Först Gaza – sedan Västbanken?

– Frustrationen är enorm, säger Roland Friedrich, chef för FN-organet Unrwa på Västbanken, efter vårens fördrivningar av 40 000 invånare från tre flyktingläger kring städerna Jenin och Tulkarm på den ockuperade Västbankens norra del. Jag träffar honom under det korta och intensiva Stockholmsbesök han gör tillsammans med sin kollega Marc Lassouaoui, senior rådgivare för Unrwa i Europa.

Genom årtionden har många chefer för Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar, besökt Stockholm. Sverige har stått för en stor del av kärnstödet till Unrwa under såväl borgerliga som S-ledda regeringar, uppskattningsvis runt 8 procent.

Men den här gången öppnas inga dörrar på UD för FN-organet. På initiativ av biståndsminister Benjamin Dousa (M) ströps Sveriges stöd till Unrwa den 20 december. Det skedde bara dagen efter det att Sverige, liksom en bred majoritet av världens stater, röstat till stöd för Unrwa i FN:s generalförsamling. För Roland Friedrich och hans kollega Marc Lassouaoui är den svenska regeringens omsvängning svårbegriplig och motsägelsefull. De noterar att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i FN, såväl som i EU och i nordiska sammanhang, har framhållit vikten av att Unrwas finansiering stärks, blir mer förutsägbar och hållbar.

Sverige och USA sticker ut

Regeringens nya linje, att svenskt bistånd till Gaza i stället kan kanaliseras via andra organ som FN:s livsmedelsprogram (WFP), barnfonden Unicef och FN:s befolkningsfond (UNFPA), är inte logisk, anser besökarna från Unrwa. Övriga FN-organ i Gaza har själva betonat att de behöver Unrwas nätverk och lokalanställda för att nå ut. Dessutom arbetar Unrwas lokalanställda för löner som är i paritet med den palestinska myndighetens, vilket betyder betydligt lägre löner än för övriga FN-organ. Meningen är att Unrwas kärnverksamhet – sjukvård och utbildning – en dag ska kunna överföras till en palestinsk stat eller en palestinsk myndighet med ökade maktbefogenheter.

– Vi brukar alltid säga att Unrwa utgör ryggraden för den humanitära hjälpen genom storleken på vår organisation och närheten till människor. På så sätt skiljer vi oss från andra FN-organ, säger Roland Friedrich.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har talat om vikten av att Unrwa får mer pengar medan biståndsminister Benjamin Dousa sett till att strypa det svenska stödet. Foton: Claudio Bresciani/TT

Från svenska bedömare hörs resonemang om att regeringens omsvängning kan bero på samordningskansliet – där alla Tidöpartier, inklusive Sverigedemokraterna, samverkar – och att det är därför Sverige som enda europeiska land sticker ut genom att ha strypt sitt stöd till Unrwa. Sverige står på så vis ensamt tillsammans med USA.

Den svenska regeringens stopp applåderades av Israels regering. Landets parlament, knesset, bannlyste i samma veva Unrwa från att verka på israeliskt territorium – till vilket Israel räknar det annekterade östra Jerusalem, i strid med internationell rätt. Samtidigt förbjöd knesset israeliska statsanställda att ha kontakt med Unrwa.

– Det är första gången i världsorganisationens historia som en medlemsstat i FN vidtar sådana åtgärder mot ett FN-organ. Det skapar ett oroande prejudikat för det fortsatta humanitära arbetet världen över, säger Roland Friedrich.

Israelisk blockad

Han framhåller dock att det inte föreligger något israeliskt förbud mot Unrwas verksamhet på Västbanken eller Gazaremsan.

– Det klargjorde den israeliska regeringen under en föredragning för Israels högsta domstol. Men kontaktförbudet försvårar vår verksamhet eftersom vi behöver samordna med våra israeliska motparter för att ha humanitärt tillträde.

Palestinier tar emot säckar med mjöl och annan nödhjälp från Unrwa i flyktinglägret Jabaliya i Gazaremsan i mars 2025. Foto: Jehad Alshrafi/AP/TT

Sedan knesset antagit de nya lagarna får inte Unrwa längre meddelanden från den israeliska militären om tidpunkten för när en militär operation är avslutad. Och sedan början av mars, när Israel återinförde sin hårda blockad mot Gaza, väntar 5 000 lastbilslaster med förnödenheter på att köras in till enklaven från Egypten eller via Jordanien. Blockaden gör att försörjningssituationen i Gaza återigen närmar sig ett akut tillstånd.

För Unrwas ledning är det också oklart om man kan få internationell personal i Gaza ersatt, när de måste resa ut efter avslutade kontrakt, eller för att få andrum från en extremt ansträngd tillvaro. Arbetet i Gaza kan ha konsekvenser för liv och lem även för FN-personal. Det bekräftas i samma stund som jag sätter mig ned med Roland Friedrich på en hotellterrass i Stockholm. På sin mobil får han meddelanden om ytterligare dödsfall bland Unrwas medarbetare i Gaza efter den senaste israeliska bombvågen.

I dagsläget räknar Unrwa sina dödstal bland anställda till nära 300 sedan krigets början den 7 oktober 2023, efter Hamas terrorattack. Dessutom dödades strax tidigare en internationell FN-tjänsteman i en israelisk attack mot FN:s gästhem i centrala Gaza. FN:s gästhem ligger avskilt från annan bebyggelse och dess koordinater är väl kända av den israeliska militären, påpekar Friedrich.

