Venezuela – Befolkning och språk

De flesta venezuelaner räknar sig som vita eller av blandad härkomst. Den lilla minoriteten av urfolk består av ett 30-tal grupper. Venezuela var länge ett invandrarland men under de senaste årens kris har i stället en enorm utvandring uppstått. Flyktingströmmen ut ur landet är en av de största i världen. 

I en folkräkning 2011 identifierade sig halva befolkningen som av blandad härkomst – europeisk, afrikansk och amerikansk (det vill säga tillhörande ursprungsfolk eller ”indianer”). Nästan lika många identifierade sig som vita. Flertalet av de vita har spanskt påbrå men många andra européer har också utvandrat till Venezuela liksom folk från Mellanöstern. Runt 3 procent räknade sig som svarta och något färre tillhör urfolken. Av dem är över hälften wayuu (eller guajiro), som lever på båda sidor om gränsen mellan Venezuela och Colombia.

Minoriteternas rättigheter stärktes i författningen från 1999 men FN har flera gånger kritiserat Venezuela för att inte göra tillräckligt för att skydda ursprungsfolken och andra minoriteter. Många av dem saknar tillgång till hälsovård och dödligheten i sjukdomar som kan botas är hög i dessa grupper. Ursprungsfolkens markrättigheter respekteras inte alltid, och mineralutvinning och infrastrukturprojekt hotar ofta deras traditionella levnadssätt.

Befolkningstillväxten var länge hög, på ett halvsekel fram till 2007 femfaldigades antalet invånare. Orsaken var främst en hög naturlig befolkningstillväxt men dessutom var invandringen från Europa stor mellan 1950 och 1980. Flera miljoner colombianer beräknades till för några år sedan också bo i Venezuela. Många hade flytt kriget i hemlandet men de flesta hade flyttat av ekonomiska skäl. Men strömmen har vänt, den allt djupare krisen i Venezuela gör att många colombianer har återvänt hem och allt fler venezuelander söker sin tillflykt i grannlandet eller i andra länder. FN beräknar att närmare 8 miljoner venezuelaner har flytt sitt hemland sedan 2015. Det innebär ungefär var fjärde invånare och är i absoluta tal i samma storleksordning  som de krigsdrabbade länderna Ukraina och Syrien (som dock dessutom har miljontals internflyktingar).

Colombia är det land som tagit emot flest venezuelaner – uppåt en tredjedel av alla som flytt – följt av Peru, Brasilien, Chile och Ecuador. Colombia gav i februari 2021 närmare en miljon venezuelaner uppehållstillstånd i tio år. Och i september 2023 beslutade Washington att ge tillfälliga arbetstillstånd och skydd från utvisning till runt en halv miljon venezuelaner som redan befann sig USA.

Redan innan krisen skärptes beräknades runt 1,5 miljoner venezuelaner leva i utlandet, inte minst i USA och Europa. En stor del av utvandrarna tillhör medel- och överklassen, vilket har inneburit en förlust av välutbildade medborgare.

Befolkningstillväxten har avtagit men befolkningen är fortfarande ganska ung, drygt en fjärdedel av venezuelanerna är under 15 år. Fler än nio av tio invånare bor i städerna, de flesta vid kusten.

Spanska är officiellt språk och talas av det stora flertalet invånare. Av ursprungsfolkens språk är wayuunaiki störst, ett arawakspråk som talas av wayuufolket. Många talar inte längre de traditionella språken, utan har helt övergått till spanska. Minoritetsspråken räknas som nationellt kulturarv och enligt författningen har ursprungsfolken rätt att använda sina egna språk i officiella sammanhang i hela landet.

Om våra källor