Surinam
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/surinam/
Den tidigare kolonin Holländska Guyana vid Sydamerikas nordkust blev det självständiga Surinam 1975. Militärkupper och uppror präglade mycket av den första tiden efter självständigheten. Befolkningen har mycket blandat ursprung. De flesta är ättlingar efter kontraktsarbetare från Indien eller Java, eller efter afrikanska slavar. Flertalet bor i kustregionen medan landet i övrigt till största delen består av orörd regnskog. Ekonomin är baserad främst på guld och jordbruk.
Surinam – Geografi och klimat
Surinam ligger i norra Sydamerika med kust mot Atlanten. Till ytan är det Sydamerikas minsta land, motsvarande drygt en tredjedel av Sveriges. Större delen av landet är täckt av regnskog och klimatet är tropiskt. Nästan hela befolkningen bor på den smala kustslätten med mangroveträsk och sumpskogar.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 163 265 km2 (2022)
- Tid
- svensk –4 timmar
- Angränsande land/länder
- Guyana, Brasilien, Franska Guyana
- Huvudstad med antal invånare
- Paramaribo 240 000 (uppskattning 2024)
- Övriga större städer
- Lelydorp, Brokopondo, Niuew Nickerie
- Högsta berg
- Julianatop (1 230 m ö h)
- Viktiga floder
- Suriname
- Största sjö
- van Blommestein-sjön
- Medelnederbörd/månad
- Paramaribo 310 mm (maj), 76 mm (okt)
- Medeltemperatur/dygn
- 27 °C (året om)
Surinam – Befolkning och språk
Surinams befolkning är nästan helt samlad i kustregionen, där de flesta bor i eller kring huvudstaden Paramaribo. Inlandet är mycket glest befolkat. Invånarna är huvudsakligen av asiatiskt eller afrikanskt ursprung. Ursprungsinvånarna utgör bara några få procent. Nederländska är landets officiella språk.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- indier (”hindustanier” eller ”östindier”) 27,4 procent, maruner 21,7 procent, kreoler 15,7 procent, javaneser 13,7 procent, blandad härkomst 13,4 procent, urfolk 3,8 procent, kineser 1,5 procent, övriga 2,8 procent 1
- Antal invånare
- 623 236 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 4 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 66 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 18,0 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 8,6 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,3 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 0,8 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 70 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 74 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 67 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,2 procent (2022)
- Språk
- nederländska är officiellt språk 2
2. blandspråket sranan tongo (eller taki-taki) är utbrett, 15-22 lokala språk varav arawak och karib är störst
Surinam – Religion
Religionsfrihet garanteras i författningen och respekteras över lag av myndigheterna. Ungefär halva befolkningen räknas som kristna. Därefter är hinduer och muslimer de största grupperna. Bland de kristna är katolikerna största enskilda grupp men olika protestantiska samfund samlar totalt något fler.
Surinam – Utbildning
Barnen börjar skolan vid sex års ålder och de allra flesta går numera åtminstone de obligatoriska första sex åren. Resursbristen är stor och många lärare har bristfällig utbildning.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 95,0 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 86,0 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 13 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 2,9 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 7,5 procent (2023)
Surinam – Sociala förhållanden
Surinam hade vid självständigheten ett ganska avancerat offentligt välfärdssystem av nederländskt snitt. Det drabbades av nedskärningar under finanskrisen på 1990-talet, men håller fortfarande betydligt högre standard än det i grannlandet Guyana.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 18,0 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 8,6 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 15 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 2,3 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 70 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 460 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,8 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 29 procent (2023)
Surinam – Kultur
Surinamesisk litteratur skrivs främst på nederländska eller kreolspråket sranan tongo. Men det lär finnas litteratur på ytterligare drygt tio av landets språk.
Surinam – Äldre historia
Området som i dag är Surinam kom under nederländskt styre 1667. Under de följande århundradena bedrevs plantagearbete med först slavar från Västafrika och därefter kontraktsarbetare från norra Indien och Java. Efter andra världskriget började en frigörelseprocess som ledde fram till självständighet 1975.