Terroranklagelser

Hans organisation med generalsekreterare Philippe Lazzarini i spetsen menar att Unrwa har utsatts för en internationell desinformationskampanj som syftar till att utpeka FN-organet som terroristsympatisör. FN-systemet har svarat med både en internutredning och en extern utredning ledd av den franska tidigare utrikesministern Catherine Colonna, med stöd av bland annat svenska Raoul Wallenberginstitutet. Dessa utredningar gav inte stöd för sådana anklagelser.

Unrwa har bedrivit sin verksamhet ända sedan 1940-talet. Bild på palestinska flyktingar som nått grannlandet Jordanien och FN-organet där 1968. Foto: G Nehmeh/Unrwa/AP/TT

Israel, som sedan länge har fått alla listor över Unrwas anställda, har i olika faser anklagat 19 av totalt 13 000 palestinska lokalanställda i Gaza för att ha deltagit i Hamas 7 oktoberattack. Men enligt Friedrich är den information som Unrwa fått av Israel väldigt knapphändig.

FN-utredarna fann dock anklagelserna i nio av granskade fall så graverande att de sades upp, i syfte att värna Unrwas intresse. Om Israel kunde underbygga sina anklagelser med detaljerad information skulle det styrka anklagelserna mot de nio uppsagda.

– Men sådan detaljerad information har vi aldrig fått, fortsätter Friedrich.

I USA och i Israel finns en utbredd uppfattning om att Unrwa bidrar till att palestiniers flyktingskap gått i arv från en generation till en annan sedan 1948, i samband med att Israel bildades. Men Roland Friedrich hävdar att det är en missuppfattning. Palestiniers flyktingstatus utgår från FN-resolution 194 från 1948, året innan Israel valdes in i FN. Resolutionen föreskriver att den palestinska flyktingfrågan måste lösas genom kompensation eller människors rätt att återvända.

– Oavsett om Unrwa finns eller inte kommer palestiniers flyktingstatus att bestå i väntan på en lösning. Om vårt mandat, att tillhandahålla sjukvård och utbildning fram tills dess, skulle upphöra måste andra FN-organ, som [flyktingorganet] UNHCR, ta över ansvaret. Oavsett om UNHCR eller Unrwa tillhandahåller tjänster behåller palestinier sin flyktingstatus enligt internationell rätt.

Israelisk militär spränger byggnader med motiveringen att de används av militanta palestinier i flyktinglägret Jenin på norra Västbanken i februari 2025. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Befarar ”gazafiering”

Roland Friedrich förutspår att det kommer att leda till mer oro och instabilitet inte bara i Gaza utan även på Västbanken, om man drar undan benen för Unrwa.

På Västbanken, inte minst runt Jenin och Tulkarm, liksom runt Hebron i söder, anser sig många palestinier vara föremål för en israelisk ”gazafiering” – ökat militärt våld, massiv förstörelse av hem och infrastruktur och fördrivningar, liknande det som har skett i Gaza.

– Emotionellt och psykologiskt har det varit så sedan början av Gazakriget. Folk på Västbanken är verkligen rädda för att de ska bli nästa måltavla.

Den palestinska myndigheten är inte kapabel att svara mot de nya humanitära behov som har uppstått efter Israels militära intrång på norra Västbanken och det som i praktiken blivit en fördrivning av 40 000 invånare, säger Friedrich.

De unga och arga på norra Västbanken har blivit en ”militant Tiktok-generation”, med risk för ökad radikalisering, säger han.

– Det är ungdomar som har mängder av olika lokala kopplingar, utan verklig politisk agenda. Dessa smågrupper liknar inte Hamas i Gaza. Det ryktas om att de sponsras utifrån. Det vi ser är att Israels hårdhänta militära operationer leder till att dessa militanta smågrupper kan nyrekrytera.

Israeliska militäroperationer på norra Västbanken har inneburit att omkring 40 000 palestinier tvingats lämna sina hem, som här vid flyktinglägret Nur Shams i mars 2025. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Utökar bosättningar

Samtidigt fruktar israeler att Hamas blodiga överfall den 7 oktober 2023 ska upprepas från platser på Västbanken nära Israel.

– Men när Israel samtidigt fördriver människor och i stor skala förstör deras hem, så att de inte ska bli beboeliga, medan de får höra att de aldrig mer ska kunna återvända, ger det intryck av att Israel har en större plan för Västbanken, som inte bara utgår från israeliska säkerhetsbehov.

Vad denna större plan kan innebära vill han inte närmare beskriva.

– Det kan bara israelerna göra.

Israels finansminister Bezalel Smotrich, ledare för bosättarhögerns Nationalreligiösa parti, hymlar i sammanhanget inte med vad han och regeringen vill: förhindra uppkomsten av en palestinsk stat och annektera mark på den ockuperade Västbanken. I dagarna gav han grönt ljus för fler israeliska bosättningar på ockuperat område. De är alla är illegala enligt internationell rätt, och fler ska nu knytas officiellt till Israel som egna samhällen, med egna andelar av statsbudgeten.

– I stället för att ducka och be om ursäkt hissar vi flaggan, bygger och etablerar. Det är ännu ett viktigt steg på vägen mot de facto [israelisk] suveränitet i Judéen och Samarien (Västbanken), sade Smotrich härom dagen och slog därmed i ännu en spik i kistan för en tvåstatslösning för israeler och palestinier.