Danmark – Utrikespolitik och försvar

I ljuset av ett allt mer aggressivt Ryssland har försvaret av det egna territoriet åter kommit i fokus. Idag deltar Danmark även i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Nato och USA ses dock fortfarande som de viktigaste grundpelarna för Danmarks säkerhet.

Danmark har, som ett litet land, länge varit angeläget om att delta i olika internationella och regionala samarbeten. Det har alltid varit engagerat i FN genom bland annat bidrag till FN:s fredsbevarande styrkor och utvecklingsbistånd genom FN-organ.

Under 1990-talet förde Danmark en aktiv utrikes-, försvars- och biståndspolitik med fokus på Arktis, Östersjöregionen, Balkan, Mellanöstern och Afghanistan. Östersjöstaternas råd tillkom på dansk-tyskt initiativ 1992, och 1993–1994 ingick Danmark bilaterala militära samarbetsavtal med Polen, de baltiska staterna och Ryssland. Med alla utom Ryssland inleddes ett intensivt samarbete. Under 1990-talets krig på Balkan gav Danmark omfattande humanitärt stöd och bidrog tidigt och förhållandevis mer än något annat land till FN:s och Natos trupper i regionen.

Danmark månar också om det nordiska samarbetet. Visserligen kunde varken de gamla planerna på ett nordiskt försvarsförbund eller en nordisk ekonomisk union förverkligas, men passunionen, den gemensamma arbetsmarknaden och lufttrafiksamarbetet har fungerat väl i många år. Medan Danmark var det enda nordiska landet i EG/EU arbetade landet på att få med de andra och tog på sig uppgiften som brobyggare mellan Norden och EU. Danmark har fortfarande denna roll i förhållande till såväl Norge och Island som Färöarna och Grönland. Färöarna och Grönland är inte med i EU trots att de tillhör det danska riket.

Efta och EG/EU

När frihandelsorganisationen Efta bildades 1959 var Danmark med för att kunna fortsätta med sin viktiga jordbruksexport till Storbritannien på gynnsamma villkor. Efter en folkomröstning 1972 blev Danmark tillsammans med Storbritannien och Irland medlemmar av Europeiska gemenskapen (EG) som 1992 blev Europeiska unionen (EU).

Danskarna var dock tveksamma till ett utökat politiskt samarbete inom unionen, bland annat eftersom de var rädda för att försvinna i det stora Europa och inte få tillräckligt med inflytande. I en folkomröstning 1992 röstade danskarna med knapp marginal nej till Maastrichtfördraget om ett fördjupat samarbete mellan medlemsländerna, däribland förverkligandet av valutaunionen EMU.

För att undgå en europeisk kris och ett eventuellt danskt utträde ur EG formades en ”nationell kompromiss” som grund för en ny folkomröstning. Målet var att få Socialistisk Folkepartis ledning att ställa sig bakom ett ja och partiet fick därmed avgörande inflytande över kompromissens utformning. Socialistisk Folkeparti krävde att Danmark skulle stå utanför vissa delar av fördraget. De andra länderna accepterade fyra danska undantag: danskarna slapp delta i EMU, i ett eventuellt försvarssamarbete, i samarbetet om unionsmedborgarskap och i det rättsliga och polisiära samarbetet.

I en ny folkomröstning 1993 stödde 56 procent av de röstande förslaget. Fem år senare hölls en folkomröstning om Amsterdamfördraget, som bland annat handlar om samverkan i asyl- och invandringsfrågor och som ger EU rätt att ingripa militärt i kriser. Denna gång röstade 55 procent ja. År 2000 försökte regeringen bli av med ett av undantagen då man bad danskarna att ta ställning till ett danskt deltagande i EMU. Men försöket misslyckades då 53 procent röstade nej.

Kort efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 beslöt regeringen att en folkomröstning skulle hållas om att avskaffa det danska undantaget från att ingå i EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). I folkomröstningen i juni samma år röstade 67 procent av väljarna ja till förslaget.

USA, Nato och nya säkerhetshot

För Danmark är relationerna till USA centrala, inte minst på grund av Grönland som ligger i Nordamerika och är viktigt för USA:s militära säkerhet. USA har också ansetts vara den yttersta garanten för Danmarks egen säkerhet, och Danmark gick med i Nato redan när alliansen bildades 1949. I den danska opinionen har Nato-medlemskapet ett massivt och växande stöd. Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 ingicks en överenskommelse med USA om utökat försvarssamarbete.

Hotet från Ryssland har gjort att säkerheten i närregionen kommit i fokus men även vikten av cybersäkerhet framhålls liksom att säkra landets ekonomiska intressen och att stå upp för liberaldemokratiska värderingar. Terrorism, klimatförändringar och oreglerad migration är hot som uppmärksammas.

