”Israels 11 september” öppnar nytt historiskt kapitel

Isabell Schierenbeck ser tre skäl till att Hamas valde att slå till just nu. För det första kan islamiströrelsen ha uppfattat det som om Israels säkerhet är försvagad på grund av de stora protester som pågått en längre tid mot regeringens planer på att reformera rättssystemet – och urholka det enligt kritikerna. I samband med det har regeringskritiska reservister valt att inte lista sig som tillgängliga för militären. Ett annat skäl kan vara närmandet som pågått en tid mellan Israel och olika arabstater – bland annat Marocko, Förenade arabemiraten och nu senast USA-ledda förhandlingar med Saudiarabien om ett normaliseringsavtal.

– Det har mött stark kritik från palestinska organisationer, som påpekat att situationen för palestinierna och frågan om en palestinsk stat inte har lyfts in i de förhandlingarna. Att få tillbaka Palestinafrågan på den här regionala arenan skulle vara en anledning till att Hamas väljer att agera väldigt kraftfullt nu, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och gästprofessor på Hebreiska universitetet i Jerusalem.

Det tredje skälet, säger hon, är att det sannolikt är ett sätt för Iran, som stöder Hamas, att positionera sig gentemot sin rival Saudiarabien och i relation till USA. Enligt uppgifter i den amerikanska tidningen Wall Street Journal var den iranska regimen inblandad i planeringen av operationen.

Företrädare för Hamas säger också att man har fått stöd från Iran och anger ett ytterligare skäl till attacken: ett svar på det ökande våldet från judiska bosättare på Västbanken mot den palestinska befolkningen där.

Palestinier kör en civil israel (insvept i vitt) som kidnappats in i Gazaremsan. Över 100 israeler uppges ha tagits som gisslan. Foto: Hatem Ali/AP/TT

Overträffad attack

Svaret från Israel är och kommer att bli extremt kraftfullt, särskilt som att attacken var och är så mycket mer än de raketbeskjutningar från Gazaremsan som Hamas brukar ägna sig åt, säger Schierenbeck.

– Man måste ta med i beräkningen att Hamas har gått in i flera städer och byar en bra bit in i södra Israel, skjutit ihjäl ett stort antal civila i deras hem och bilar och på en musikfestival, och dessutom tagit med sig fler än 100 civila och soldater som gisslan. Det gör att svaret kommer att bli ännu mycket kraftigare än det vi har sett tidigare.

– Det finns ingen möjlighet för Israel i det här läget att gå med på vapenvila i ett tidigt skede. Målet är att ta bort Hamas ledning och det finns till och med de i Israel i dag som talar om en återockupation av Gazaremsan. (Israel lämnade området 2005, reds anm.)

Attacken mot Israel lär få stora konsekvenser, säger Isabell Schierenbeck. Foto: Göteborgs universitet.

Omfattande bombningar under lång tid lär vänta, och det kan bli fråga om att sätta in marktrupper.

– Det går en chockvåg genom Israel nu och många pratar om detta som landets nine-eleven, att det här kommer att förändra Israel i grunden, och Israels förhållande till omgivande stater och inte minst till Hamas, säger Isabell Schierenbeck.

Netanyahu ansatt

Hon tror att vi nu ser ett nytt kapitel i Israels historia.

– Det finns likheter med yom kippur-kriget (även kallat oktoberkriget, reds anm). Även det ägde rum på en högtid, yom kippur, och hade det här överraskningsmomentet i attacken.

I det fallet gick en allians av arabländer till attack mot Israel den 6 oktober 1973 – Hamas anföll dagen efter 50-årsdagen av det anfallet.

Eftersom det denna gång rör sig om storskalig terror en bra bit in i Israel, och med många civila dödsoffer, jämförs den också alltmer med 11 septemberattacken mot USA 2001, som förändrade den amerikanska säkerhetsdoktrinen i grunden.

– Attacken kommer att få stora, långsiktiga konsekvenser och förändra säkerhetstänkandet i Israel, säger Schierenbeck.

Kritikstorm. Premiärminister Benjamin Netanyahu får det svårt både på kort och lång sikt. Foto: Abir Sultan/AP/TT

Hon lägger till att händelserna även slår mot möjligheten att något slags process i förhandlingarna med palestinierna skulle kunna ta fart igen, en fråga som har varit död sedan långt tillbaka.

Vad gäller styret i Israel är premiärminister Benjamin Netanyahu sedan tidigare hårt ansatt. Demonstrationer har rasat en längre tid mot regeringens reformer av rättssystemet, som kritikerna anser är ett angrepp på rättsstaten för egna syften. Den högerpopulistiske regeringschefen är också föremål för en rättsprocess där han misstänks för korruption.

