Ekocid kan bli nytt brott i internationell rätt

Tisdagen den 6 juni 2023 brast Ukrainas största kraftverksdamm, Kackhovka-dammen, i den sydöstra delen av landet. Flera tusen hektar mark översvämmades och tusentals människor som bodde i området tvingades fly från sina hem. På grund av översvämningen har 150 ton giftiga ämnen, som bensin och bekämpningsmedel från industri och jordbruk, men även landminor, dragits nedströms mot Svarta havet.

Medan Kreml nekar till inblandning anser stora delar av det internationella samfundet att detta var en avsiktlig rysk attack för att hindra ukrainska styrkor att återta området – och i det långa loppet försvåra återuppbyggnaden efter krigets slut. Det som hände i sydöstra Ukraina har sedan länge ett namn – ekocid. Nu höjs röster för att snabba på arbetet med att kriminalisera sådana handlingar.

I juli 1998 antogs den internationella Romstadgan. Den slog fast att fyra slags brott mot internationell rätt ska betraktas som särskilt allvarliga: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Stadgan möjliggjorde också grundandet av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), som till skillnad från enskilda FN-tribunaler och liknande är en permanent domstol där ansvariga för dessa särskilt grova brott ska ställas till svars. Även om ”vidsträckta, långvariga och allvarliga skador” på den naturliga miljön är inskrivna som krigsförbrytelser i Romstadgan finns det hittills inga fällande domar för sådana brott.

Översvämmade gator i Cherson i Ukraina den 7 juni 2023, dagen efter det att Kachovka-dammen brast. Foto: AP/Libkos/TT

Aktivister och politiker har länge diskuterat möjligheten att kriminalisera ekocid – storskalig miljöförstöring i krig och fredstid – i internationell rätt. I och med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 och förstörandet av Kachovka-dammen i juni 2023 har debatten om sådan kriminalisering tilltagit. I mars 2023 röstade EU-parlamentets justitieutskott enhälligt för att kriminalisera ekocid, och efter månader av förhandlingar presenterade EU i november i fjol ett lagförslag som innebär ett stort språng framåt för miljöskydd genom internationell lag, och inte bara för unionens medlemsländer.

Med växande engagemang från EU, vars medlemmar utgör nästan hälften av de stater som har godkänt Romstadgan, hoppas förespråkare för kriminalisering av ekocid att det inte kommer att dröja länge innan brottet inkluderas i denna stadga. I väntan på formellt godkännande och tillämpning av lagen i EU återstår frågan om vilka konsekvenser det kan få om brottet upptas i Romstadgan och vad det betyder för pågående och framtida krig.

Vad är ekocid?

Krig har alltid medfört miljöförstöring, oavsiktligt eller strategiskt. Ett exempel är ”den brända jordens taktik”, då retirerande trupper förstör allt som kan gynna motståndarnas framfart. Denna strategi har använts alltifrån det galliska upproret mot den romerske kejsaren Julius Caesar år 50 före Kristus till Nazitysklands intåg i Sovjetunionen på 1940-talet liksom i nutida konflikter. Påverkan på miljön blev allt värre i takt med den moderna krigföringens utveckling på 1900-talet, men även om miljöförstöring var utbredd under världskrigen uppkom termen ekocid senare, i samband med Vietnamkriget på 1960- och 1970-talet.

Kort definieras ekocid som storskalig miljöförstöring med långvariga och utbredda konsekvenser för natur och människor. Till skillnad från vanlig miljöförstöring understryker ekocid kopplingen mellan människa och miljö.

Tetjana med sina hundar Tsatsa och Tjunya i sitt hus i Cherson samma dag som dammen rämnade. Foto: Evgeniy Maloletka/AP/TT

Termen populariserades av statsminister Olof Palme under FN:s konferens om mänsklig miljö i Stockholm 1972 då han hävdade att USA:s användning av medlet Agent Orange var ekocid. Under Vietnamkriget besprutades stora delar av den täta tropiska djungeln med detta avlövningsmedel för att göra vegetationen glesare så att amerikanerna lättare skulle kunna hitta sina motståndare. Exponering för Agent Orange har resulterat i ökad frekvens av cancer, nervskador och genetiska sjukdomar. Vietnamesiska myndigheter hävdar att cirka tre miljoner människor lider av sjukdomar eller medfödda skador som följd av besprutningen.

Sedan Vietnamkriget har det slutits många internationella fördrag för att skydda miljön och civila i krig. Ett syfte med kriminaliseringen av ekocid är att förstärka skyddet även i fredstid. Detta är för att kunna ställa stater, individer och företag till svars för brott mot miljön och de storskaliga konsekvenser dessa har för människor. Miljöorganisationer och politiker har sedan 1970-talet kämpat för att kriminalisera ekocid i både internationell rätt, som det femte folkrättsbrottet jämte folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott, och i nationell lag.