Tyskland

Då frågan om västtyskt medlemskap i Nato blev aktuell 1954 utnyttjade Danmark tillfället till att förbättra förhållandena för den danska minoriteten i tyska Sydslesvig. Bonn-Köpenhamn-förklaringarna 1955 lade grunden till en mycket positiv utveckling inte bara för minoriteterna och majoritetsbefolkningarna i gränsregionen mellan Tyskland och Danmark utan också för ökat förtroende och samarbete mellan Danmark och Västtyskland. Inom ramen för Nato integrerades en dansk och en tysk division i en kår som ansvarade för försvaret av Slesvig-Holstein, och i europeisk politik kom man ofta att samarbeta. I gränsregionen där man efter kriget motarbetade varandra började man så småningom samarbeta, och idag fortsätter arbetet för ökad integration.

Försvar

I takt med att Nato har framhållit vikten av avskräckning och försvar på hemmaplan har Danmark beslutat om ökade satsningar på försvaret. Målet är att landet ska uppnå Natos mål att lägga 2 procent av bruttonationalprodukten på försvaret till år 2030. Efter tre årtionden med många militära uppdrag i omvärlden prioriteras åter försvaret av det egna landet och närområdet.

Våren 2023 slöt flygvapencheferna i Danmark, Norge, Finland och Sverige (de båda sistnämnda hade då ansökt om Natomedlemskap) ett avtal som säger att flygstridskrafterna ska kunna fungera som en gemensam styrka. Tillsammans har Finland, Sverige, Norge och Danmark ungefär 250 stridsflygplan.

Försvaret omstrukturerades i början av 1990-talet för att skapa en modern styrka för internationella uppdrag. Värnplikten (värnrätt för kvinnor) reducerades samtidigt till en fyramånaders ”totalförsvarskurs” som fungerar som en allmän beredskapsutbildning och rekryteringsbas för yrkessoldater.

Genom sitt flitiga deltagande och engagemang i internationella militära operationer stärkte Danmark sitt förtroende både från USA:s och Natos sida.

Över 10 000 danska soldater har deltagit i Natos insats i Kosovo sedan 1999. När USA hösten 2001 inledde sitt "krig mot terrorismen" i Afghanistan bistod Danmark med specialtrupper. Våren 2006 skickades en bataljon till den afghanska provinsen Helmand som en del av den Natoledda Isafstyrkan. Danmark har haft sammanlagt närmare 10 000 soldater i Helmand, varav knappt ett 40-tal förlorat livet. År 2021 i samband med att det Nato-ledda uppdraget avslutades, tog Danmark hem sina sista soldater från landet.

Våren 2003, när USA och Storbritannien gick in i Irak för att störta landets president Saddam Hussein, gav Danmark symboliskt stöd genom att närvara med ett par örlogsfartyg. Efter kriget sände Danmark en bataljon till Irak som en del av den multinationella säkerhetsstyrkan men den drogs tillbaka 2007. Sedan 2018 deltar Danmark även i Natos uppdrag att ge råd och träning till irakiska säkerhetsstyrkor. Danmark bistår även sedan 2014 den internationella koalitionen som bekämpar Islamiska staten, IS med personal .

Sedan 2008 har danska flottan nästan kontinuerligt haft ett stort örlogsfartyg med i den internationella flottstyrkan som försöker att beskydda sjöfarten runt Afrikas horn mot somaliska pirater. 2010 stod styrkan även under danskt kommando. I Afrika har Danmark även sedan 2012 varit aktivt i kampen mot terrorism i Sahelregionen.

Efter det att USA lämnat sin militärbas på Island 2006 ingick Island, Danmark och Norge 2007 ett samarbetsavtal om patrullering i isländskt luftrum. På liknande sätt har Danmark bistått sina baltiska Nato-allierade som inte heller har eget flygvapen.

Flottan har sedan 1990 omstrukturerats. Ubåtarna har sparats bort, liksom de snabba torped- och missilbåtarna till förmån för stora oceangående, flexibla och uthålliga fartyg. Patrulleringen av danska farvatten hanteras numera av många små och lättbeväpnade fartyg. En av flottans främsta uppgifter har i många år varit patrullering i arktiska farvatten.

Danska F-16-plan utförde 600 flyguppdrag över Libyen i samband med den internationella aktionen för att skydda civila under upproret mot Gaddafi 2011 (se Libyen, Modern historia) och Danmark deltog även med sju F-16-plan i de USA-ledda flyganfallen i Irak och Syrien mot den extrema islamistgruppen Islamiska staten (IS). De danska F-16-planen håller på att bytas ut mot 27 F35-stridsplan som ett led i en kostsam och omfattande modernisering av flygvapnet.

LÄSTIPS! Läs mer om dansk politik i vår nättidning Utrikesmagasinet:
Militärt är Trumps grönländska affär helt onödig (19-08-29)

Om våra källor