Etiopisk dröm kan utlösa storkrig

Knappt har blodet torkat på marken efter det förödande kriget i den etiopiska delstaten Tigray förrän farhågorna för en potentiellt ännu större väpnad konflikt i regionen växer.

Utöver risken för de många människorna i området står andra, mycket stora värden på spel. Farvattnen utanför Afrikas horn är centrala för global sjöfart och säkerhet. Minst 17 000 fartyg går årligen genom Suezkanalen och över en tiondel av världshandeln passerar Röda havet. Dessa vatten plågas redan av såväl piratverksamhet som attentat utförda av de Iranstödda huthirebellerna i Jemen. Ett kraftigt försämrat säkerhetsläge på den afrikanska sidan av vattenvägarna utgör ett förhöjt hot mot handeln och komplicerar geopolitiken vid Röda havet. Länder som Förenade arabemiraten, Egypten och Turkiet har på senare tid knutit närmare band till kuststater på Afrikas horn.

"Slog ner som en blixt"

Det var på nyårsdagen som avtalet – ett memorandum of understanding – offentliggjordes av Etiopien och Somaliland och sände en chockvåg genom nordöstra Afrika, i synnerhet Somalia. Avsiktsförklaringen innebär att Abiy Ahmed kan få sin efterlängtade tillgång till havet genom att arrendera en två mil lång kuststräcka i Somaliland, sannolikt vid hamnstaden Berbera. Där ska Etiopien bygga en handelshamn och en militärbas. I gengäld ska Etiopien som första land i världen ”i sinom tid” erkänna Somaliland som självständigt (området ser sig som ett eget land sedan 1991, se bakgrund härintill).

– Avtalet slog ner som en blixt. Allt började när Etiopien fick en ny och äregirig premiärminister [2018] i Abiy Ahmed, det är en personlig sak för honom, säger Murithi Mutiga, Afrikachef för International Crisis Group, i tankesmedjans podd.

Stöter sig med omgivningen. Abiy Ahmed i samspråk med andra ledare på kontinenten under ett toppmöte med Afrikanska unionen (AU) i februari 2024. Foto: AP/TT

Abiy Ahmed har fått allt större problem på hemmaplan med uppror, sviktande ekonomi, etniska motsättningar och till och med krig. För att dämpa det folkliga missnöjet hemma har han antagit en alltmer nationalistisk och hårdför utrikespolitik. En del av denna är hans upptagenhet av att Etiopien ska återknytas till havet och bli en ny marin stormakt. Etiopiens själva existens är knuten till Röda havet, har premiärministern sagt.

– Abiy [Ahmed] vet att den ambitionen upprör delar av regionen men han är villig att ta den risken, säger Murithi Mutiga.

Aggression enligt Somalia

Somalia – som med årtionden av splittring, krig och islamistisk terror är den sköraste av kuststaterna i området – ska tydligen bli vägen dit.

Somalia avvisade omedelbart avtalet som enligt regeringen i Mogadishu bryter mot internationell rätt och kränker landets suveränitet. President Hassan Sheikh Mohamud betecknar det som en ”aggression” mot Somalia. Han inledde en diplomatisk drive och fick snabbt stöd för sin ståndpunkt av exempelvis FN, Afrikanska unionen (AU), USA och Kina.

Hamnen i Berbera i Somaliland är den som Etiopien sannolikt vill ha tillgång till. Foto: Brian Inganga/AP/TT

I april offentliggjorde även Puntland, som har långtgående självstyre inom Somalia sedan 1998, ett samarbetsavtal med Etiopien. Somalia svarade med att utvisa Etiopiens ambassadör och försökte få de etiopiska konsulaten i Somaliland och Puntland stängda.

För Somaliland är avtalet en rejäl prestigevinst i förhållande till Somalia, som ser utbrytarstaten som en oskiljaktig del av dess territorium. Somalia fruktar dessutom att ett etiopiskt erkännande av området ska inspirera andra länder att följa efter.

Dörren stängd till Eritrea

Avtalet har också skakat om det lilla grannlandet Djibouti genom vars hamn en stor del av Etiopiens utrikeshandel passerar i dagsläget. Djibouti har gjort stora investeringar i vägar och hamnanläggningar för att serva sin stora granne och är nu oroligt för hur avtalet kan påverka dess ekonomi som är helt beroende av hamnverksamheten. Varför låter sig Abiy Ahmed inte nöja med detta samarbete? Sannolikt har Etiopien inte tillräcklig kontroll över hamnområdet utan är alltför beroende av djiboutierna och även kinesiska hamntjänstemän. Djibouti har lånat mycket pengar av Kina för att bygga ut sin hamn.

Hur har det då gått med samarbetet med Eritrea efter det fredsavtal som 2018 gav Abiy Ahmed Nobels fredspris? Är inte den naturliga lösningen att Etiopien handlar genom eritreanska hamnar? Svaret är nej. Närmandet mellan de två ärkefienderna kom snart av sig och gränsövergångarna stängdes åter.