Surinam – Modern historia
Surinam blev en självständig stat 1975. Fem år senare genomförde överste Desi Bouterse en militärkupp med stöd av vänsterkretsar. Han styrde i praktiken landet till 1987 då en folkvald regering tillträdde. Militären behöll dock inflytande och Bouterse behöll en framträdande roll, trots dom i Nederländerna för narkotikasmuggling och åtal i hemlandet om mord på meningsmotståndare i början av 1980-talet. Bouterse återkom till makten som president 2010 och satt kvar till 2020.
Surinam – Demokrati och rättigheter
Surinam är en valdemokrati som dock präglas av korruption och en svag rättsstat. Desi Bouterse som var president 2010–2020 har fällts för mord som begicks när han var militärdiktator på 1980-talet. Press- och yttrandefriheten respekteras över lag väl. Många journalister undviker dock känsliga ämnen.
Surinam – Inrikespolitik och författning
Surinam är en republik där presidenten väljs av parlamentet, men inte är ansvarig inför det. Presidenten är både stats- och regeringschef och utser regeringen. Valet 2020 ledde till ett maktskifte när den politiska veteranen Chan Santokhi utsågs till ny president. Santokhi efterträdde den tidigare militärdiktatorn Desi Bouterse som mot slutet av sin tioåriga presidentperiod dömdes till fängelse för en massaker på 1980-talet.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Republiek Suriname/Republiken Surinam
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Stats- och regeringschef
- president Chan Santokhi (2020–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Progressiva reformpartiet (VHP) 20, Nationaldemokratiska partiet (NDP) 16, Surinams nationella parti (NPS) 3, Allmänna befrielse- och utvecklingspartiet (Abop) 8, övriga 4 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Nationaldemokratiska partiet (NDP) 26, valallians V7 18, A-kombinationen 5, övriga 2 (2015)
- Valdeltagande
- 72 procent i parlamentsvalet 2020
- Kommande val
- parlamentsval 2025
Surinam – Utrikespolitik och försvar
Banden är starka till den gamla kolonialmakten Nederländerna, även om relationerna ofta har varit ansträngda på grund av bristfällig demokrati i Surinam. Förhållandet till grannländerna är övervägande gott trots mindre gränstvister.
Surinam – Ekonomisk översikt
Huvudingredienserna i Surinams ekonomi var länge guld och bauxit, med jordbruk som en mindre viktig del. Nu har bauxiten tagit slut och guld står för halva exporten.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 5 858 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 1,3 procent (2022)
- Total BNP
- 3 621 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 9,2 procent (2021)
- Industrins andel av BNP
- 36,7 procent (2021)
- Servicesektorns andel av BNP
- 51,7 procent (2021)
- Inflation
- 47,6 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 123,2 procent (2022)
- Valuta
- surinamesisk dollar
- Varuexport
- 1 665 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 1 735 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 0,1 miljarder US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 94 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- guld, trä, tobak, ris, frukt
- Största handelspartner
- USA, Förenade arabemiraten, Nederländerna, Kina, Belgien Schweiz
- Mottaget bistånd per invånare
- 47 US dollar (2021)
Surinam – Naturtillgångar, energi och miljö
Surinam har goda mineraltillgångar och särskilt guldbrytningen är viktig för ekonomin. Energibehovet täcks till största delen av olja som utvinns i landet medan vattenkraft står för hälften av elproduktionen. Den ekonomiskt viktigaste naturtillgången var under ett sekel bauxit, som är råvara för aluminium. De kända fyndigheterna har dock uttömts och industrin stängde ned 2015. Guld har övertagit rollen som viktigaste bidrag till statskassan.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 99 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 97 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 4,31 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 7,35 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 2 601 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 4,3 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 1 416 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Surinam – Jordbruk och industri
Jordbrukets betydelse har minskat under senare år. Det utgör nu en ganska liten del av ekonomin och sysselsätter bara ungefär var tionde surinames. Tillverkningsindustrin är föga utvecklad.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 9,2 procent (2021)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 0,5 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 97,4 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 36,7 procent (2021)