Fredspriset: Ressa och de sociala mediernas tveeggade svärd

Kort efter det att Rodrigo Duterte valdes till Filippinernas president 2016 slog han fast att som journalist ”är du inte undantagen från lönnmord, om du är ett svin”, som svar på en fråga om vad han tänkte göra åt mord på journalister. Under Dutertes tid vid makten har mediefriheten kraftigt beskurits. Bland annat har en domstolskampanj drivits mot en av årets mottagare av Alfred Nobels fredspris, redaktören Maria Ressa (den andra är hennes ryska kollega Dmitrij Muratov på tidningen Novaja Gazeta).

Priset lyfter fram vikten av pressfrihet och sätter fingret på de svårigheter som finns för journalister inte bara i dessa två länder utan runt om i världen. Enligt organisationen Freedom House är det bara 13 procent av världens befolkning som bor i länder med fri press.

I Filippinerna finns en mängd rikstäckande dagstidningar som alltjämt trycks och likaså många lokala tidningar. Det finns en bredd av perspektiv och politiska ståndpunkter i rapporteringen. TV-mediet har varit stort och den största TV-kanalen ABS-CBN som nått överlägset flest tittare har haft ett brett utbud av allt från nyheter och debattprogram till underhållning och sport. Kanalen var tvungen att stänga 2020 när dess sändningstillstånd inte förlängdes. Domslutet hänvisade till att konstitutionen inte tillåter utländskt ägande av medier. Den dåvarande styrelseordföranden i det familjeägda bolaget hade dubbelt medborgarskap. Verksamheten flyttade helt enkelt över till internet – plattformen byttes.

Facebook dominerar

Internet dominerar nyhetsförmedlingen i Filippinerna och Facebook är den största kanalen. Det beror i sin tur på ett avtal som gjordes mellan Facebook och internetoperatörer som gav allmän tillgång till det sociala mediet. Smarta telefoner i alla prisklasser och billiga kontantkort har bidragit till utvecklingen där internet blivit ledande plattform för nyhetsförmedling.

President Duterte har ett särskilt horn i sidan till Maria Ressas publikation Rappler. Foto: Bullit Marquez/AP/TT

Maria Ressa, som tidigare arbetat för bland annat den amerikanska TV-kanalen CNN, grundade 2012 Rappler. Denna webbaserade nyhetstjänst har varit basen för hennes journalistisk sedan dess. Rappler har granskat makthavare och det har inte fallit i god jord. Liksom ABS-CBN har Rappler fått kritik för att ha amerikanska investerare, något som den populistiske presidenten Rodrigo Duterte hävdar visar att de bryter mot konstitutionen. Rappler säger å sin sida att det är 100 procent filippinskt. Ägandefrågan är ett av flera rättsfall som inletts mot Rappler och Maria Ressa.

Rappler har varit oerhört kritiskt mot Dutertes metoder i hans ”krig mot droger” som han inledde kort efter sitt tillträde 2016. Polisen fick i stort sett fria händer för att få stopp på langning och användning. Rappler – och även andra medier – gick hårt åt det brutala agerandet från polisen och Duterte, som man ansåg borde ha haft en genomtänkt politik på området och gett polisen ett tydligare och striktare uppdrag.

Tusentals döda

I kriget mot droger har så många civila dödats att åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inlett en förundersökning om brott mot mänskligheten. Hur många som dödats är oklart. Enligt ICC är det minst 12 000 personer medan FN:s kommission för mänskliga rättigheter har en uppskattning på drygt 8 000 och filippinska myndigheter skattar antalet till närmare 7 000 personer. Filippinska regeringen lovade ICC en utredning men domstolen har nu meddelat att den är otillräcklig.

Rappler har också kritiserat Dutertes sätt att indirekt underminera demokratin genom att offentligt ifrågasätta vissa myndigheters agerande, klumpa ihop politiska motståndare med Kommunistpartiet som han anser vara terrorister, anse sig stå över lagen och inte minst se på konstitutionen som bara ett dokument bland andra.

Ett av många tusen dödsoffer för Dutertes krig mot droger. Åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen utreder massdödandet som misstänkt brott mot mänskligheten. Foto: Bullit Marquez/AP/TT

Filippinernas nuvarande konstitution antogs 1987 med syftet att säkerställa demokratin efter diktatorn Ferdinand Marcos styre 1965–1986. En president får endast sitta i en mandatperiod på sex år, något som flera presidenter sedan dess velat ändra på men då mött kompakt motstånd i landet. Duterte har i flera sammanhang spelat ner konstitutionens betydelse vilket Rappler kritiserat honom för. I Filippinerna är konstitutionen lika central som i USA. Mot den prövas lagar liksom vissa enskilda frågor som ägandet av medier.

