Upplagt för mexikansk gryning
Analys. Sedan Claudia Sheinbaum valts till Mexikos första kvinnliga president finns utsikterna att den latinamerikanska jätten växlar spår. Från populism till faktabaserade lösningar, från en auktoritär företrädare till en lagarbetande, lyssnande ledare. Massmigrationen mot USA och de brutala knarkkartellernas enorma makt finns det inga enkla lösningar på, men nu tycks en ny spännande resa kunna börja för både Mexiko och landets omgivning, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.
Publicerad: 2024-06-11
Efter en förkrossande seger med omkring 60 procent av rösterna i valet den 2 juni blir Claudia Sheinbaum Mexikos första kvinnliga president. Därtill blir hon den mäktigaste. Ingen av de presidenter som valts sedan år 2000, då Mexiko i praktiken fick ett verkligt demokratiskt system, har haft samma maktposition som hon. Inte ens hennes föregångare och politiske mentor Andrés Manuel López Obrador, oftast bara kallad Amlo. (Han måste nu avgå eftersom presidenter inte kan väljas om i Mexiko).
Sheinbaums och Amlos vänsternationalistiska parti Morena segrade i sju av de nio guvernörsval som hölls samtidigt med presidentvalet och kommer därmed att styra 24 av Mexikos 32 delstater. Och i parlamentet saknas bara ett par platser för att regeringskoalitionen ska ha så pass stor majoritet att man kan ändra grundlagen på egen hand (se faktaruta härintill). Det är något som oppositionen fruktar – och just det som den fortfarande sittande presidenten vill. Amlo har redan presenterat ett förslag till grundlagsändringar som bland annat ska garantera att minimilöner och pensioner årligen ska justeras så att de ligger över inflationen, men vars mest kontroversiella inslag är en reform som innebär att domarna i Högsta domstolen ska väljas i allmänna val.
Oväntat stor seger
Redan tidigare har Amlo försökt att undergräva valmyndighetens oberoende, och många inflytelserika intellektuella som tidigare stött Amlo varnar nu för att de föreslagna grundlagsändringarna skulle vara slutet för Mexikos unga demokrati. Och att det inte dröjer länge förrän Mexiko blir som Venezuela och Nicaragua – starkt auktoritärt styrda lände med vänsterregimer.
Kritiker befarar att företrädaren "Amlo" (t v) ska styra Sheinbaum från bakgrunden. Foto: Fernando Llano/AP/TT
Amlos splittrande retorik och arroganta sätt att behandla oppositionen, som han gärna stämplar som “förrädare”, inbjuder till en sådan tolkning. Men den förutsätter att Claudia Sheinbaum kommer att agera som ett slags spratteldocka i Amlos händer. Och den bortser från vad som är den verkliga orsaken till Sheinbaums jordskredsseger, nämligen effektiviteten i de sociala program som genomförts under Amlos tid och som Sheinbaum förbättrade under sin tid som huvudstaden Mexico Citys borgmästare.
Även om opinionsmätningarna förutspådde valresultatet blev många kommentatorer och observatörer tagna på sängen av Sheinbaums jordskredsseger. “Den visar hur lite vi vet om Mexiko”, suckade en kommentator i dagstidningen Reforma. Och så är det nog. Mexiko är ett stort land med 120 miljoner invånare, varav omkring 40 procent räknas som fattiga.
Det är också det fjärde mest ojämlika landet i världen. De sociala program som fanns före Amlo påverkade inte den situationen. Men Amlos kontantbidrag gjorde att miljontals fattiga för första gången kände att de hade pengar i fickan. Att samtidigt minimilönen fördubblades och pensionerna ökade innebar att en stor del av befolkningen för första gången upplevde sig ha blivit sedd. Det, tillsammans med att fattigdomen faktiskt minskat, var avgörande för valresultatet.
