Demokratin står på spel i Brasiliens val

Obs! Denna artikel är skriven före den första valomgången, som hölls den 2 oktober, och lätt uppdaterad därefter. I valomgången fick Lula da Silva 48 procent och Jair Bolsonaro 43 procent. Eftersom ingen kandidat fick mer än 50 procent möttes de två främsta kandidaterna i en andra omgång den 30 oktober: Lula da Silva segrade då med 50,9 procent av rösterna mot 49,1 procent för Bolsonaro.

Valfebern är hög i Brasilien där båda sidor målar upp en bild av att seger för motståndaren kan betyda slutet för demokratin i landet. Många av Jair Bolsonaros anhängare ser Arbetarpartiets kandidat Luiz Inácio Lula da Silva som en brottsling och kommunist som bara kan vinna genom valfusk – och de planerar att agera därefter. Bland dem som tänker rösta på Lula är en vanlig åsikt att högernationalisten Bolsonaro redan har undergrävt demokratin och ohjälpligt kommer att förvandla landet till en auktoritär stat.

I opinionsmätningarna före den första valomgången låg Bolsonaro stadigt en bra bit efter Lula. Men bland presidentens trogna följare är många övertygade om att mätningarna är falska och ”kontrollerade av vänstern”, att ledande nyhetsmedier är lögnaktiga och att Högsta valdomstolen inte går att lita på. Enligt dem skulle Bolsonaro vinna redan i första valomgången den 2 oktober, med över hälften av rösterna, om bara allt skulle gå rätt till. (Eftersom ingen kandidat fick över 50 procent av rösterna hålls en andra omgång mellan de två främsta den 30 oktober.)

Bolsonaro-sympatisörernas verklighetsbild förmedlas inte minst i sociala medier där det också florerar antydningar om att ta till vapen och rena uppmaningar om förberedelser för krig. Nyligen twittrade Eduardo Bolsonaro, presidentson och kongressledamot, att brasilianer som köpt vapen lagligt bör ställa upp som ”frivilliga” för att försvara presidenten. Jair Bolsonaro själv talar ofta om sin ”armé” av entusiastiska anhängare och han har återkommande yttrat: ”Ett beväpnat folk blir aldrig förslavat”.

”Skjutas med automatvapen”

Bolsonaro har stöd inte minst bland väljare som hör till landets väckelsekristna protestantiska, så kallade evangelikala, samfund. De är ofta mycket socialkonservativa. Vapeninnehavare och jordbrukare hör också till hans starkaste stödtrupper. Lulas anhängare finns till stor del bland Brasiliens fattiga, industriarbetare och lantarbetare. Han är starkt förknippad med välfärdsbidrag som infördes under hans styre och som lyfte 30 miljoner brasilianer ur fattigdom. Bidragen har urholkats under Bolsonaro – fram till i juli i år, då kontantbidragen till 20 miljoner fattiga familjer plötsligt höjdes med 50 procent för resten av året.

Presidentkandidaten Lula möter ledare för assurini-folket i Belem. Foto: Raimundo Pacco/AP/TT

Presidenten har även på andra sätt dopat ekonomin med stimulanser och bidrag under valåret. Det är en taktik som även tidigare presidenter använt sig av vilket bidrar till att ingen sittande president har förlorat ett val i Brasilien. Men frågan är om det räcker för att locka över väljare den här gången, då polariseringen är större än någonsin.

Under valrörelsen har Bolsonaro sagt att vänstern ska utplånas från offentligt liv eller ”skjutas med automatvapen”. Till det kommer att han länge påstått att valsystemet i Brasilien präglas av fusk. Han har inga belägg för det, och allmänt anses de elektroniska röstningsmaskiner som används vara tillförlitliga. Men enligt Bolsonaro hade han själv segrat redan i första valomgången 2018 om det inte vore för att fusk förekom.

Inför årets val har Bolsonaro sagt att han accepterar valresultatet bara det är korrekt och transparent. Samtidigt hävdar han alltså att systemet är korrupt och har krävt införandet av papperskopior för varje avlagd röst, för att det ska gå att kontrollräkna. Ett förslag om att på så sätt ändra valsystemet röstades ned av kongressen förra året.

Slående lik trumpismen

Presidenten har själv sett till att det finns gott om vapen i samhället. Ett av hans viktigaste löften i förra valrörelsen var att vapenlagarna skulle luckras upp. Så har också skett med följd att antalet medborgare som lagligen äger skjutvapen har ökat radikalt under Bolsonaros styre, från 117 000 till 673 000. Antalet privatägda vapen har fördubblats, till nästan 2 miljoner. Till det kommer illegala vapen, i ett land med mycket hög våldsbrottslighet.

