Fallet Trump – en chockvåg genom rättssystemet

I sitt långa liv som företagare i fastighets- och kasinobranschen och politiker har Donald Trump slingrat sig ur oräkneliga juridiska knipor genom att hota, sinka, stämma, sparka advokater – och göra upp i det tysta. Hans nya uppsättningar av försvarsadvokater försöker med liknande taktik, men hittills avfärdas argument om att de behöver mer tid på sig att sätta sig in i åtalen och att deras klient inte kan infinna sig för att han kandiderar till presidentposten.

Det har sagts många gånger men förtjänar att upprepas: Donald Trump är den förste före detta eller sittande presidenten som åtalas i brottmål. De fyra rättsprocesserna är betydligt allvarligare än Watergate som ledde till Richard Nixons fall och riksrätten efter Bill Clintons eskapader. Det har också sagts många gånger att Trump har brutit mot alla traditioner och nu gör han det igen med sitt hånande av domare, åklagare och jurymedlemmar. Minspelet i de få fotografierna inifrån häktesförhandlingarna tyder på att han är rädd, och personer i hans närhet tillstår att skälet till att han ställer upp i presidentvalet är ett chanstagande – på att rättegångarna skjuts upp, på att han efter en seger blir immun och på att han skulle kunna benåda sig själv.

Övergripande förs parallella diskussioner om ifall en expresident ska behandlas annorlunda än andra misstänkta, något som i fallet Trump har skett i samband med delgivande av åtal och borgen. Å andra sidan är det vanligt med silkesvantar för rika eller kända åtalade som, om de döms, kan räkna med att avtjäna straffet på en öppen anstalt och inte på något av de ökända och överfulla fängelserna. Men, givetvis strider det mot amerikanska ideal om likhet inför lagen.

Experter: Kan diskvalificeras

Den allra intressantaste – och potentiellt farligast för Trump – debatten handlar om grundlagens 14:e tillägg som trädde i kraft 1868 efter sydstatssidans förlust i inbördeskriget. Den tredje paragrafen i tillägget lyder:

”Ingen person skall bli senator eller representant i kongressen, eller elektor i val till president och vicepresident, eller inneha något ämbete, civilt eller militärt, i Förenta staterna eller i någon delstat, som har deltagit i revolt eller uppror mot desamma, eller bistått någon av dess fiender, efter att ha svurit ed att upprätthålla Förenta staternas författning som medlem i kongressen, som officer i Förenta staterna, som medlem i en lagstiftande församling i en delstat, eller som verkställande eller dömande tjänsteman i någon delstat. Men kongressen kan med två tredjedelars majoritet i bägge kamrarna avlägsna sådan diskvalifikation.”

Sätter författningen stopp för Trump? Här auktioneras ett tryckt exemplar från 1787 ut i New York 2021. Foto: Richard Drew/AP/TT

Flera experter på författningsrätt, med olika ideologisk hemvist, hävdar att Donald Trump är diskvalificerad som presidentkandidat eftersom han bidrog till en revolt mot den amerikanska staten före och under stormningen av kongressen den 6 januari 2021.

De två professorerna William Baude och Michael Stokes Paulsen, som tillhör den konservativa skolan, förklarar i det kommande numret av en juridisk tidskrift att det 14:e tillägget inte alls enbart syftade till att stoppa framtida kupper eller utbrytningar. Nej, det är en gällande lag som kan sättas i verket omedelbart utan konsultationer med kongressen.
”Den täcker en bred skara tidigare tjänstemän, inklusive presidenten. Och i synnerhet diskvalificeras den tidigare presidenten Donald Trump, och potentiellt många andra, på grund av deltagandet i försöken att ogiltigförklara valet 2020”, skriver Baude och Paulsen i sammanfattningen.

Trump-tillsatta HD-domare

Två jurister i andra lägret, professor Laurence Tribe och före detta federala domaren J Michael Luttig, instämmer i en gemensam artikel i tidskriften The Atlantic. Innebörden av diskvalificeringsklausulen är tydlig, någon fällande dom i brottmål eller riksrätt krävs inte. Trump försökte olagligen hålla sig kvar vid makten, och det i kombination med attacken mot Kapitolium gör att diskvalificeringsklausulen är tillämplig.
”Om Donald Trump vinner, hur kan någon medborgare tro att han ska följa eden [om att försvara författningen] han svor vid installationen?” undrar Luttig och Tribe. De illustrerar ett citat från Trump själv i december när han hävdade att ”fusket” i valet år 2020 gör ”att alla regler, bestämmelser och paragrafer, till och med dem i författningen” kan rivas upp.