Uppmanar till försoning
Claudia Sheinbaum har betonat de sociala programmen när hon sagt att hon ska fortsätta Amlos politiska projekt med att, som hon beskrivit det, “bygga en andra våning” på samma sätt som hon ledde bygget av en andra våning på el periférico, motorvägen som går som en ringled runt Mexico City. Men att bygga en “andra våning” innebär inte självklart att göra det på det sätt som Amlo vill. Claudia Sheinbaums segertal var motsatsen till de triumfatoriska tal som hennes företrädare brukar hålla. Hon uppmanade till försoning, betonade allas lika värde och rätt till sina egna åsikter och försäkrade att hon skulle regera för och respektera alla mexikaner.
Sheinbaum reformerade poliskåren i Mexico City och fick invånarna där att känna sig säkrare. Foto: Marco Ugarte/AP/TT
Men skillnaderna mellan den tillträdande och den avgående presidenten har inte bara med stil att göra. Den vid det här laget ganska långa politiska karriär som Claudia Sheinbaum har bakom sig rymmer flera talande skillnader.
Under sin tid som borgmästare – först i Tlalpan och därefter i Mexiko City – gjorde hon sig känd för att vilja lägga sig i allt. Claudia Sheinbaums medarbetare liknar henne vid en gammaldags lärarinna som granskar allt och frågar om allt. Men de beskriver henne också som någon som tar lagarbete på allvar, lyssnar på argument och inte tvingar igenom sin egen linje, som Amlo har för vana att göra.
Claudia Sheinbaums relation med sina väljare skiljer sig också från Amlos. I Tlalpan tog hon och hennes medarbetare varje måndag emot medborgare för att lyssna på problem och ta emot klagomål. Många har vittnat om att problemen ofta åtgärdades påtagligt snabbt och effektivt, och helt utan den självförhärligande retorik som präglar Amlos TV-sända morgonmöten, las mañaneras.
Medlem i FN:s klimatpanel
Amlo är formad i det gamla statsbärande partiet PRI (Partido Revolucionario Institucional) som styrde Mexiko i 71 år, och som han blev medlem i redan vid 17 års ålder. Det är en erfarenhet som på många sätt fortfarande präglar honom och hans sätt att leda partiet Morena, som han grundade för drygt tio år sedan och som sedan dess har blivit landets helt dominerande parti.
Pansarbilar som myndigheterna beslagtagit visas upp. Knarkkartellerna har tungt beväpnade halvmilitära styrkor. Foto: Mexikos åklagarmyndighet/AP/TT
Claudia Sheinbaum brukar beskriva sig som “ett barn av 1968”. Själv var hon bara fyra år när massakern på demonstrerande studenter vid torget Tlatelolco ägde rum. Men hennes föräldrar, båda naturvetare på det statliga universitetet UNAM (Universidad Nacional Autónoma de México) och barn till judiska invandrare som flytt förföljelserna i Europa, var aktivister i studentrörelsen. Hon brukade följa med sin mamma till fängelset för att besöka inburade studenter och hemmet präglades av politiska och kulturella diskussioner och aktiviteter. En film som hennes bonusson har lagt upp på Youtube visar henne dansa balett och spela charango (minigitarr) i en sånggrupp, men också leda studentmöten på UNAM under studentrörelsen 1986.
Medan Amlo varit politiker i hela sitt liv är Claudia Sheinbaum en välmeriterad forskare, fysiker och specialist på miljö- och energifrågor. Efter flerårig forskning på Berkeley-universitet i Kalifornien talar hon, till skillnad från Amlo, flytande engelska. Claudia Sheinbaums deltagande i FN:s expertpanel i klimatfrågor har också gett henne ett stort internationellt nätverk och ett intresse för omvärlden som Amlo helt tycks sakna.
30 000 mord per år
I vetenskaplig anda bygger Sheinbaum, i mycket högre utsträckning än Amlo, sin politik på fakta och tydliga mål. Medan Amlo under pandemin avfärdade faran, vägrade att bära mask och inte brydde sig om att köpa vaccin, bar Sheinbaum ansiktsmask i alla offentliga sammanhang och arbetsmöten och organiserade en omfattande vaccinationskampanj i Mexico City.
