Finland – Utrikespolitik och försvar

Finland är medlem i EU sedan 1995 och deltar i internationella samarbeten genom FN. Den 4 april 2023 blev Finland också medlem i försvarsalliansen Nato. Debatten om anslutning till militäralliansen fick fart efter Rysslands invasion i Ukraina i början av 2022 och kort efteråt lämnade Finland och Sverige tillsammans in medlemskapsansökningar. Alla medlemsländer röstade snabbt ja till Finlands inträde.

Finland omfattas nu av säkerhetsgarantierna i artikel 5 i det Natofördrag som också kallas Atlantpakten: principen ”en för alla, alla för en”. Vid ett militärt anfall mot Finland riskerar angriparen att ställas mot styrkor från alla medlemsländerna (även om det ytterst är USA:s benägenhet att gå i strid som avgör vad som skulle hända).

Finlands försvarsplanering inte bara samordnas utan knyts ihop med Natos. I praktiken betyder det att Finland gått från insyn till åtgärder, till exempel förflyttning av trupper och militär utrustning. (Även Sveriges militära säkerhet har betraktats som höjd genom det, även om Sveriges Natoansökan blev godkänd av alla medlemsländer först 2024.)

Som komplement till Natomedlemskapet har Finland också slutit ett separat avtal med USA om försvarssamarbete som ger USA tillgång till 15 baser eller övningsområden i Finland. Vissa av områdena får endast amerikaner tillgång till, och amerikaner ska i allmänhet lyda under amerikanska lagar. Enligt finländska medier säger avtalet ingenting om utplacering av kärnvapen på finländskt territorium. I frågor som rör Natos kärnvapenparaply kommer Finlands försvarsminister i alla fall att vara en av de makthavare som samråder. Nato har inte egna kärnvapen, "paraplyet" utgörs av vapen som tillhör tre stormakter som ingår i alliansen (USA, Storbritannien och Frankrike). Avtalet godkändes i juli 2024 av Finlands riksdag. Sveriges regering har slutit ett liknande avtal med USA.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen meddelade i september 2024 att Nato ska förlägga en stab för markstridskrafter i S:t Michel, knappt 20 mil från den ryska gränsen. Finlands arméstab ligger i staden sedan tidigare. Häkkänen sade att beslutet var en signal till Ryssland att Finland är fullvärdig medlem i Nato och att Nato har en viktig roll i Finlands försvar. Den finländska Natostaben ska sortera under Natos militärkommando i Norfolk i USA.

Sämja med Sovjetunionen

Efter Finlands nederlag mot Sovjetunionen i andra världskriget formulerades en utrikespolitik som tog fasta på att landet måste leva i grannsämja med Sovjetunionen. Ett fredsavtal slöts mellan länderna 1947. Förutom att Finlands gränser fastställdes fanns i avtalet också tydliga instruktioner om hur stor försvarsstyrka Finland fick ha (se Modern historia). Genom att uppfylla fredsavtalet och döma framträdande politiker, bland dem den förre presidenten Risto Ryti, som ansvariga för kriget lyckades Finland slå vakt om sin självständighet.

Ett avtal om vänskap, samarbete och bistånd – den så kallade VSB-pakten – slöts med Sovjetunionen 1948. I den garanterades Finlands neutralitet vilket gav landet betydligt större politisk frihet än många andra länder i Öst- och Centraleuropa där sovjetiska lydregimer installerades.

Först efter Stalins död 1953 tilläts Finland bedriva en mer självständig utrikespolitik och närma sig andra länder. 1955 anslöt sig Finland till Nordiska rådet och FN. Finland har varit aktivt inom FN och i andra internationella sammanhang, bland annat i nedrustningsfrågor. Europeiska säkerhetskonferensen ESK (numera OSSE) arrangerades i Helsingfors 1975.

När Sovjetunionen föll sades både VSB-pakten och fredsavtalet upp. I stället utarbetades på Finlands initiativ ett grannskapsavtal med det nya Ryssland.

EU och valutaunionen EMU

1995 blev Finland medlem av EU, samtidigt som Sverige och Österrike. Finlands deltagande i EU:s valutaunion EMU och införandet av euron som valuta har också setts som ett sätt att stärka landets säkerhetspolitiska ställning.

