Mars 2025
Senaste händelser
-
Mars
-
Trump stoppar militärt bistånd till Ukraina
President Donald Trump beordrar en omedelbar paus för militärt bistånd till Ukraina. Stoppet omfattar mer än 1 miljard dollar i vapen och ammunition som utlovats men ännu inte levererats, och gäller till dess att Trump anser att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gått med på fredsförhandlingar med Ryssland på ett tillfredsställande sätt. Beskedet stärker bilden av att USA lierar sig med Ryssland och går stick i stäv med övriga Natoländers utfästelser om att öka stödet till Ukraina. Två dagar senare uppger den nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz att pausen även gäller underrättelseuppgifter.
-
Uppskjutna tullar träder i kraft, höjda tullar mot Kina
De 25-procentiga tullarna på varor från Kanada och Mexiko som president Donald Trump beordrat träder i kraft efter en månads paus (se 3 februari 2025). Enda undantaget är energiimport från Kanada där 10 procent gäller. För Kinas del höjs de nya tullarna från 10 till 20 procent, och Peking svarar genast med höjda tullar på jordbruksvaror från USA. Efter bara ett par dagar beslutar Trump om en ny tillfällig paus av vissa tullar mot Kanada och Mexiko, efter vädjan från näringslivsföreträdare. Börserna rasade när tullarna infördes så att den uppgång som noterats sedan valet i november utraderades.
-
HD stoppar Trumps frysning av bistånd
Högsta domstolen avslår president Donald Trumps begäran om att frysa närmare 2 miljarder dollar i internationellt bistånd och slår fast att en lägre domstol måste fastställa vad staten har för förpliktelser. Beslutet fattas med röstsiffrorna 5–4. Enligt en tidigare order från Trump ska biståndsorganet USAID läggas ned och bistånd för sammanlagt runt 60 miljarder dollar frysas. HD:s avgörande är ett av de första som rör de många mål som väckts med anledning av Trumpadministrationens kaskad av åtgärder som syftar till att drastiskt göra om statens funktion. Frysningen av bistånd har redan orsakat kriser runt om i världen där leveranser av mat och läkemedel uteblivit.
-
Militärt stöd till Ukraina återupptas, förslag om vapenvila
Det militära biståndet till Ukraina återupptas efter en dryg veckas paus, som ett resultat av samtal i Saudiarabien mellan Ukraina och USA. Stoppet för utbyte av underrättelseinformation upphävs också. Under samtalen mellan en amerikansk och en ukrainsk delegation uppges Ukraina ha gått med på ett amerikanskt förslag om en vapenvila på land, till sjöss och i luften i 30 dagar. Utrikesminister Marco Rubio säger att USA nu ska presentera förslaget för Rysslands ledare samt att "bollen nu ligger i Rysslands hörna". President Donald Trump meddelar samtidigt att han kan tänka sig att åter bjuda in Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till ett möte, knappt två veckor efter det uppmärksammade grälet i Vita huset (se 28 februari 2025).
-
Tullar på stål och aluminium för hela världen
Tullar på 25 procent på all import av stål och aluminium träder i kraft. EU svarar enligt tidigare beslut med tullavgifter på varor till ett värde av drygt 28 miljarder dollar, med början den 1 april, medan Kanada tillkännager att nya tullar till ett värde av drygt 20 miljarder (amerikanska) dollar väntar. President Donald Trump skrev under en presidentorder om tullarna den 10 februari och sade då att syftet är att få amerikanska företag att återvända till USA. Trump införde liknande tullar även under sin första mandatperiod men efter hand fick flertalet stora exportländer lättnader och undantag. Alla undantag slopas nu.
-
Ingen vapenvila efter samtal Trump-Putin
President Donald Trump och hans ryske motpart Vladimir Putin diskuterar en möjlig vapenvila i Ukraina som en uppföljning av samtalen i Saudiarabien (se 11 mars 2025). Presidenterna uppges i ett drygt två timmar långt telefonsamtal ha enats om en paus i attacker mot energiinfrastruktur från både ryskt och ukrainskt håll. Det är långt ifrån det villkorslösa eldupphör som Ukraina givit sitt klartecken till. Dagen efter samtalet med Putin talar Trump även med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj som uppges säga ja till förslaget om att upphöra med attacker mot energiinfrastruktur i 30 dagar. En vecka senare diskuterar amerikanska förhandlare frågan med först en ukrainsk och sedan en rysk delegation, återigen i Saudiarabien.
-
HD:s chefsdomare tillrättavisar Trump
En växande oro för att den omhuldade maktdelningsprincipen i USA är hotad får ny näring när chefsdomaren i Högsta domstolen, John Roberts, ser sig föranledd att tillrättavisa president Donald Trump. Många ser det som tecken på en allvarlig konstitutionell kris. John Roberts påpekar i ett uttalande att överklaganden är den normala processen vid oenighet i rättsfall, inte krav på att domare ställs inför riksrätt. Bakgrunden är att en federal domare, James Boasberg, beordrat ett tillfälligt stopp för deportationer baserade på en krigslag från 1798. Det sker sedan Trump åberopat lagen, som tidigare endast har använts i samband med krig. Trots ordern flögs över 200 venezuelaner den 15 mars till El Salvador, som tidigare har gått med på att hålla personer utvisade från USA i sina fängelser. Enligt Trump var venezuelanerna gängmedlemmar som fört ”krig” mot USA. Att Vita huset struntade i domarens order och Trump dessutom uttalade att denne borde avsättas visade på motsättningar mellan den verkställande och den dömande makten. John Roberts uttalande skärper bilden av en växande konflikt.
-
Utbildningsdepartementet läggs ned
President Donald Trump undertecknar en presidentorder som innebär att det federala utbildningsdepartementet ska läggas ned. Runt halva arbetsstyrkan på drygt 4 000 personer har redan sparkats. Departementet har länge varit i skottgluggen för konservativa krafter som hävdar att det har dominerats av vänsterliberala idéer och vill att all finansiering ska gå direkt till delstaterna. Skolorna sköts redan i huvudsak av delstaterna, endast runt 13 procent av finansieringen består av federala medel. Departementet inrättades 1979 och har hanterat studielån och program för elever från låginkomstfamiljer.
-
Allvarlig säkerhetsläcka i Vita huset avslöjad
Tidskriften Atlantic rapporterar att dess chefredaktör Jeffrey Goldberg av misstag lagts till i en chattgrupp där ledande regeringsföreträdare diskuterade ett förestående militärt anfall mot huthirebeller i Jemen. Goldberg berättar att han själv trodde det var en falsk tråd – tills rapporterna kom den 15 mars om attacken som krävde över 50 människors liv. I chatten via den krypterade plattformen Signal deltog vicepresident JD Vance, försvarsminister Pete Hegseth, utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe, underrättelsechefen Tulsi Gabbard och den nationella säkerhetsrådgivaren Michael Waltz. Det var Waltz som bjöd in Goldberg till chatten. Enligt säkerhetsexperter kan kommunikationen av känslig information via den kommersiella kanalen Signal utgöra ett lagbrott.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.