Rapplers granskande journalistik har lett till flera rättsprocesser mot Ressa själv och Rappler och för närvarande pågår sju stycken. Under tiden måste hon få tillstånd av domstolens ledamöter för att resa utomlands. Ett tag var det oklart om hon skulle kunna resa till Norge för att ta emot Nobelpriset.

Kanariefågeln i kolgruvan

I ett tidigt skede samarbetade Rappler med Facebook och fick snabbt spridning men med tiden har Ressa blivit mer medveten om problem och ofta pratat om sociala medier som ett tveeggat svärd. Å ena sidan har de gjort det möjligt för såväl frilansjournalister med små medel och en intresserad allmänhet att sprida fakta och allehanda information snabbt och effektivt. Å andra sidan sprids falska nyheter och rena lögner lätt. Det har banat vägen för politiska aktörer att sprida budskap utan mellanhänder och att tysta kritiker.

Redan 2016 visade Rappler hur Duterte-anhängare använde sociala medier för att sprida falska nyheter genom automatiserade så kallade bottar och falska konton. De visade att det inte krävs särskilt många konton som manipulerar eller hittar på nyheter för att kunna påverka algoritmerna och få enorm spridning. Duterte har å sin sida kallat Rappler för fake news.

Anhöriga till offren för kriget mot droger under en kyrkoceremoni. Foto: Bullit Marquez/AP/TT

Donald Trump är förstås det mest kända exemplet på en politiker som genom Twitter snabbt slog an tonen i politiska frågor och inte tvekade att kritisera sina politiska motståndare och även journalister. Etablerade mediebolag avfärdades som bekant just som fake news. Trumps stora antal följare garanterade snabb spridning på sociala medier och gav ofta direkt genomslag i traditionella medier. Men sakförhållanden och vad som föranlett utspel diskuterades sällan eller först när en kritisk bild fått fäste. Duterte har inte använt sociala medier själv på samma sätt som Trump utan det är hans anhängare som har använt de stora plattformarna för att sprida hans budskap.

Ressa har kallat Filippinerna för ”kanariefågeln i kolgruvan för USA”, för att beskriva hur samhällsdebatten manipulerats genom sociala medier till att gynna populistledare. Först vann Duterte i maj 2016, sedan Trump i november samma år, påpekar hon.

Hat framför fakta

De stora plattformarna har fått mycket kritik för att vara passiva anslagstavlor och därmed bidra till att sprida falska nyheter och politisk propaganda. Mer aktiv moderering från plattformsföretagen har i sin tur lett till mer kritik och fler krav på bland annat ansvarig utgivare och tydligare regler för vad som ska sållas bort. Skribenter som ifrågasatt varför deras texter försvunnit har sällan kunnat få konkreta svar.

Facebook dominerar både internet i stort och nyhetsförmedlingen i Filippinerna. Maria Ressa har flera gånger talat om plattformarnas roll, den makt de har och hur de kan utnyttjas för att tysta såväl oppositionspolitiker som journalister. Tillsammans med Forum on Information and Democracy, en internationell sammanslutning av oberoende organisationer, har hon arbetat fram systemlösningar för plattformar. Hon tycker att det har varit fel att fokusera på att Google och Facebook varit passiva förmedlare av information som inte modererat inlägg mer aktivt. Problemet, säger Ressa, ligger i algoritmerna som “prioriterar spridning av ilskna lögner och hat framför fakta.”

Protest vid Facebooks kontor i Filippinernas huvudstad Manila. Foto: Bullit Marquez/AP/TT

Därför krävs systemlösningar för att hantera såväl falsk information som att plattformarna kan tysta opposition och kritisk journalistik. Forumets förslag visar på konkreta möjligheter till förändring som inte inbegriper lagstiftning eller någon form av extern kontroll som kan uppfattas som steg mot censur.

Ressas nyaste uppdrag är att leda International Fund for Public Interest Media som syftar till att samla in medel till oberoende journalistik runt om i världen. Bara 0,3 procent av internationellt bistånd går till medier och Ressa anser att givarna borde höja anslagen för att bidra till ökad pressfrihet, vilket i sin tur kan stödja demokratisk utveckling. Nobels fredspris uppmärksammar hur prekärt läget är för pressfriheten. Kan det månne leda till att Sverige och Norge som stora biståndsgivare som värnar om såväl pressfrihet som demokratiutveckling följer Nobelkommittén och satsar mer på detta framöver?