Sjunkande stöd för USA:s HD inför nya laddade domar
Protest utanför Högsta domstolen, the Supreme Court of the United States, förkortad Scotus. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT

Sjunkande stöd för USA:s HD inför nya laddade domar

Analys. Nio icke-valda politiker i svarta domarkappor som sitter på livstid och vägrar tillmötesgå krav på etikregler. Så låter det om USA:s högsta domstol som länge stod ovan polariseringen, men förra årets abortbeslut bidrog till snabbt dalande förtroendesiffror. Det kommer att visa sig de närmaste veckorna om högersvängen fortsätter, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Publicerad: 2023-05-29

Under maj och juni spurtar HD för att avkunna domar innan domstolens arbetsår tar slut. Normalt handlar det om de mest kontroversiella målen. Så även 2023: kvotering vid intagning på universiteten, efterskänkning av studielån, religions- och yttrandefrihet, valkretsindelningar och homosexuellas rättigheter.

En föraning kom nyligen i ett utslag som gällde miljövårdsverket EPA:s befogenheter. Fem av de nio domarna instämde i ett par markägares klagomål om att EPA övertolkat den nästan halvsekelgamla lagen Clean Water Act som reglerar exploatering av vattendrag. Ilskan pyste i miljöorganisationer, med anklagelser om att en ”ultrahögerdominerad domstol” väljer att minska skyddet för känsliga våtmarker.

Debatten om HD är långt ifrån ny men har blivit allt gällare, både i samband med själva domartillsättningarna och i analyserna av de prejudicerande utslagen. Ett crescendo nåddes förra våren när domaren Samuel Alitos långa resonemang läckte ut om varför domen som garanterade federal rätt till abort, Roe mot Wade från 1973, måste rivas upp. Vem som hade spritt dokumentet röjdes aldrig, fast det framgick att ledamöterna själva inte utfrågats på samma inträngande sätt i utredningen som övriga bakom den strama domstolsfasaden. Nu, ett år senare, står det klart att abort i princip förbjudits i 14 delstater och inskränkts i ytterligare en handfull, senast i Florida.

Debatten blossade upp igen när chefsdomaren John Roberts en kväll häromveckan sade att det svåraste beslutet han fattat i sitt liv var ordern om att barriärer skulle sättas upp på den öppna platsen framför domstolen inför offentliggörandet av domen. Kanske rörde det sig om ett dåligt skämt för han sade det under ett tacktal för en medalj han just mottagit – men krönikörer undrade varför han inte nämnde skälet till den väntade proteststormen och om inte avgöranden om sådant som dödsstraff, tillgång till sjukvård, samkönade äktenskap och skiljelinjen kyrka–stat varit svårare.

usa hd thomas.jpgFlera skandaler har handlat om ankaret bland de konservativa domarna i HD, Clarence Thomas. Foto: Eric Kayne/Center for Popular Democracy Action/AP/TT

Domare mottog dyra gåvor

John Roberts har suttit i högsätet sedan 2005. I de obligatoriska senatsförhören inför det nya uppdraget jämförde han sig med en basebolldomare, umpire, som bara följer reglerna när han bestämmer om en boll är inne eller ute. Men nu växer invändningarna mot både urvalet av fall som HD tar upp och förekomsten av en så kallad ”skuggkalender” där ett stort antal mål expedieras utan offentliga förhandlingar och texter som förklarar bevekelsegrunderna. En av de tre domarna i den liberala minoriteten, Elena Kagan, har vid ett par tillfällen framfört anklagelser om att de här snabba besluten blivit mer ”ogrundade, inkonsekventa och omöjliga att försvara”.

Därtill kan läggas ett antal etiska tveksamheter kring ankaret i det konservativa blocket, Clarence Thomas, och hans hustru Virginia som är aktivist på högerkanten och bland annat har ifrågasatt valresultatet 2020. Thomas deklarerade inte hennes stora inkomster från en tankesmedja och motstår propåer om att han bör avstå från att delta i mål som på något sätt berör förre presidenten Donald Trump.