Röstningsmaskin som Bolsonarolägret ifrågasätter utan belägg. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Det är också många inom säkerhetsstyrkorna som oförblommerat stödjer presidenten. Den tidigare armékaptenen Bolsonaro har öppet flörtat med militären och dragit in armén i politiken. Fler än 6 000 militärer, aktiva och pensionerade, är knutna till den federala administrationen – vilket är fler än under militärdiktaturen 1964–1985. Den nuvarande vicepresidenten Hamilton Mourão har generals grad, liksom Bolsonaros vicepresidentkandidat inför nästa mandatperiod Walter Braga Netto. Presidenten talar ofta i nostalgiska ordalag om diktaturens dagar.

Likheterna mellan bolsonarismen och trumpismen i USA är slående. Det gäller inte minst skickligt nyttjande av sociala medier och desinformation som politiskt vapen – det anses ha bidragit till Donald Trumps seger 2016 och till Jair Bolsonaros 2018 – och påståenden i förväg om att valfusket är utbrett. Tropikernas Trump, som Bolsonaro ofta kallas, går liksom den nordamerikanska förlagan ofta till rasande attack mot medierna i allmänhet och enskilda journalister i synnerhet. Båda har upprepade gånger givit uttryck för en unken kvinnosyn. De utmålar sina politiska rivaler inte bara som meningsmotståndare utan som ondskefulla individer.

Vad gör militären?

Många iakttagare håller det sannolikt att Bolsonaro kommer att följa Trumps exempel också vid en valförlust: att vägra erkänna sig besegrad. Frågan som då uppstår är om institutionerna i Brasilien står emot, som de åtminstone hittills gjort i USA där Trump tvingades lämna ifrån sig makten trots allt.

Osäkerheten kring militärens roll är en tydlig skillnad. För de flesta förefaller det uteslutet att militären i USA skulle stödja en ren kupp. I Brasilien är det inte lika otänkbart. Det är bara en mansålder sedan militären satt vid makten och armén har långa tentakler in i det politiska etablissemanget.

Lika som bär. Bolsonaro besöker Trump i Vita huset 2019. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Alla inom militären är dock inte odelat positiva till presidentens inviter. I mars förra året avgick befälhavarna för armén, flottan och flygvapnet samtidigt i en tydlig markering. Det skedde sedan försvarsministern avsatts som en följd av att han kritiserat Bolsonaros hantering av coronapandemin och motsatt sig att militären skulle spela en politisk roll.

Många brasilianer befarar att en seger för Lula snarare ska leda till uppror. President Jair Bolsonaro har själv varnat för något ”värre” än stormningen av kongressbyggnaden i Washington. Om protester förekommer kan det leda till att undantagstillstånd utlyses. De många vapnen i omlopp ökar oron, liksom osäkerhet kring lojaliteten hos landets runt 400 000 militärpoliser. Det är deras uppgift att upprätthålla säkerheten om oroligheter bryter ut. Militärpolisen är ökänt skjutglad och många inom kåren är entusiastiska anhängare av Bolsonaro.

Medborgarmanifest

Men flera institutioner bjuder motstånd mot auktoritära tendenser. Inte minst Högsta valdomstolen (TSE) har upprepade gånger gått mot presidenten. TSE beordrade nyligen razzior mot åtta affärsmän med kopplingar till Bolsonaro då de misstänktes agera för att kunna stödja en kupp vid en valförlust. Domstolen utreder allierade till presidenten som misstänks ingå i ”digitala miliser” som dränker sociala medier med desinformation och smutskampanjer. TSE har även tillfälligt, i samband med valet, dragit tillbaka flera av de lättnader som genomdrivits i vapenlagstiftningen. Det har bland annat blivit förbjudet att ha med sig vapen till vallokalerna.

Segervissa anhängare av Arbetarpartiet inför ett valmöte med Lula i Nova Iguaçu. Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT

Högsta valdomstolen kan själv inleda utredningar och överklaga domslut, vilket ger den större befogenheter än merparten av dess motsvarigheter i andra länder. För många brasilianer är TSE en garant för demokratin – men Bolsonaro och hans anhängare anklagar domstolen för att vara en del av det vänsteretablissemang som orättfärdigt motsätter sig presidentens dagordning.

Vidare har en miljon brasilianer skrivit under ett medborgarmanifest till stöd för demokrati och mot auktoritära tendenser. Alla hot mot den konstitutionella ordningen är oacceptabla, heter det. Bland dem som skrivit under manifestet finns framträdande namn inom näringsliv, politik, vetenskap och kultur. De drar uttryckligen paralleller till händelseutvecklingen i USA. Manifestet är inspirerat av en deklaration från 1977 som tog avstånd från diktaturen.

Jair Bolsonaro gjorde sig under coronapandemin känd för att avfärda smittan som ”en liten influensa” trots att den kom att kräva över 680 000 brasilianers liv. Medborgarmanifestet har han avfärdat som ”ett litet brev”.