Etiopien – Naturtillgångar, energi och miljö

Vattenkraft tillhör Etiopiens viktigaste naturtillgångar och en snabb utbyggnad av dammar och kraftverk pågår. Bygget av Stora etiopiska renässansdammen i Blå Nilen har skapat oro nedströms, i Sudan och Egypten, som fruktar att den enorma dammen ska minska vattenflödet. Guld är det enda mineral som bryts i större mängd.

Den etiopiska vattenkraften utnyttjades länge knappast alls, men med stöd av utländskt bistånd och investeringar inleddes en storsatsning efter millennieskiftet. Kapaciteten har ökat snabbt och numera kan Etiopien exportera elektricitet till Kenya, Sudan och Djibouti.

Bland flera stora vattenkraftsprojekt finns Gilgel Gibe i floden Omo. Kraftverken Gibe I och Gibe II stod färdiga 2004 respektive 2010, medan Gibe III invigdes 2016. Fördämningen vid Gibe III är en av de högsta i Afrika och skapar en 15 mil lång konstgjord sjö.

2011 inleddes bygget av Stora etiopiska renässansdammen (tidigare kallad Millenniedammen) vid Blå Nilen, inte långt från gränsen till Sudan. Dammen är en av de största i Afrika. Byggprojektet skapar oro i Egypten och Sudan, som ligger nedströms och är beroende av Nilen för sin vattenförsörjning. 2022 började Etiopien utvinna elektricitet i jättekraftverket.

Produktionen av guld ökade sedan landets största guldgruva, i Lega Dembi 50 mil sydöst om Addis Abeba, sålts till en saudisk gruvkoncern i slutet av 1990-talet. Utvinning sker också av pottaska, kalk och marmor, som används i byggsektorn, samt salt till hushållen och garvningsindustrin. Vidare finns fyndigheter av bland annat platina, tantalit, järn och koppar.

Etiopien har också fyndigheter av olja och fossilgas (naturgas). Tillgångarna ligger huvudsakligen i politiskt känsliga områden, som Somali (Ogaden) i sydöst och Gambella vid gränsen till Sudan. Det gör prospektering och produktion riskfyllt. Ingen kommersiell utvinning av olja eller fossilgas förekommer. För sin oljeförsörjning är Etiopien beroende av import.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Energiförbrukningen baseras nästan helt på biomassa som ved, träkol och djurspillning, enligt energiorganet IEA. Små andelar kommer från importerad olja, vattenkraft och kol. Energimixen har inte ändrats nämnvärt över tid, 1990 var användandet av biomassa bara något större. Biomassans dominans gör att andelen förnybara energikällor är mycket hög.

Etiopien satsar också på att utveckla andra förnybara energikällor. En stor vindkraftspark invigdes 2013 i Tigray i norr och ett kraftverk som drivs med geotermisk energi ligger utanför Addis Abeba.

Elektricitet utvinns nästan uteslutande genom vattenkraften. Endast en liten del alstras med vindkraft. All el i Etiopien utvinns alltså ur förnybara energikällor. Fram till 2012 användes fortfarande oljeeldade kraftverk i liten utsträckning.

Med hjälp av utländska firmor byggs elnätet ut och andelen invånare som har tillgång till elektricitet ökar snabbt. Det sker dock från en låg nivå. Runt hälften av befolkningen har tillgång till el och på landsbygden är andelen ännu mindre. Regeringen har dock satt målet högt: 2025 ska alla etiopier ha tillgång till elektricitet.

KLIMAT OCH MILJÖ

Etiopien finns bland de 40 länder i världen som släpper ut mest klimatskadliga växthusgaser totalt sett, men hamnar bland de 25 minsta utsläpparna om man räknar utsläppsmängd per invånare. Jämfört med grannländerna på Afrikas horn är Etiopien den största utsläpparen av växthusgaser, tätt följt av Sudan. Om man tar hänsyn till invånarantalet ligger dock Etiopien betydligt bättre till; bara de små staterna Djibouti och Eritrea släpper ut mindre mängder växthusgaser per invånare. Etiopiens utsläpp av växthusgaser har ökat stadigt sedan 1990 och nästan trefaldigats.

Etiopien har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) för hur målsättningarna i Parisavtalet ska förverkligas. Landet har också lämnat in en långsiktig strategi (LTS) samt angett målet för nettonollutsläpp till 2050.

Klimatutmaningar

Etiopien bedöms vara mycket utsatt för effekterna av klimatförändringarna och placeras långt ner i klimatanpassningsindexet ND-Gain (se hela listan här). En låg rankning i ND-Gain betyder också att Etiopien är dåligt rustat för att möta klimatförändringarnas negativa följder. I en jämförelse med sina grannländer ligger Etiopien ungefär i mittfältet när det gäller klimatanpassning.

Etiopien har ett omväxlande klimat och landskap, med stora höjdskillnader. Naturen skiftar från djupa regnskogar till öken. Klimatutmaningarna skiljer sig åt i olika delar av landet. Etiopien väntas generellt drabbas av tilltagande extremväder med allt längre och svårare torkperioder men också ökande skyfall med risk för omfattande översvämningar. Situationen försvåras av att Etiopien är tätbefolkat, liksom av att det stora flertalet människor försörjer sig på jordbruk som är beroende av regn.

Regnen har blivit alltmer oregelbundna samtidigt som det blivit varmare. Minst 257 människor i byn Kencho Shacha Gozdi dödades i juli 2024 i det värsta jordskredet i landets historia. Jordskredet orsakades av plötsligt skyfall.

Övriga miljöproblem

Den omfattande utbyggnaden av vattenkraftverk och fördämningar har fått kritiker att varna för att dessa kan ödelägga känsliga ekosystem. Gilgel Gibe-projektet har torrlagt stora områden längs Omofloden och Turkanasjön vid gränsen till Kenya. Detta utgör även ett hot mot försörjning och livsvillkor för en halv miljon människor. Bland dem finns flera folkgrupper med traditionella levnadssätt. Omo är det viktigaste tillflödet till den ekologiskt unika Turkanasjön.

Jakten på ved har lett till att stora skogsområden har avverkats, vilket bland annat orsakat jorderosion (jordförstöring). Mer än en tredjedel av Etiopien var täckt av skog för drygt 100 år sedan, men 2000 var siffran nere i några få procent. Omfattande trädplanteringsprojekt har sedan dess vänt trenden, och enligt officiella uppgifter var andelen skogbevuxen mark uppe i 15 procent 2020.

Om våra källor