Under våren publicerade den fristående grävande journalistgruppen Pro Publica mycket graverande uppgifter om att Thomas tagit emot resor och gåvor för hundratusentals dollar från den rike affärsmannen Harlan Crow. Thomas hävdade att han pratat med kolleger som sagt att han inte behövde redovisa något av detta om vederbörande inte är inblandad i något mål som HD behandlar. Konservativa röster gick i stället till attack mot Pro Publica och hävdade att det hela är en storm i ett vattenglas.

imagekeg6b.pngChefsdomare John Roberts vägrar låta senatens utskott fråga ut kollegorna i HD om etikfrågor. Foto: Jose Luis Magana/AP/TT 

Men ett besvärande faktum hamnade under luppen, nämligen att de nio i HD inte omfattas av samma etiska regler som andra i domarkåren. John Roberts avfärdade en maning om att infinna sig i senatens justitieutskott för ett förhör om saken. Hans överlägsna ton – mot en jämställd kraft i det amerikanska statsskicket – störde de demokrater i kongressen som lade fram förslag om att utvidga antalet domare till 13. På så sätt hoppas de uppväga vad de uppfattar som en oförsvarlig kantring åt höger i en majoritet som tillsatts av republikanska presidenter.

HD i otakt med opinionen

Kritiker av HD kan peka på enkäter som tydligt visar att domstolen släpar efter folkopinionen i flera frågor som stämplas med etiketten kulturkrig. Däribland abort och samkönade äktenskap, samtidigt som stödet för transpersoner tycks öka och färre amerikaner betecknar sig som mycket religiösa.

Beträffande HD som institution finns det skäl för Roberts att oroa sig. En siffra som återges i genomgångar av de väntande utslagen är 18 procent. Så få uppgav förra året att deras tilltro för HD är hög, mot 26 procent när institutet NORC vid University of Chicago ställde samma fråga 2021. Mer än en tredjedel av de tillfrågade sade vidare att de inte har något som helst förtroende för domstolen, mot 21 procent 2021. Vid evenemanget ovan tog John Roberts indirekt upp dilemmat i alla fall beträffande etikreglerna:

– Jag vill försäkra folk om att jag är fast besluten att se till att vi som domstol lever upp till högsta tänkbara uppförandekoder. Vi fortsätter att titta på saker som vi kan göra för att uppnå detta, och jag är övertygad om att det finns vägar som är förenliga med vår ställning som oberoende gren i statsskicket och i överensstämmelse med maktfördelningen som bestäms i författningen.

usa hd abort.jpgAbortfrågan hänger över HD. Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT

Sammansättningen i HD kommer, i ännu högre grad än förr, att tas upp under presidentvalrörelsen som sätter i gång på allvar efter sommaren. Donald Trump skryter gärna om att det var han som såg till att aborträtten inskränktes genom sina tre domartillsättningar (även om han skyllde motgångarna i mellanårsvalet förra året på samma domare). Rivalen som ligger närmast i opinionsmätningarna, Floridaguvernören Ron DeSantis, har redan utfäst löften om att han vill utöka den konservativa majoriteten till 7–2 och sagt att han särskilt beundrar Alito.

Kan gynna Biden

Demokrater, såväl president Joe Biden som kandidater till kongressen, kan dock glädja sig åt att ha fått bränsle till sin kampanjreklam. Folkopinionen är alltså tolerantare än HD-majoriteten och tanken på en ännu solidare majoritet på 7–2 under en president DeSantis torde skrämma många väljare och få dem att instämma i åsikter om att det inte är ”konservativt” att ogiltigförklara domar som gällt i flera årtionden.

Trump fick alltså hela tre möjligheter att fylla vakanser i HD. Den första var tack vare den republikanske senatsledaren Mitch McConnells långhalning 2016, som gjorde att den avgående presidenten och demokraten Barack Obamas kandidat inte hann godkännas. Den andra fick Trump genom samme McConnells blixtsnabba hantering 2020, utan att invänta utgången av presidentvalet några veckor senare.

usa hd etik.jpgSenatorn och demokraten Chris Murphy ansluter sig till aktivister som kräver en etikreform för domarna i Högsta domstolen. Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

Biden har haft en chans och utsåg domstolens yngsta ledamot, Ketanji Brown Jackson; som är 52 år. Hon ersatte en ledamot i liberala blocket och den ideologiska balansen påverkades alltså inte. Det ter sig osannolikt att det blir fler tillfällen för Biden fram till nästa val. Clarence Thomas är äldst med sina snart 75 år, Sonia Sotomayor näst äldst, 68 år.

Att sia om framtiden är alltid vanskligt. Det troliga är dock att en majoritet på 5–4 eller 6–3 förkunnar att kvotering på universiteten strider mot författningen, att mannen som vägrar att dela ut post på söndagarna har rätt att göra det av religiösa skäl och att Joe Bidens beslut att låta studenter slippa betala tillbaka delar av studielånen var felaktigt. Angående röstning i val är ärendet – delstatliga domstolars rätt att döma om delstatsparlamentens lagar när det gäller federala val – så knivigt att det kan komma att avföras helt.


Karin Henriksson
Journalist, författare och återkommande skribent i Utrikesmagasinet. Baserad i Washington DC.