till omvärlden är i allmänhet goda och de långdragna konflikter som under årtionden lett till slitningar i umgänget med grannländerna är nu reglerade. Landet deltar i flera handelsavtal i regionen och verkar för fortsatt utökat samarbete.

Fakta – försvar

Armén
47 500 man (2022)
Flygvapnet
9 500 man (2022)
Flottan
24 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,15 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
5,0 procent (2022)

Peru – Ekonomisk översikt

Perus ekonomi har länge varit stark men fattigdomen är utbredd. Goda exportinkomster från bland annat storskalig gruvindustri och omfattande fiske gynnar främst en mindre del av samhället. Befolkningen i bergen och städernas slumområden lever ofta i självhushåll och hittar sin försörjning utanför den formella ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
7 126 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
2,7 procent (2022)
Total BNP
242 632 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
7,2 procent (2021)
Industrins andel av BNP
34,8 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP
49,4 procent (2021)
Inflation
7,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
33,4 procent (2022)
Utlandsskuld
87 464 miljoner US dollar (2021)
Valuta
nuevo sol
Varuexport
58 675 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
60 919 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-1,6 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
49 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
koppar, guld, andra mineral, jordbruksprodukter och fisk
Största handelspartner
Kina, USA
Mottaget bistånd per invånare
9 US dollar (2021)

Peru – Naturtillgångar, energi och miljö

Peru har stora mineraltillgångar och är en av världens ledande producenter av koppar, zink, silver och guld. Oljeproduktion förekommer sedan länge men under senare tid har fossilgasen spelat en större roll. Både gruv- och oljenäringen orsakar svåra miljöproblem, och med klimatförändringarna blir både torka och översvämningar allt svårare.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
96 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
84 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
89,87 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,73 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
46 579 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
31 680 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Peru – Jordbruk och industri

Merparten av större kommersiella jordbruk i Peru finns längs kusten. I bergstrakterna är jordarna ofta magra, och stora arealer på hög höjd kan endast utnyttjas som betesmarker för får, lamadjur och alpacka. Gruvindustrin är sedan länge landets viktigaste näringsgren och den sektor som vuxit snabbast under senare år. Tillverkningsindustrin omfattar produktion av fiskmjöl, förädling av jordbruksvaror samt framställning av läkemedel och textilier.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
7,2 procent (2021)
Andel av landytan som används för jordbruk
18,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
56,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP
34,8 procent (2021)

Peru – Industri

Sedan länge är gruvindustrin Perus viktigaste näringsgren och den sektor som vuxit snabbast under senare år. Tillverkningsindustrin omfattar produktion av fiskmjöl, förädling av jordbruksvaror samt framställning av läkemedel och textilier.