Hennes metod att bekämpa våld och brottslighet skiljer sig också från Amlos. Medan han har satsat på militären och det nybildade nationalgardet som ersatte den federala polisen, så satsade Claudia Sheinbaum i Mexico City på att effektivisera poliskåren genom att rensa ut korrupta poliser, öka antalet, förbättra utbildningen och höja lönerna. Mängder av övervakningskameror sattes upp och brottsutredningskapaciteten förbättrades. Resultatet blev att antalet mord minskade med hälften i huvudstaden, medan de ökade i övriga landet. Oppositionen ifrågasätter siffrorna, men opinionsmätningar visar tydligt att Mexico Citys invånare började känna sig påtagligt tryggare sedan Claudia Sheinbaum tog över stadens styre.
En kvinna från rörelsen Sökande mödrar (Madres buscadoras) hänger upp en bild på en av Mexikos över 110 000 försvunna personer. Foto: Eduardo Verdugo/AP/TT
Att bekämpa brott och våld i en stad är inte detsamma som att göra det i ett land av Mexikos storlek, där stora geografiska områden står under den organiserade brottslighetens kontroll. Drogkartellerna har dessutom byggt upp halvmilitära styrkor med avancerade vapen. Enligt uppskattningar från experter kontrolleras i dag omkring en tredjedel av landets små och medelstora orter av den organiserade brottsligheten. Av de 30 000 mord som begås varje år förblir 90 procent olösta. Under valrörelsen dödades över 30 kandidater och hundratals avsade sig sin kandidatur efter hot. En situation som kan skrämma vettet ur vem som helst. Vad som är klart är att inga av de strategier som hittills har tillämpats – allt från den förrförre presidenten Felipe Calderóns “krig mot droger” till Amlos “omfamningar, inte kulor” – har fungerat. Sheinbaums strategi i Mexico City antyder åtminstone en bättre förståelse av problemet.
Inga magiska lösningar
En hörnpelare i Amlos politiska projekt är hans “energinationalism” som symboliseras av satsningen på att rädda det nedgångna statliga oljebolaget Pemex. Strax efter det att Amlo hade tillträtt stoppade han flera privata och internationellt finansierade gröna energiprojekt för att i stället satsa allt på oljan.
Claudia Sheinbaum, som ju är specialist på klimat- och energifrågor, satsade under sin tid som borgmästare i Mexico City på att bygga energiparker med solpaneler, bland annat som tak över stora öppna marknader. Hon satsade också på eldrivna bussar med egna körfiler.
Migranter från den sydliga mexikanska delstaten Oaxaca möts av en patrull på USA:s sida av gränsen, där de ska söka asyl. Foto: Gregory Bull/AP/TT
Mycket i den konkreta politik som Claudia Sheinbaum har varit med att utveckla och genomföra går på tvärs mot den politik som Amlo drivit, även om hon alltid undvikit att ens antyda det.
Det finns inga magiska lösningar på de problem som Mexiko står inför. Hur droghandel och migration ska angripas beror heller inte bara på landets egen president, utan i hög grad på USA och vem som kommer att sitta i Vita huset efter valet i november. Det finns också många frågetecken, inte minst om hur utrikespolitiken kommer att se ut. Men vad Claudia Sheinbaums historia pekar på är att hon inte kommer att lyda Amlos minsta vink, som oppositionen hävdar. Men hon kommer heller inte att bryta med honom, som oppositionen kräver att hon ska göra för att bli trovärdig. Snarare kommer Claudia Sheinbaum att söka ett slags tredje väg – en diplomatisk övergång från Amlos sätt att regera till sitt eget. En spännande och oförutsägbar resa som kommer att påverka både Syd- och Nordamerika.