Trump behöver de väckelsekristna, men behöver de honom?

Utomstående undrade hur det var möjligt för pastorer och televangelister i stora kristna samfund att ställa sig bakom en kandidat som varit gift tre gånger, skott sig på kasinon, anklagats för sexuella övergrepp, ertappats med lögner och aldrig talat om sin kristna tro utåt.

Mysteriet kvarstod, först 2016, sedan 2020, när det framgick att 80 procent av de väckelsekristna stöttat honom båda gångerna. På frågan Varför? blev svaret att de inte hade röstat på någon som de såg som ett helgon, utan på en stark politiker som stod på deras sida och hade den djupt religiöse Mike Pence som vicepresident.

Donald Trump höll vad han lovade med order om att flytta den amerikanska ambassaden i Israel till Jerusalem, inskränka biståndsmedel till aborter, håna julkort med utslätade Happy Holidays-hälsningar och, framför allt, utse domare på alla nivåer som kunde väntas sudda ut gränserna mellan kyrka och stat och motverka en viss typ av individuell frihet. De tre ledamöter i Högsta domstolen som Trump nominerade ingick i 6–3-majoriteten som rev upp den federala aborträtten från det så kallade Roe mot Wade-målet 1973.

Många av de mest namnkunniga pastorerna i de moderna megakyrkorna och kristna universiteten hyllade Trump som en frälsare. En av dem, Robert Jeffress i First Baptist Church i Dallas, förkunnade vid ett tillfälle att Trump var den president som var ”mest emot abort, mest för religionsfrihet och mest för Israel i vårt lands historia”. Trump bjöd in till bön och kunde räkna med salvelsefull hjälp i valrörelserna. Hans tidigare religionsrådgivare Paula White framträdde i sin kyrka i Florida strax före valet 2020 med ett trosvisst:

– Jag hör ljudet av seger. Herren säger att den är här. Herren säger att den är här. För jag hör seger, seger, seger i vindlingarna i himlen, i vindlingarna i himlen, seger, seger, seger, seger. Änglar sänds ut i detta ögonblick.

Trump: illojala

Mer än två år senare förknippas Trump snarare med förlusten i det valet, liksom bakslagen i kongressvalen 2022. Han framstår inte längre som en given segrare och ovan nämnde Jeffress välkomnade nyligen den trolige rivalen Mike Pence som turnerar mellan megakyrkor i vinter. Ett par andra förgrundsfigurer har sagt rent ut att det är dags att gå vidare. De blickar i stället mot Floridaguvernören Ron DeSantis som den mest effektive förkämpen för det de tror på, trots att han är katolik.

Lockar även de evangelikala? Katoliken och Trumprivalen Ron DeSantis med familj ber en bön under sin ominstallation som guvernör i Florida den 3 januari 2023. Foto: Lynne Sladky/AP/TT

Donald Trump reagerade mycket surt på skriverier och inslag om hans sviktande stöd bland evangelikalerna som syns i enkäter – 53 procent uppgav i december (för Politico) att de har en fördelaktig uppfattning om honom, mot 62 procent ett knappt år före. I en intervju i högerkanalen Real America’s Voice underströk Trump att han åstadkommit mer än någon annan:

– Det finns gott om illojalitet i politikens värld och detta är ett tecken på illojalitet, för som du vet… ingen har gjort mer för rätten till liv än Donald Trump. Tre HD-domare och de röstade alla mot Roe mot Wade… De vann, de vann till sist.

Tanken att dessa väljare skulle överge Trump nu när det hett eftertraktade målet nåtts tillbakavisas av Scott Waller, biträdande professor vid Biola University, som forskar kring sambandet mellan politik och religion.

– Abortfrågan har förts ner till delstaterna och kommer att förbli en topprioritering av två skäl, konstaterar Scott Waller.

Den ena är att det hädanefter blir folk på lokal nivå, inte icke folkvalda jurister i Washington, som får avgörandet i sina händer. Det andra är att abort är något som står över politik i och med att väckelsekristna i stort anser att människan är skapad som en avbild av Gud och därmed har ett värde ända från befruktningen.

Angrepp på läroplaner

Vid sidan av en förnyad kamp mot abort kommer fokus i de här grupperna att riktas mot bland annat läroplaner eftersom de anser att skolorna infiltrerats av idéer – om äktenskap, sexualitet och genus – som helt går emot den evangelikala läran.

– Jag tror att stödet för Donald Trump håller på att urholkas inom flera republikanska väljarskikt. Rent politiskt är det troligt att många republikaner ställer sig bakom Trumps idéer men hans personlighet tycks inte ha varat lika länge, säger Scott Waller.

Han noterar att Trumps prat i intervjun ovan om att evangelikaler uteblev i mellanårsvalet inte direkt kommer att hjälpa honom heller.