Trumpanhängare demonstrerar utanför Högsta domstolen mot polisens ingripande vid upproret mot Kapitolium 2021. Kan HD, med tre domare tillsatta av Trump, opartiskt avgöra hans öde? Foto: Jose Luis Magana/AP/TT

Frågan är vem som skulle kunna ta det dramatiska steget att hänvisa till tredje paragrafen i 14:e tillägget. De fyra författningsexperterna ringar in bland andra delstatstjänstemän som avgör vilka kandidater som uppfyller kraven för att ställa upp i val (senast när valsedlarna trycks). Överklaganden skulle sannolikt komma så gott som ögonblickligen och lika sannolikt är att Högsta domstolen skulle ta upp dem. I så fall väntar ett verkligt test för i synnerhet de tre domare som Trump utsåg och som han skrutit om. Om de tillsammans med de övriga tre i den konservativa majoriteten bland HD:s domare diskvalificerar Trump vågar nog ingen förutspå reaktionerna från hans trogna bas – eller de många republikanska politiker som hittills har fortsatt att hålla honom om ryggen trots att han faktiskt är åtalad för brott.

Normalt sägs att det är mer eller mindre en heltidssyssla att förbereda sig för försvar i en rättegång, särskilt om det är många åtalspunkter och många inblandade. För Trump sammanfaller planerade rättegångsdatum med primärvalssäsongen som varar från januari till juni. Den första rättegången förmodas bli den där specialåklagaren Jack Smiths åtal ska prövas i District of Columbia. Trumps advokater har anhållit om uppskov till 2026, något som definitivt avvisats från Smiths håll. Beträffande åtalet om valfusk i Georgia är det troligt att Trump begär att rättegången flyttas till federal domstol (av två skäl, det kan göra försvaret lättare för en tidigare federalt anställd och benådning är möjlig till skillnad från i delstaten Georgia).

Republikanerna som utmanar Trump: South Carolina-senatorn Tim Scott, Florida-guvernören Ron DeSantis, förra South Carolina-guvernören Nikki Haley, entreprenören Vivek Ramaswamy, tidigare New Jersey-guvernören Chris Christie, Trumps vicepresident Mike Pence, North Dakota-guvernören Doug Burgum och förre Arkansasguvernören Asa Hutchinson. Foto: AP

Amerikaner bänkar sig gärna framför domstolsdramer, ta bara de gastkramande rättegångarna mot proffset i amerikansk fotboll OJ Simpson på 1990-talet och filmskådisen Johnny Depp 2022. Motståndare gnuggar händerna vid tanken på ettrigt grillande av Trump, medan hans anhängare tror att TV-sändningar skulle styrka hans och deras övertygelse om att åtalen är kulmen på flera års envisa ansträngningar att sänka honom från demokratiska politiker och domare på alla nivåer.

Men, förbud råder mot TV-kameror i federala domstolar och även om båda sidor har uttryckt önskemål om direktsändning är det långt från säkert att undantag beviljas. Något sådant förbud finns inte i delstaten Georgia och därifrån skulle det alltså kunna bli direktsändning.

Valrörelsen i gång

Under tiden rullar den republikanska valrörelsen i gång, med turnéer i tidiga primärvalstater och debatter mellan de andra kandidaterna. Trump leder stort i opinionen och det är något han påtalar så gott som varje dag. Gapet till tvåan, Floridaguvernören Ron DeSantis, uppgår till 35–40 procentenheter i många mätningar. Enda glädjeämnet för Trumps medtävlare är att stödet för honom är lägre i Iowa – den viktiga första delstaten under primärvalssäsongen – och att ingen faktiskt vet hur dagliga doser från rättssalarna om Trumps intrigerande månaderna efter valet 2020 kommer att påverka folkopinionen 2024, då presidentval väntar i november.

Trump har kallat Georgia-åklagaren Fani Willis "rasist". Foto: John Bazemore/AP/TT

Än så länge är delar av allmänheten blasé. Det kan ha varit för många åtal och för mycket Trump. Nöjdast är man på kabelnyhetskanalen MSNBC där tittarsiffrorna har stigit under sommarmånadernas nyhetsflashar om Trumps växande problem med rättvisan. Fox News, som länge hade högst tittarsiffror bland nyhetskanalerna, är inblandad i en konflikt med Trump som anser att kanalen har svikit honom.

Trump är, som den underhållare han är, alltid skicklig på att dra till sig rampljuset med sitt häcklande. Han har riktat in sig på distriktsåklagaren Fani Willis i Georgia och bland annat kallat henne ”radikal vänster” och ”rasist”. Om borgen på 200 000 dollar klagade han att hon tydligen befarade att han skulle rymma ”långt bort, kanske till Ryssland, Ryssland, Ryssland, dela en svit under en guldkupol med Vladimir och aldrig skådas igen”. Något sådant finns troligen inte i Trumps sinnevärld, men han kan vänta sig munkavle från fler än en domare om att hålla inne med glåpord mot dem som ska pröva och döma honom.