Sri Lanka – Naturtillgångar, energi och miljö

Sri Lankas viktigaste naturtillgång är ädelstenar, varav diamanter har störst betydelse för exporten. Nästan hälften av energiförbrukningen täcks av importerad olja, medan merparten av elektriciteten alstras ur kol och vattenkraft. Miljöproblemen handlar i första hand om skogsskövling och jordförstöring.

Sri Lanka är en av världens ledande producenter av ädelstenar som rubiner, safirer och topaser. De största köparna finns i USA, Japan, Europa och Thailand. Sannolikt smugglas också en stor mängd ädelstenar ut ur landet.

Därutöver utvinns grafit och titanmineralet ilmenit i kommersiellt syfte. I landet finns också kalksten, kvarts, glimmer, lera, salt, titan, monazit, zirkon, uran och järn.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Vid sidan av den importerade oljan utvinns energi i huvudsak ur inhemsk brännved och restprodukter från jordbruket, samt ur kol, enligt energiorganet IEA. I liten utsträckning alstras också energi ur vattenkraft. Grovt räknat hämtas runt 40 procent av energin som förbrukas ur förnybara källor.

Elektriciteten alstras ur importerad olja, kol och vattenkraft i ungefär lika delar. Mycket små andelar av elektriciteten utvinns ur biomassa, vindkraft och solenergi. Drygt en tredjedel av elen framställs ur förnybara energikällor.

Landets första och enda kolkraftverk togs i bruk 2011. Sedan dess har användandet av kol för framställning av el ökat snabbt medan andelen vattenkraft för elproduktion har minskat. Kolet har under samma period även ökat som energikälla, medan andelen biobränsle som ved har minskat.

Regeringen fattade 2021 beslut om att stoppa nybyggnation av kolkraftverk som en del i strävan efter att fasa ut användandet av fossila bränslen. Därmed skrotades planerna på ett nytt kolkraftverk norr om Colombo.

KLIMAT OCH MILJÖ

Sri Lanka tillhör långt ifrån de värsta nationerna när det gäller utsläpp av växthusgaser. Landet placerar sig snarare ganska precis i mitten av listan över världens länder när det gäller totalt utsläpp av växthusgaser. Räknar man i stället per invånare klarar sig Sri Lanka ännu bättre. Då hamnar landet bland de 30 nationer som släpper ut minst klimatskadliga gaser per invånare.

I en jämförelse med de sex övriga länderna i Sydasien placerar sig Sri Lanka som femma, med Indien som största utsläppare och Bhutan som minsta. Tar man hänsyn till invånarantal ligger Sri Lanka sämre till och hamnar på fjärde plats i Sydasien.

Sedan millennieskiftet har Sri Lankas utsläpp av växthusgaser totalt sett stadigt ökat, efter en nedgång under 1990-talets sista år.

Landet har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) för hur målen i Parisavtalet ska uppfyllas och har även lämnat in en långsiktig strategi (LTS). Som mål för nettonollutsläpp har Sri Lanka satt år 2050 i LTS och år 2060 i NDC.

Klimatutmaningar

Det tropiska Sri Lankas varma och fuktiga klimat gör att landet är utsatt för extremväder som värmeböljor, kraftiga stormar och svåra översvämningar. Risken att drabbas av sådana ökar i takt med klimatförändringarna och gör även öns invånare sårbara för jordskred och i viss mån torka. Stigande temperaturer ökar risken för missväxt och matosäkerhet.

Sri Lanka tillhör mellanskiktet när det gäller hur sårbara världens länder är inför klimatförändringarna. Det visar klimatanpassningsindexet ND-Gain som bedömer såväl landets utsatthet för de negativa följderna av klimatförändringar som i vilken grad landet är redo att möta utmaningarna (se hela listan här). Sri Lanka rankas högre när det gäller hur redo landet är att möta framtiden än det gör när landets sårbarhet bedöms.

Jämfört med de andra sydasiatiska länderna placerar sig Sri Lanka i mittfältet, med några länder som är bättre klimatanpassade framför sig och lika många som står inför värre utmaningar.

Övriga miljöproblem

Skog huggs i hög grad ned av privatpersoner som behöver brännved till hushållet. Det bedrivs också storskalig skogsavverkning, som utgör ett allvarligt hot mot den tropiska regnskogen. Skogen fälls dels för timrets skull, dels för att bana väg för vattenkraftsutbyggnad. Skogsarealen har halverats på ett drygt halvsekel och täcker numera ungefär en femtedel av landet.

Sri Lanka har också problem med jordförstöring, något som i sin tur kan utlösa jordskred. Vissa vattendrag och stränder förorenas av utsläpp från industrier och orenat avloppsvatten. I stads- och industriområden förekommer luftföroreningar.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0