Trumps djupt troende vicepresident Mike Pence förbereder av allt att döma en presidentkampanj. Foto: Gene J. Puskar/AP/TT

Åtskilliga teologer, politikexperter och debattörer har länge varit sysselsatta med analyser av Trumps magnetism i väckelsekristna led. I längre reportage och ett par nyutkomna böcker spinner författarna på temat ”vit kristen nationalism” som enligt en del bedömare är starkare i Södern. Känslorna bottnar i en gammal övertygelse om att USA grundades som ett kristet land och att den kristna tron måste råda – och, att döma av händelser som 6 januari-stormningen av Kapitolium, bör ”tas tillbaka” med våld om så krävs.

Historikern David Hollinger skriver i sin bok Christianity’s American Fate att ”kristendomen blivit ett instrument för de mest politiskt, kulturellt och teologiskt reaktionära amerikanerna” som numera utgör själva kärnan i det republikanska partiet. Till bakgrunden hör att många protestantiska samfund anammade strömningar i samhället från 1960-talet och framåt om social rättvisa, medborgerliga rättigheter och jämställdhet mellan könen som inbegriper rätten för homosexuella att gifta sig i kyrkan om de så vill.

Räds "socialism"

Siffrorna i opinionsmätningar talar ett tydligt språk. 70 procent av de vita evangelikalerna anser att författningen är ett dokument som inspirerats av Gud och 80 procent av dem tycker att den måste tolkas så som den skrevs. Det senare kallas ”originalism” och var ett rättesnöre när Trump sållade bland domarkandidater. På så vis vävs religionen in i politiken och allt som går utanför dessa väckelsekristnas uppfattning om USA som ”kristen nation” blir ett mörkt hot. De anser till och med att vita och kristna tillhör de mest förföljda folkgrupperna.

Sociologerna Philip Gorski och Samuel Perry, som är författarna bakom boken The Flag and the Cross, redogör för en skala de utarbetat för att kartlägga känslorna bland de kristna nationalisterna. Det framgår då att rädslan för ”socialism” är större än för till exempel muslimer. Det är detta som Trump fångat upp så otroligt skickligt. På ett massmöte i januari 2020 varnade Trump att ”extremvänstern i Amerika försöker ersätta religion med staten och Gud med socialism”. Han lovade att ”Amerika aldrig kommer att bli ett socialistiskt land… för att Amerika inte byggdes upp av religionshatande socialister”. Ett år senare syntes kors och skaror av män som förenades i bön före stormningen av Kapitolium. Försvar med ord som ”kristen” och ”patriotism” hördes senare i rättegångarna mot upprorsmakarna.

De väckelsekristna var viktiga för att Trump kunde väljas till president. Här sjunger och ber studenter vid Liberty University, som drivs av en baptistkyrka i Virginia, inför ett valmöte 2016. Foto: Steve Helber/AP/TT

Några av ledamöterna i den nya republikanska majoriteten i representanthuset, som Marjorie Taylor Greene, uppger att de är ”kristna nationalister” och går till attack mot ”gudlösa” människor inom vänstern. Hur starka de här stämningarna är i de stora väckelsekristna samfunden – och om församlingarna lyssnar på pastorer som föredrar en annan kandidat än Trump – kommer att få stor betydelse för utgången i flera val nästa år.

– Evangelikaler bor visserligen i högre utsträckning i Södern men får en nyckelroll – beroende på om de går till valurnorna – i andra vågmästarstater som Wisconsin, Ohio, Michigan, Arizona och Pennsylvania. De kan bli, tror jag, en viktig komponent i förorter i många storstadsområden, säger Scott Waller.

Ickereligiösa allt fler

Enligt ett par mätningar röstade minst tre av fyra vita protestantiska väljare på Donald Trump 2020. Om nu åtskilliga faller bort blir, förstås, frågan vem de skulle välja nästa år. Pence förbereder av allt att döma en kampanj, men den förra guvernören och FN-ambassadören Nikki Haley hann före. Hennes invandrade indiska föräldrar är sikher och själv konverterade hon till kristendomen först när hon gifte sig, “för att Jesu lära talade till mig”. Hon har sagt att hennes tro är privat men det kanske inte räcker framöver när hon måste tala i megakyrkor där delar av Trumps gamla bas finns.

För övrigt kan det vara hög tid för utlänningar att överge generaliseringar om religiösa amerikaner. För inte så länge sedan var bortåt 90 procent kristna, mot dryga 60 procent i dag. I stället är det nones, människor som inte bekänner sig till någon religion, som växer snabbast, särskilt bland unga. Bland förklaringarna märks ilska och besvikelse efter skandaler i olika samfund men också missnöje över att politiken smugit sig in så tydligt i religionen.

Eller om det är tvärtom.