Grekland – Religion

Grekisk-ortodox kristendom är officiell religion och formellt bekänner sig nästan alla greker till denna tro. Den grekiska kyrkan är nationellt självstyrande, men patriarken av Konstantinopel (Istanbul) erkänns som kyrkans andliga överhuvud.

Den grekisk-ortodoxa tron utgör en viktig del av den nationella identiteten. Att vara grek är för de flesta detsamma som att vara ortodoxt troende. Motståndet mot det turkiska väldet i början av 1800-talet organiserades ofta i kyrkor och kloster, vilket gör att kyrkan än idag möts av respekt, även bland icke religiösa. Kyrkan har också bidragit till att bevara det grekiska språket och bygga upp ett nationellt skolväsen. Dess band till staten är starka och kyrkan anses ha stort politiskt, ekonomiskt och socialt inflytande. 

Den tidigare vänsterregeringen under premiärminister Alexis Tsipras hade långtgående planer på att tydligare försöka separera den ortodoxa kyrkan och staten, bland annat genom att genomföra en författningsändring så att präster inte längre skulle betalas av staten. Från vänsterhåll förespråkades också att staten skulle bli "religiöst neutral" och förhålla sig lika till olika religioner. Den konservativa regeringen som tillträdde 2019 skrotade emellertid dessa planer.

Greklands största religiösa minoritet är muslimerna, av vilka de flesta är turkar. Det finns även små grupper av bland andra katoliker, protestanter, judar och Jehovas vittnen. Religionsfrihet råder, men muslimerna är den enda officiellt erkända minoriteten. Det är dessutom förbjudet att omvända ortodoxa till en annan religion. I grundskolan är ortodox religionsundervisning obligatorisk.

En särställning har den självstyrande, grekisk-ortodoxa munkrepubliken Athos. Den grundades på 960-talet och utgörs av 20 medeltida kloster på en bergig udde på halvön Chalkidiki. Totalt lever ett par tusen munkar där. Republiken styrs av ett parlament bestående av 20 munkar, en från varje kloster, och en styrelse på fyra personer. Endast män och handjur tillåts vistas i Athos; undantag görs för kattor och höns.

Om våra källor

90398

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0