Trots EU-medlemskapet fortsatte Finland att måna om goda relationer med Ryssland. Oron för instabilitet i Ryssland var en viktig drivkraft bakom arbetet för en demokratisk utveckling i grannlandet.

Nu deltar Finland som medlem i EU i de sanktioner som unionen infört mot Ryssland på grund av landets angreppskrig mot Ukraina. Sanktionerna är de mest långtgående i EU:s historia och omfattar bland annat åtgärder riktade mot personer eller enheter som anses verka för att undergräva Ukrainas oberoende. Såväl personer som inrättningar (som banker och militära företag) finns på denna lista. Bland personerna märks president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, ledamöter i parlamentet, tjänstemän, oligarker och Putin-lojala propagandister. Personerna får inte resa in i EU och både personer och enheter på listan har fått sina eventuella tillgångar inom EU frysta. Ett antal ryska banker har därutöver kopplats bort från det internationella systemet för banköverföringar, Swift. Vidare har EU stoppat en stor del av sin handel med Ryssland. EU exporterar till exempel inte längre varor som stärker Rysslands krigföringsförmåga eller industriella kapacitet. Samtidigt har EU slutat köpa ryska råvaror, bland annat rysk olja som transporteras sjövägen. EU-fartyg får inte heller skeppa rysk olja till andra parter såvida inte priset på oljan ligger under ett visst tak. Läs mer om sanktionerna här.

Finland har varit angeläget om att verka för goda relationer med USA. Samarbetet har varit gott, i synnerhet på handelsområdet. Finland deltog inte i det USA-ledda kriget mot talibanregimen i Afghanistan efter terrordåden mot USA 2001, men landet bidrog senare med soldater till de fredsbevarande Natoledda Isaf-styrkorna. Finland motsatte sig invasionen av Irak 2003, eftersom den inte fick FN:s mandat.  

Natofrågan

Efter Sovjetunionens fall och det kalla krigets slut fastslogs att Finlands säkerhetspolitik grundar sig på ”alliansfrihet och ett självständigt försvar”. Därefter  hette det att Finland var alliansfritt men ”bedriver samarbete med Nato samt upprätthåller möjligheten att ansöka om Natomedlemskap”.

Samarbetet med Nato har skett inom ramen för Partnerskap för fred (PFF) och Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPC). Finland inrättade 1997 en separat representation vid Natohögkvarteret i Bryssel. Sedan 2014 har Finland, tillsammans med Sverige, haft avtal om Natostöd i händelse av en krissituation. Nato, Sverige och Finland har med stöd i avtalet genomfört gemensamma militärövningar. 

Synen på Finlands militära alliansfrihet har ändrats gradvis. En klar majoritet av befolkningen var länge emot Natomedlemskap. Efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina i februari 2022 svängde opinionen och nu sade 53 procent av finländarna ja till medlemskap medan 28 procent var emot. Finland valde i maj samma år, efter beslut i riksdagen och trots varningar från Ryssland, att i samordning med Sverige ansöka om medlemskap. I mars 2023 hade alla de då 30 medlemsländerna gett klartecken för Finland genom parlamentsbeslut. Finlands riksdag hade också röstat ja till den lagstiftning som krävs för Natomedlemskap och öppnade därmed för en anslutning även utan Sverige. (Turkiet, som bland annat ansåg att Sverige var en fristad för terrorister, sade sig så långt bara vara redo att godkänna Finland, och även Ungern lät Sverige vänta på klartecken.) Det fokliga stödet för Natomedlemskap i Finland hade ett år efter Rysslands invasion i Ukraina vuxit till 82 procent, enligt enkäter. I presidentvalet 2024 var skillnaderna små mellan kandidaterna i synen på Natomedlemskapet.

Finlands Natomedlemskap har fått Ryssland att hota med att skicka truppförstärkningar till gränsen. Sommaren 2023 löd kommentaren från utrikesminister Elina Valtonen att det ännu inte hade skett och att de ryska styrkorna föreföll vara upptagna på annat håll (en uppenbar referens till kriget i Ukraina).

