April 2018
Senaste händelser
-
April
-
Tysk domstol friger Puigdemont mot borgen
Domstolen i Schleswig-Holstein friger den förre katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont mot en borgen på 75 000 euro i väntan på en eventuell utlämning till Spanien. Puigdemont måste stanna i Tyskland i väntan på dess beslut. Den tyska domstolen kommer bara att ta ställning till brottet "korruption" i samband med folkomröstningen i Katalonien och inte "uppvigling" som Puigdemont också åtalats för i Spanien, då denna brottsrubricering inte finns i tysk lagstiftning. Domstolen hävdar att den inte kan pröva om Puigdemont har gjort sig skyldig till högförräderi, med hänvisning till att det enligt tysk lag hade det krävts ett inslag av våld eller hot om våldsamheter. Samma dag släpps även tre andra före detta katalanska ministrar, Meritxell Serret, Antoni Comin, Lluis Puig, mot borgen av en belgisk domstol. I Spanien väcker Specialdomstolen, Audiencia Nacional, åtal mot Josep Lluis Trapero, tidigare chef för den katalanska polisstyrkan Mossos d'Esquadra. Domaren Carmen Lamela säger att det finns bevis för att han tillhör en "kriminell organisation" som försökt bryta loss Katalonien från Spanien. Även två andra polischefer och en anställd vid det katalanska inrikesdepartementet åtalas.
-
Kris för PP
Problemen hopar sig för det spanska regeringspartiet PP och överskuggar den partikonferens som ska bli ett avstamp inför de region- och kommunalval som ska hållas senare under året. Det handlar inte bara om att väljarstödet ökar för PP:s borgerliga konkurrent Ciudadanos. Premiärminister Mariano Rajoy får ta emot kritik för hur han har hanterat krisen i Katalonien. Regeringen i Madrid har inte heller inte lyckats få kongressen att godkänna den spanska budgeten. Dessutom anklagas Madridregionens regeringschef Cristina Cifuentes för att på falska grunder ha skaffat sig sin masterexamen. Hon har hittills hon vägrat att avgå, men frågan är om hon kan sitta kvar då det ser ut som om Ciudadanos drar tillbaka sitt stöd.
-
Kvinna grips anklagad för terrorism
Tamara Carrasco, en kvinna som tillhör den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR) grips och anklagas för "uppror" och "terrorism". Kvinnan anklagas för att ha spelat in och spridit en ljudupptagning där hon uppmanar anhängare till vandalism under påskveckan. Under den perioden upprättade aktivister blockader på flera av de största vägarna i Katalonien. Samtidigt försökte aktivister ockupera regeringsföreträdares kontor, vilket ledde till våldsamma sammanstötningar mellan dem och polis. Domstolen söker även en man som dock inte har gripits ännu. Utredningen sköts av specialdomstolen Audiencia Nacional. CDR bildades 2017 inför folkomröstningen om katalansk självständighet den 1 oktober och det finns idag omkring 300 kommittéer i Katalonien. Gripandet kritiseras av såväl Puigdemont och en företrädare för Podemos.
-
Långa straff för terrorplaner
Specialdomstolen Audiencia Nacional dömer tio medlemmar i en islamistisk terrorcell till fängelse i mellan åtta och tolv år för att ha planerat terrordåd i Barcelona. Männen som greps 2015 är mellan 22 och 48 år och var inte tidigare dömda för några brott.
-
Val av katalansk regionpresident skjuts upp på nytt
Ett nytt försök att välja ny katalansk regionpresident stoppas då den föreslagna kandidaten Jordi Sànchez, tidigare ledare för organisationen ANC, inte tilläts delta i regionparlamentets session. Domaren Pablo Llarena avvisade Sànchez begäran om att han tillfälligt skulle släppas eller tillåtas delta via videolänk.
-
Åtal mot katalansk aktivist mildras
Åtalspunkterna mot Tamara Carrasco som greps tidigare i april (se nedan) mildras av domaren vid specialdomstolen Audiencia Nacional, och benämns nu som brott mot den allmänna ordningen och inte uppror och terrorism som var åklagarsidanbrottsrubricering. Brottet kan straffas med fängelse i mellan sex månader och tre år. Hon friges men måste anmäla sig regelbundet vid domstolen. Tamara Carrasco tillhör den katalanska gräsrotsorganisationen Kommittéerna för republikens försvar (CDR).
-
Katalaner kräver att fängslade ledare ska friges
Över 300 000 katalaner demonstrerar i Barcelona och ställer krav på att fängslade katalanska ledare ska friges. Camil Ros, ledare för det katalanska facket UGT, säger att majoriteten av katalanerna, oavsett åsikt i självständighetsfrågan, anser att det inte är rätt att fängsla dem innan rättegångar mot dem har hållits.
-
Högsta domstolen bekräftar terrordomar mot ETA-medlemmar
Högsta domstolen avvisar den överklagan som två ETA-medlemmar, Liher Aretxabaleta Rodriguez och Alaitz Aramendi Jaunarena, lämnat in mot specialdomstolen Audiencia Nacionals dom mot dem. Specialdomstolen hade dömt männen till sammanlagt 535 års fängelse för terrorbrott. Aramendi avtjänar för närvarande ett 18-årigt fängelsestraff i Frankrike, och Aretxabaleta utlämnades från Frankrike till Spanien 2011.
-
ETA ber om ursäkt för våldshandlingar
Den baskiska separatiströrelsen ETA ber om ursäkt för det lidande den orsakat under sin våldskampanj för ett självständigt Baskien. Från 1960 fram till 2011, när ETA utlyste vapenvila dödades omkring 800 människor, politiker, poliser och vanliga medborgare. Företrädare för ETA betonar att offren inte bär någon skuld för det som hänt och att man inser att man tillfogat människor stor smärta som inte går att reparera. Det framkommer också att ETA ska upplösas som organisation i maj. En fredskonferens ska enligt planerna hållas i staden Cambo-les-Bains i sydvästra Frankrike den 4 och 5 maj. I slutet av april överlämnar ETA en mängd vapen och ammunition som en förtroendeskapande gest.
-
Madridregionens premiärminister avgår, bakslag för PP
Cristina Cifuentes, premiärminister i Madridregionen, avgår efter att övervakningsbilder från 2011 visar att hon ertappats med snatteri. Cifuentes, som tillhör regeringspartiet PP, var sedan tidigare ifrågasatt på grund av anklagelser om att hon ljugit om att hon tagit en masterexamen vid ett universitet Madrid.
-
Protester mot dom i La Manada-fallet
Fem män döms till nio års fängelse för sexuella övergrepp mot en ung kvinna i under en festival i Pamplona 2016. De tre domarna är inte eniga, en av dem vill frikänna männen helt. Domen utlöser protester som samlar tiotusentals människor i flera spanska städer mot att männen inte döms för våldtäkt, vilket åklagaren har krävt (och som hade givit männen upp till 22 års fängelse). Samtidigt pågår kampanjer till försvar för kvinna i sociala medier under rubriken #jagtrorhenne. Fallet, som benämns La Manada, har väckt stor uppmärksamhet i Spanien. Senare väcker ett uttalande från justitieminister Rafael Catalá om en av domarnas kompetens skarp kritik från organisationer som representerar domare och åklagare som menar att det är fel av Catalá att uttala sig om ett rättsfall. De kräver att han ska avgå.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.