Extremt hård kritik

Ändå sitter han kvar – hittills.

– Många anser att Netanyahu har kunnat sitta kvar för att han framför allt har garanterat israelerna två saker: god ekonomi och mycket hög säkerhet.

Men nu regerar Netanyahu i en koalition med bland andra högerextrema religiösa sionister, som hårt driver frågan om annektering av Västbanken, liksom reformeringen av rättssystemet som tidigare nämnts.

Netanyahu har nu stora problem både på kort och lång sikt, säger Schierenbeck.

Hans koalitionspartner anses inte kompetenta, har inte gjort militärtjänst och det finns en stor förtroendeklyfta mellan den militära ledningen och regeringen. En samlingsregering med de stora oppositionsledarna kan tillföra kompetens och minska klyftan, säger Schierenbeck.

Bombningarna över Gazaremsan är omfattande och lär pågå länge. Foto: Adel Hana/AP/TT

På lång sikt kommer premiärministern att utmanas av de omfattande utredningar som kommer att granska vad som har gått fel.

– Netanyahu kommer att lägga ansvaret på den militära ledningen, underrättelse- och säkerhetstjänsten, men huruvida han kommer att lyckas med detta är svårt att säga, säger Schierenbeck.

– Kritiken i Israel är extremt stor redan nu om hur detta kunde hända. Var fanns militären? Vad gjorde underrättelsetjänsten? Varför har ingen sett detta komma? Jag har svårt att se hur Netanyahu ska kunna ta sig ur detta, men samtidigt är han en oerhört skicklig politiker som ju har lyckats manövrera sig ur det mesta.

Låg spridningsrisk

Trots uppgifter om iransk inblandning tror Schierenbeck inte på någon större utvidgning av konflikten. Irans och Hamas allierade Hizbollah har visserligen avfyrat en del raketer, men det inrikespolitiska läget i Libanon gör det svårt för rörelsen att gå in mer aktivt.

– Då hade man nog också gjort det vid det här laget, säger Schierenbeck.

I Syrien finns iranska baser, men där håller till exempel Assadregimens allierade Ryssland troligen emot.

Den största risken är på det andra palestinska området – Västbanken – där Hamas har uppmanat till uppror. Israel har därför gripit en rad av den militanta islamiströrelsens medlemmar där och mobiliserat längs gränsen.

Att Hamas så tydligt riktat in sig mot många civila, som här i Sderot i södra Israel, väcker starka reaktioner. Foto: Ohad Zwigenberg/AP/TT

Andra regionala makter som Egypten och Saudiarabien har heller inget intresse av ett storkrig i regionen, bedömer Schierenbeck. I många arabländer är ledarna många gånger Israelkritiska utåt och stödjer i sin retorik palestiniernas rätt till en egen stat, eftersom de vet att det går hem hos den egna befolkningen, men de driver egentligen inte den frågan sedan länge, anser hon.

– Arabländernas uttalanden nu låter ungefär likadant som de från de europeiska ledarna.

Av samma skäl tror Schierenbeck inte heller att det omtalade närmandet som har skett en tid mellan Israel och Saudiarabien under amerikansk överinseende kommer att påverkas, åtminstone inte på längre sikt.

Sympatier för Israel

En del av det vi ser nu, anser hon, är också en följd av rivaliteten om makten på de palestinska områdena, mellan framför allt Hamas, som styr i Gaza, och Palestinska myndigheten, med säte i Ramallah på Västbanken.

– Palestinska myndigheten är helt irrelevant och har varit det en länge tid, säger Schierenbeck.

Att palestinier stödjer Hamas har mycket att göra med Palestinska myndighetens inkompetens och korruption, påpekar hon.

Israels flagga lyser upp den brittiske premiärministerns kansli 10 Downing Street i London. Den israeliska sidan får ovanligt starka officiella sympatier. Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT

Den palestinsk-israeliska konflikten präglas inte bara av oförsonlighet mellan de båda huvudkontrahenterna. I internationell opinion är sympatierna ofta grundmurade sedan gammalt. Men här kan något vara på väg att hända, åtminstone i de politiska ledarskikten, tror Schierenbeck.

– När Hamas går in och medvetet riktar in sig på civila kan det innebära en skillnad, och det tycker jag också att vi har sett. Västländer brukar säga att Israel har rätt att försvara sig i samband med raketbeskjutning från Hamas, men inte som vi har sett nu att man lyser upp den israeliska flaggan i centrum i storstäder.

Ju fler brutala bilder som sprids och ju mer det kommer fram vad som har skett i södra Israel, desto mer kan nog Hamas attack ses som något som skiljer sig från tidigare operationer, och sympatierna öka för den israeliska sidan, tror hon.