Det kraftigt förändrade säkerhetsläget ledde även till att Finland beslöt att förstärka 20 mil av den 134 mil långa gränsen mot Ryssland med ett tre meter högt taggtrådsstängsel, som ska står klart 2026. Skälet var bland annat att förhindra okontrollerad, olaglig massinvandring över gränsen – hösten 2023 stängdes också gränsövergångar mot Ryssland sedan en ökande ström av utomeuropeiska migranter tagit sig till Finland den vägen. Från finsk sida ses det som hybridkrigföring, en taktik använd av Ryssland för att utöva politiska påtryckningar mot Helsingfors. Till följd av den avspänning som rådde efter Sovjetunionens sammanbrott har gränsen på senare år annars bestått av gärsgårdar i trä avsedda att hindra boskap från att förirra sig in på ryskt territorium. 

Försvar

Finlands försvar grundar sig på allmän värnplikt i mellan sex och tolv månader. Vapenfri tjänstgöring är möjlig att göra, men endast i fredstid. Försvarsförmågan i krigstid omfattar 280 000 soldater plus 600 000 reservister. Kvinnor kan göra frivillig militärtjänst och utbildas till alla uppgifter inom försvarsmakten. Försvarsviljan är hög och antalet deltagare i frivillig försvarsutbildning är stadigt stort, därför har statens utredare inte sett behov av att inrätta ett hemvärn.

Med Sverige förekommer försvarssamarbete sedan länge. Som följd av stigande spänningar mellan EU och Ryssland i spåren av den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina 2014 fattade Finland och Sverige beslut om en plan för ökat samarbete. Sedan dess har samarbetet fördjupats, bland annat har det blivit lättare för de båda ländernas regeringar att besluta om att bistå varandra militärt utan att det behövs ett godkännande i parlamenten.

Hösten 2020 enades Finland även med Sverige och Norge om bland annat gemensamma planeringsgrupper. Målet var att länderna tillsammans skulle kunna genomföra koordinerade militära operationer i kriser och konflikter.

Händelseutvecklingen i Ukraina, som lett till att Finland anslutit sig till Nato, har fått följden att det militära utbytet byggs ut. I november 2022 undertecknade Finlands, Sveriges och Norges försvarsministrar en uppdaterad trilateral avsiktsförklaring om stärkt samarbete, i synnerhet den operativa planeringen i norra Finland, Sverige och Norge. Det följdes upp med att fyra nordiska flygvapenchefer i mars 2023 slöt ett avtal som säger att flygstridskrafterna ska kunna fungera som en gemensam styrka. Tillsammans har Finland, Sverige, Norge och Danmark ungefär 250 stridsflygplan, vilket gör att ett gemensamt luftförsvar kan fungera avskräckande. Det är i samma storleksklass som Storbritanniens eller Frankrikes, skriver norska Aftenposten.

Försvarsutgifterna ökade 2022 med 36 procent enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. Ökningen var Finlands största årliga sedan 1962. Vapenköp var den huvudsakliga anledningen.

De ökande spänningarna med Ryssland var ett av skälen till att Finland 2021 beslöt att köpa 64 amerikanska stridsflygplan F-35 – landets största vapenaffär hittills. I takt med det förvärrade säkerhetsläget har samarbetet med USA på försvarsområdet vuxit, så även med Frankrike och Storbritannien. 2023, efter Natointrädet, meddelades att Finland även köper in ett nytt luftvärnssystem, "Davids slunga", som utvecklats av israelisk och amerikansk försvarsindustri.

Finland har deltagit i både FN- och Natoledda fredsoperationer i det forna Jugoslavien. 1999 utsågs dåvarande presidenten Martti Ahtisaari till EU:s fredsförhandlare i regionen. Efter att Ahtisaari lämnat presidentposten 2000 åtog han sig nya medlaruppdrag. 2008 fick han Nobels fredspris för sin roll som medlare i internationella konflikter.

Liksom Sverige har Finland också deltagit i internationella insatser i bland annat Afghanistan,  Kosovo, Tchad och Etiopien/Eritrea.

Om våra källor