Ett fåtal länder, däribland Ukraina och Ryssland, har infört ekocid i nationell lag. Men även med den mycket väldokumenterade miljöförstöringen i samband med det pågående kriget finns det inte mycket hopp om fällande domar utan internationell uppbackning. Förhoppningen är att om ekocid kriminaliseras på den högsta nivån i internationell lag kan det skapas ett rättsligt ramverk som har styrkan att utdöma faktiska straff för förbrytare (till skillnad från dagens system med böter som utgör en droppe i havet för stora företag).

Ovanför Kachovka-dammen, i den reservoar som tömdes, dokumenterar en fotograf konsekvenserna. Foto: Mstyslav Chernov/AP/TT

Internationell kriminalisering har även en symbolisk effekt eftersom den signalerar att ekocid är ett allvarligt brott, även för länder som inte har ratificerat Romstadgan. Förespråkare för kriminalisering hoppas att detta ska avskräcka länder och företag från miljöförstöring då konsekvenserna är mycket högre. Det är en sak att kunna dömas till böter, men en helt annan att riskera fängelse och internationellt fördömande.

Framsteg i internationell rätt

I EU:s lagförslag att stärka direktivet om miljöbrott föreslås fängelse i upp till tio år och miljonböter som straff för storskalig miljöförstöring. Medan förslaget inte uttryckligen nämner ekocid är språket som används mycket likt den definition som togs fram 2021 (se faktaruta härintill). För den som förespråkar kriminalisering av ekocid anses detta vara ett stort kliv framåt mot ett effektivt internationellt ramverk för att ställa miljöbovar till svars, och ett steg närmare inkludering i Romstadgan. Men denna utveckling skedde inte i ett vakuum.

USA:s flygvapen sprutar Agent Orange, ett avlövningsmedel med giftet dioxin, över Sydvietnam 1966. Miljontals människor – framför allt vietnameser men även amerikanska soldater – utsattes för ämnet under Vietnamkriget. Foto: AP/TT

Förödelsen som den förstörda Kackhovka-dammen orsakade har gjort omvärlden mer uppmärksam på den skada som krigföring kan orsaka och nödvändigheten av striktare lagar för att ställa ansvariga till svars. Både EU:s och Ukrainas engagemang speglas i ökat stöd från andra stater och organisationer. Den nybildade gruppen The International Working Group on the Environmental Consequences of War består av politiker, miljöexperter och aktivister. Den hade sitt första möte i juni 2023 efter sprängningen av dammen. Gruppens mål är stötta Ukraina i att ställa den ryska ledningen till svars för brott mot miljön under kriget och att hitta hållbara sätt för landet att återhämta sig.

Hoppet är att med Ukrainas nationella ekocidlag, i kombination med det växande internationella stödet, för första gången kunna avkunna en fällande dom för detta brott. Fallet skulle på så sätt kunna bli vägledande för hur storskalig miljöförstöring ska prövas i domstol i framtiden. En rad riksdagsmotioner för att både införa ekocid i svensk lag och stötta kriminalisering i EU och i Romstadgan har presenterats genom åren men har hittills fått avslag. Senast i oktober 2023 lade Miljöpartiet fram en sådan motion som också går ut på att Sverige skulle stötta Ukraina i restaureringen av miljön efter krigets slut. 

Pham Thi Thuy Linh, elva år, pluggar matte på ett sjukhus i Vietnam 2005. Samma år friade en domstol i USA amerikanska kemiföretag från krigsbrott för att ha försett militären med Agent Orange. Foto: Richard Vogel/AP/TT

Men vägen mot striktare lagstiftning är lång och kantad av farhågor om tomma löften. Som med alla nya juridiska områden finns många frågor att besvara och kryphål att täppa igen innan planerna kan förverkligas. Oron är stor för att definitionen av ekocid kommer att vattnas ur och bli omöjlig att tillämpa. Svåra tolkningar om vad som är ”allvarliga”, ”vidsträckta” eller ”långvariga” skador kan ge utrymme för stater och företag att klara sig undan fällande domar för allvarliga brott.

En annan svårighet är industrins intressen. Industriell tillverkning har länge tjänat på aktiviteter som skadar miljön, må det vara inom klädindustrin eller utvinning av fossila bränslen. Det finns farhågor om att ekonomisk vinning för företag kommer att prioriteras före konsekvenserna av miljöfarlig produktion och att ekocid på så sätt ges mindre betydelse när brottet inte begås under krig.