Juni 2024
Senaste händelser
-
Juni
-
Presidentdekret om ökad gränskontroll
President Joe Biden utfärdar ett dekret som syftar till att minska antalet asylsökande som tar sig över gränsen mot Mexiko. Sedan länge har alla som lyckats ta sig till amerikansk mark haft rätt att söka asyl, men det upphävs nu och myndigheterna får rätt att skicka tillbaka folk direkt. Dekretet gäller till dess att antalet asylsökande sjunkit under 1 500 om dagen, vilket är mindre än hälften än vad som var fallet dagarna innan. Så sent som i december kom 10 000 människor till gränsen varje dag. De som söker asyl får ofta vänta i flera år på att en domstol avgör deras fall. Migrationsfrågan är het inför höstens presidentval.
-
Presidentsonen Hunter Biden fälls för vapenbrott
En domstol i Delaware finner president Joe Bidens son Hunter skyldig till samtliga tre åtalspunkter i ett mål som gäller vapenbrott. Bakgrunden är ett inköp av ett handeldvapen 2018 då han ljög om sitt narkotikaberoende (se även 26 juli 2023). Det är historiskt då inget barn till en sittande president tidigare har ställts inför rätta. Förutom vapenåtalet i Delaware är Hunter Biden också misstänkt för skattesmitning i Kalifornien. Sonens juridiska trubbel är ett problem för president Biden inför valet i november. Presidenten har inte kommenterat rättsprocessen utan bara uttryckt sin kärlek till sonen. Påföljden meddelas vid ett senare tillfälle. Hunter Biden riskerar fängelse i upp till 25 år, även om han också kan slippa fängelse helt eftersom han inte är dömd tidigare.
-
Delstat gör Bibelord obligatoriska i skolan
I delstaten Louisiana beordras alla offentliga skolor, upp till universitetsnivå, att ha en affisch med Bibelns tio budord i varje klassrum. Lagen väcker uppmärksamhet i hela landet eftersom den berör åtskillnaden mellan stat och religion. Enligt kritiker strider lagen mot den lagstadgade religionsfriheten. Louisiana är först med att införa en sådan lag men flera andra delstater, alla styrda av republikaner, förbereder liknande regler. Högsta domstolen fann i ett utslag 1980 att en liknande lag i Kentucky stred mot författningens första tillägg, som garanterar just religionsfrihet. Röstsiffrorna den gången var 5–4.
-
Assange släpps fri
En infekterad 14 år lång juridisk strid får sitt slut i och med att Julian Assange släpps ur brittiskt förvar efter en överenskommelse med rättsvårdande myndigheter i USA. Uppgörelsen innebär att Wikileaks-grundaren erkänner att han stulit och spridit hemliga försvarsuppgifter, men friges eftersom den 52-årige australiern redan anses ha avtjänat straffet, drygt fem års fängelse, medan hans begäran om överlämning till USA avhandlades i brittiska domstolar. Pressfrihetsaktivister har protesterat mot vad de anser är ett politiskt motiverat åtal och regeringen i Australien har krävt hans frigivning. Wikileaks offentliggjorde 2010 hundratusentals amerikanska hemliga handlingar, däribland diplomatpost och filmer på misstänkta krigsbrott. USA anser att läckan har äventyrat människors liv. Samma år greps Assange i Storbritannien, men på begäran av svensk åklagare för misstänkt våldtäkt och ofredande under ett Sverigebesök. Han avfärdade anklagelserna, som han också såg som politiska. Därefter tillkom USA:s begäran om överlämning. 2012 tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London, där han förskansade sig till 2019 då han greps på nytt. Det svenska fallet preskriberades 2020. Wikileaks källa, Chelsea Manning, en underrättelseanalytiker i USA:s armé, dömdes 2013 till 35 års fängelse för läckan, men benådades av president Barack Obama 2017.
-
Svag insats av Biden i TV-debatt mot Trump
Joe Biden från Demokraterna och Donald Trump från Republikanerna möts i en första direktsänd TV-debatt av två mellan de båda presidentkandidaterna. Debatten anses allmänt befästa bilden av dem: den 81-årige Biden kritiseras för att prata osammanhängande och framstå som kraftlös medan den 78-årige Trump beskylls för lögner och att vara osympatisk. Särskilt Bidens svaga framträdande väcker på nytt diskussion inom Demokraterna om ifall han bör vara partiets kandidat i presidentvalet i november. I en opinionsmätning som TV-kanalen CNN låter göra svarar 67 procent att de anser att Trump vann debatten medan 33 procent anser att Biden gjorde bäst ifrån sig. Debatten äger rum i ett läge där det är jämnt mellan de båda i opinionen och innan något av partierna har hållit sina konvent där kandidaterna officiellt utses.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.