Venezuela – Naturtillgångar, energi och miljö
Venezuela hör till världens rikaste länder i fråga om naturtillgångar och har bland annat de största kända oljereserverna. Det finns också gott om fossilgas och kol, och stora fyndigheter av en lång rad metaller och mineral.
Regeringen har gjort försök att stärka gruvdriften för att bli mindre beroende av oljan, utan några större framgångar. I landet finns bland annat järnmalm, bauxit, guld, silver, koppar, zink, fosfor, nickel, uran, bly, titan, koltan och diamanter.
På 1990-talet såldes gruvintressen till utländska, främst nordamerikanska företag. Efter millennieskiftet har företag i branschen istället förstatligats. I dag kontrollerar staten det mesta av mineraltillgångarna. Samtidigt har många nya företag inte minst från Kina bjudits in som delintressenter i gruvdriften.
Venezuela har också mycket fossilgas (naturgas), som främst utvinns av ett dotterbolag till det statliga oljebolaget Petróleos de Venezuela SA (PDVSA).
Oljeindustrin förstatligades i mitten av 1970-talet. PDVSA svarar för samordning, marknadsföring och investeringar i oljeindustrin, medan oljedepartementet lägger fast den långsiktiga utvecklingen av verksamheten. Under 1990-talet öppnades oljeindustrin för privata investerare, men när Hugo Chávez blev president 1999 ökade han åter den statliga kontrollen och PDVSA blev alltmer politiskt styrt. I augusti 2011 förstatligades guldproduktionen.
Olja utvinns framför allt i Cuenca Oriental i öster och Maracaibo i väster. USA har traditionellt varit den största köparen, men handeln med USA har minskat drastiskt på grund av sanktioner (se Utrikespolitik och försvar). För att minska beroendet av USA har Venezuela sökt nya marknader, främst i Asien. Bristande raffineringsmöjligheter gör att Venezuela trots sina oljerikedomar importerar bensin. Nu har också oljeproduktionen minskat kraftigt på grund av bristande investeringar. Utvinningen 2020 låg på en fjärdedel jämfört med fem år tidigare (se Ekonomisk översikt).
Trots den goda tillgången på olja står vattenkraft för runt 70 procent av den elektricitet som förbrukas. Merparten utvinns vid Guridammen vid Caronífloden i öster, en av världens största vattenkraftanläggningar. Elpriserna är låga och många kopplar dessutom in sig illegalt på elnätet och stjäl elektricitet. Produktionen har nästan fördubblats på ett årtionde men det räcker ändå inte för att täcka ökande efterfrågan. Underhållet av elnätet är dessutom eftersatt. Elbrist och strömavbrott är vanligt förekommande. Strömavbrotten har alltmer blivit en politiskt laddad fråga. Regeringen hävdade att sabotage låg bakom en våldsam explosion vid landets största oljeraffinaderi i augusti 2012, då ett 50-tal personer omkom och 800 hus förstördes. Enligt utomstående experter var orsaken en gasläcka och bristande underhåll.
Under den akuta politiska krisen i början av 2019 inträffade mer omfattande strömavbrott än någonsin tidigare i Venezuela. Regeringen och oppositionen anklagade varanadra för att ligga bakom attackerna.
Venezuela slöt 2008 ett samarbetsavtal med Ryssland om att bygga landets första kärnkraftverk. Planerna avblåstes emellertid efter den svåra kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan i mars 2011.
Luftföroreningar i Caracas med omnejd utgör ett svårt miljöproblem. Därtill är sjöarna Maracaibo och Valencia kraftigt förorenade. Venezuela riskerar dessutom att drabbas hårt av de klimatförändringar som följer av den globala uppvärmningen. Mangroveträsken vid kusten dränks om havsnivån höjs. Extrema väderförhållanden kan orsaka jordskred och översvämningar. När mängden nederbörd förändras påverkas även elproduktionen i vattenkraftverken.
Länkar till mer information
-
US Geological Survey
geologiska rapporter för alla länder
-
International Energy Agency
information om olika länders energiförsörjning och energipolitik
-
Amerikanska energimyndigheten
statistik och analys av energifrågor
-
ClimateWatch
sajt som sammanställer information om utsläpp, länders efterlevnad av Parisavtalet samt länders sårbarhet i relation till klimatförändringar
-
ClimateChangePost
information om klimatförändringar i europeiska länder
-
Världsbankens klimatportal
historiska klimatdata och prognoser gällande länders sårbarhet och klimatförändringarnas effekter
-
ClimatActionTracker
utsläppsmål och bedömning av ländernas politik för att nå dit