Februari 2023

Senaste händelser

  • Februari

  • Internationell mobilisering för skalvdrabbade

    Gränsområdet mellan Turkiet och Syrien skakas av jordbävningar som kräver tusentals liv i båda länderna. Katastrofen sker nattetid och människor begravs i sina raserade hem. Epicentrum ligger vid miljonstaden Gaziantep nära Medelhavets östligaste hörn och två av skalven är de största i regionen på nästan 100 år. Räddningsarbetet försvåras av efterskalv, vinterväder och bränder längs gas- och oljeledningsnät som tagit skada. Turkiet vädjar om internationell hjälp. Israel och Ryssland finns bland stater som snabbt utlovar hjälp till både Turkiet och Syrien.

  • Undantagstillstånd i södra Turkiet

    Presidenten utlyser tre månaders undantagstillstånd i södra Turkiet till följd av jordbävningskatastrofen. Redan efter ett dygn har 70 länder erbjudit hjälp till Turkiet, bland dem Ukrainas regering. Förödelsen är ofantlig och människor som blivit hemlösa ska inkvarteras på hotell i turistorten Antalya. WHO beräknar att de utsatta områdena i Turkiet och Syrien sammanlagt har 23 miljoner invånare. 

  • Folklig vrede mot byggfusk

    President Erdoğan besöker skalvdrabbade regioner i sydöst och medger att det varit problem med akutinsatserna, men hävdar att arbetet är ”under kontroll”. Samtidigt växer den folkliga upprördheten över att hjälpen dröjer i vinterkylan och över att byggregler inte har följts eller varit bristfälliga. Till följd av tidigare jordbävningar har reglerna skärpts i flera steg, inte minst efter en katastrof 1999 som krävde 17 000 liv i Izmit utanför Istanbul, men nu när tusentals bostadshus rasat samman radas exempel upp på att efterlevnaden varit dålig. Undantag från bygglovsavgifter har beviljats regelmässigt. Bara några dagar före den senaste katastrofen rapporterade medier att lagstiftning förbereddes i parlamentet som skulle medge att vad som kallas byggamnesti kan förekomma även i fortsättningen. BBC Turkiska har tidigare rapporterat, med hänvisning till uppgifter från miljö- och urbaniseringsdepartementet 2018, att mer än hälften av alla byggnader i landet uppförts i strid med rådande byggregler.

  • PKK: Vapenvila till följd av skalven

    Den terroriststämplade kurdiska PKK-gerillan utlyser en tillfällig vapenvila till följd av jordbävningskatastrofen. En stor del av de områden där skalven inträffade har kurdisk befolkning och mycket av striderna har ägt rum just i sydöstra Turkiet, när regeringsstyrkorna pressat PKK från turkiskt område mot norra Irak. ”Så länge turkiska staten inte går till attack, kommer PKK inte att genomföra några attacker”, säger en av gerillans ledare via gerillans egen nyhetstjänst.

  • Armeniengräns öppnas för nödhjälp

    En gränsövergång mellan Turkiet och Armenien öppnas för första gången på 35 år. In i Turkiet rullar fem lastbilar med nödhjälp avsedda för människor i skalvdrabbade landsdelar i sydöst. Enligt den statliga nyhetsbyrån Anatolia öppnades gränsövergången senast 1988. Då var det i Armenien det hade inträffat en förödande jordbävning och hjälp skickades från Turkiet. De två länderna är oense om vem som bar skulden för händelser vid första världskriget när etniska armenier i Turkiet utsattes för massakrer som många länder betraktar som ett folkmord. Landgränsen har varit helt stängd sedan 1993. De senaste åren har det tagits en del försiktiga steg mot försoning.

  • Höga dödstal, enorma räddningsinsatser

    Mindre än en vecka efter de stora jordbävningarna uppger vicepresident Fuat Oktay att 108 000 byggnader har raserats eller skadats i katastrofområdet i sydöstra Turkiet. Närmare 30 000 dödsoffer har bekräftats, men antalet fortsätter att stiga raskt. 1,2 miljoner människor har beretts sovplats i studentbostäder och 400 000 har evakuerats ut ur regionen, men personer som stannat kvar i väntan på besked om anhöriga tvingas övernatta exempelvis i bilar. Enligt nationella katastrofmyndigheten är cirka 40 000 räddningsarbetare varav 8 300 från andra länder i färd med att leta i rasmassorna. Dussintals plundrare har gripits, därtill några byggare och fastighetsutvecklare som anklagas för byggfusk.

  • Miljardvädjan från FN till nödhjälp efter skalven

    FN vädjar om en miljard dollar till akut nödhjälp åt människor som överlevt de svåra skalven i Turkiet. Tanken är att pengarna ska räcka till insatser för 5,2 miljoner människor i tre månader: mat, vatten, läkemedel, hygien, tak över huvudet och utbildning. Enbart de syriska flyktingarna i turkiska provinser som berörs av katastrofen är 1,74 miljoner. FN har också vädjat om 397 miljoner dollar till drabbade i Syrien. Där är skadeläget än så länge mer oklart. FN har beräknat att omkring 7 miljoner barn är drabbade sammanlagt, i båda länderna. Ur FN:s centrala katastroffond har man hittills anslagit 50 miljoner dollar. Röda Korset har vädjat om 700 miljoner dollar till insatser i båda länderna. Det kommer också donationer från många håll. En ståljätte har exempelvis donerat 5 miljoner dollar till två enskilda organisationer.

  • TV-bolag straffas för skalvrapportering

    Tre mediebolag bestraffas av den myndighet som övervakar etermedier med böter och tidsbegränsade sändningsstopp för hur deras TV-kanaler har rapporterat om jordbävningskatastrofen 2023. Bolagen är Halk TV, Tele 1 och Fox. Halk TV har anknytning till oppositionspartiet CHP.

  • Sänkt ränta motiveras med återuppbyggnad

    Centralbanken sänker sin styrränta igen, denna gång med en halv procentenhet till 8,5 procent. Sänkningen motiveras med att det måste bli billigare att låna pengar så att Turkiets ekonomi får fart igen för all återuppbyggnad som behövs efter jordbävningskatastrofen i sydost. President Erdoğans vilja att hålla räntan låg, trots att de många sänkningar som har gjorts tidigare har tenderat att sätta fart på prisökningar, har kopplats till hans ambitioner att bli omvald. 

  • Enorma värden gick till spillo i skalven

    Jordskalven den 6 februari vållade skador för över 34 miljarder dollar i Turkiet, beräknar Världsbanken. Det motsvarar 4 procent av landets BNP 2021, och då omfattar beräkningen inte vad återuppbyggnad av raserade byggnader och infrastruktur skulle kosta. Drygt hälften av de beräknade beloppen gäller bostadshus.

  • Skalven krävde över 50 000 liv

    Fler än 50 000 människor dog i de förödande jordbävningarna den 6 februari, rapporterar nyhetsbyrån AFP som har samlat in uppgifter från både Turkiet och Syrien. Källorna är dels officiella, båda ländernas regeringar, dels lokala organisationer som samarbetar med FN. Sammanräkningen innehåller också omkomna i rebellkontrollerade områden i Syrien. Uppröjningsarbete pågår, dessutom kan det fortfarande saknas bekräftelser i fall där dödsoffer inte fördes till sjukhus utan begravdes av anhöriga.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0