Kriget i Tigray väckte avsky i omvärlden. Protester hölls bland annat utanför det svenska utrikesdepartementet i Stockholm. Foto: Paul Wennerholm/TT

De enades visserligen tillfälligt, under kriget i den nordliga etiopiska delstaten Tigray 2020–2022, i ett försök att kväsa en gemensam fiende, TPLF-rörelsen som styr i Tigray. Men knappt hade fredsavtalet hunnit träda i kraft förrän de två antagonisterna hamnade på kollisionskurs igen. En viktig orsak var den eritreanske presidenten Isaias Afwerkis stora besvikelse över att Abiy Ahmed slöt fred och erkände TPLF:s existens i stället för att slutgiltigt krossa rörelsen. Abiy Ahmed är i sin tur besviken på att fredsavtalet med Eritrea 2018 inte har gett honom tillträde till den eritreanska kusten.

Tigraykriget har krävt upp emot 600 000 liv och kostat Etiopien runt 300 miljarder kronor. Vapenvila råder, men knappast fred, och ingen har ställts till svars för alla övergrepp under kriget.

Såväl Etiopien som Somalia sliter med långvariga inre konflikter: Etiopien med lågintensiva uppror på flera håll, Somalia med resterna av ett 30-årigt inbördeskrig och kampen mot den islamistiska extremistgruppen al-Shabaab. Ingetdera land har råd med ett krig mot varandra.

Konflikt även med Egypten

Etiopien har bidragit på Somalias sida i kampen mot al-Shabaab med tusentals soldater i AU:s styrka Atmis som ska lämna landet vid årsskiftet. Somalia har deklarerat att etiopiska soldater inte är välkomna i den AU-styrka som vid årsskiftet ska ersätta den nuvarande. Etiopien måste också ta hem sina upp emot 7 000 andra soldater, som är i Somalia på andra uppdrag, om Addis Abeba inte drar sig ur avtalet med Somaliland.

Protest i Mogadishu mot avtalet mellan Etiopien och Somaliland. Foto: Farah Abdi Warsameh/AP/TT

Konflikten riskerar att gynna rebellerna i al-Shabaab som hävdar att de redan har lyckats rekrytera tusentals somaliska ynglingar för att bekämpa etiopierna. Islamiströrelsen, som kontrollerar delar av Somalia, är nöjd med att landet ser svagt ut så att den kan framställa sig själv som alla somaliers beskyddare.

En annan viktig och potentiellt illavarslande konsekvens av avtalet är att det har fört Somalia närmare Egypten. När de båda länderna i augusti ingick en försvarsöverenskommelse väckte det stor oro i Etiopien som har en allvarlig konflikt med Egypten om dammbygget Grand Ethiopian Renaissance Dam i den etiopiska delen av Blå Nilen. Förra månaden kom två egyptiska militärflygplan till Mogadishu och enligt avtalet ska upp emot 5 000 egyptiska soldater efter årsskiftet ingå i den nya AU-ledda styrkan.

Kriget i Sudan

Liksom tanken om tillgång till havet är dammbygget en del av Abiy Ahmeds nationalistiska agenda. ”Inget annat land ska hindra oss från att bygga dammen”, har han sagt. Egypten beskriver dammen som ett hot mot dess existens, eftersom den hotar landets vattenförsörjning, och att man därför inte kan ”stå stillatigande när andra aktörer vidtar åtgärder som destabiliserar regionen”.

– Dammen kan leda till en lågintensiv konflikt mellan Etiopien och Egypten om deras trupper möts vid den somaliska gränsen, varnar Hassan Khannenje, direktör vid tankesmedjan The Horn International Institute for Strategic Studies.

Dammen på Blå Nilen i västra Etiopien som Egypten anser hotar dess vattenförsörjning. Foto: Etiopiens regeringskansli/Wikimedia Commons.

Ytterligare en komplikation är det förödande inbördeskriget i Sudan som drivit runt tio miljoner människor på flykt. En del rör sig österut mot Etiopien och Eritrea. Den fruktade sudanesiska paramilitären RSF avancerar allt närmare Port Sudan vid Röda havet där regeringsstyrkorna har sitt högkvarter. De kan också bli en bricka i spelet då Egypten ställt sig på regeringsstyrkornas sida medan det finns starka indikationer på att Förenade arabemiraten stöttar RSF.

Vägrar mötas

Till detta kommer flera andra länders roller och intressen. Somalia har i år skrivit ett avtal med Turkiet som ska hjälpa det afrikanska landet att skydda kusten från yttre angrepp. Den turkiska regeringen försöker medla mellan Etiopien och Somalia – hittills utan framgång. Förenade arabemiraten har i sin tur investerat stora belopp i modernisering av hamnen Berbera i Somaliland, som Abiy Ahmed hoppas använda, och har därigenom inflytande över Etiopien. Andra länder som kan komma att dras in är Iran, Saudiarabien och Jemen som har starkt intresse av situationen i Adenviken. Även USA, Kina, Ryssland och Frankrike är närvarande i området.

Ett nytt krig på Afrikas horn skulle kunna bli katastrofalt, när nationer med välutrustade styrkor ställs mot varandra i en region präglad av etniska och religiösa konflikter och med internationella uppbackare. Nästa samtalsrunda med Turkiet väntas senare i september. Men stämningen är usel – de etiopiska och somaliska utrikesministrarna ska inte ens sitta i samma rum.