Fördjupning: Rättsprocesserna mot Donald Trump

En rad brottsanklagelser har riktats mot den före detta presidenten Donald Trump. Han blev historisk när en domstol i New York i maj 2024 fann att han gjort sig skyldig till bedrägeri – ingen tidigare sittande eller före detta president har fällts i ett brottsmål.

Ytterligare tre brottmål har väckts mot Trump. Två av dem gäller försöken att påverka resultatet efter presidentvalet 2020 och fuska till sig segern. Det tredje gäller hantering av hemligstämplade dokument. Dessutom har Trump fällts i civilrättsliga mål, i ett fall gällande bedrägeri och i ett annat som gäller förtal och sexuella övergrepp.

Här följer en redogörelse för de olika målen:

Delstaten New York: brott mot bokföringslagen
Delstatsåklagaren (attorney general of New York) Letitia James i New York väckte i september 2022 ett civilt åtal gällande bedrägeri mot Donald Trump, hans vuxna barn och personer som arbetat för Trump Organization. De anklagades för att under flera år ha presenterat olika värderingar av bolagets fastigheter för skattemyndigheter respektive potentiella långivare och skattemyndigheter – för att säkra låga skatter respektive goda låne- och försäkringsvillkor. Rättegången pågick inleddes i oktober 2023 och i februari 2024 dömdes Trump att betala 355 miljoner dollar plus ränta – sammanlagt 464 miljoner dollar – i böter. Bötesbeloppet skulle innebära ett stort avbräck även för en miljardär som Trump. Under den fortsatta rättsprocessen måste böterna sättas in på ett domstolskonto, och en månad efter det att domen föll tvingades Trump erkänna att han inte lyckats säkra det gigantiska beloppet. Därpå gav en appellationsdomstol honom ett visst anstånd, och den 25 mars kunde han betala in det lägre beloppet 175 miljoner dollar. Trump har överklagat domen.

New York City: förtal och sexuellt övergrepp
I ett annat civilrättsligt mål i New York City fälldes Trump av en enig jury i maj 2023 för sexuellt övergrepp och förtal, och dömdes att betala 5 miljoner dollar i skadestånd. Åtalet väcktes 2019 av skribenten E Jean Carroll som skrivit om att Trump begått ett övergrepp i en provhytt på ett varuhus på 1990-talet, något som han kallat lögn. Hon stämde honom då för förtal. Då Trump fortsatte att uttala sig i frågan efter den första rättegången åtalade Carrol honom på nytt för förtal, och han dömdes i januari 2024 att betala ytterligare drygt 83 miljoner dollar i skadestånd. Trump har överklagat båda domar.

New York City: brottmål om hyschpengar
Distriktsåklagaren Alvin Bragg i Manhattan blir i mars 2023 först med att öppna ett brottmål mot Donald Trump – och mot någon sittande eller före detta president – när han anklagar honom för bokföringsbrott i New York. Anklagelserna gäller ”hyschpengar”, utbetalningar till två kvinnor för att få dem att hålla tyst om påstådda sexuella relationer, och förfalskning av bokföringsuppgifter som rör de utbetalningarna. Det ena fallet gäller den tidigare Playboymodellen Karen McDougal som ska ha fått 150 000 dollar via skvallertidningen National Enquirer för att hålla tyst om en påstådd affär med Trump. Mest uppmärksammad är dock en utbetalning på 130 000 dollar till en porrskådespelerska som kallar sig Stormy Daniels, före valet 2016. Utbetalningen ska ha gått via hans dåvarande advokat Michael Cohen. Det blev historiskt också när Trump den 30 maj 2024 fälldes på samtliga 34 åtalspunkter, efter en sex veckor lång rättegång. Juryn var enhällig. Straffet skulle meddelas den 11 juli men när Högsta domstolen i ett utslag den 1 juli slog fast att en president har immunitet för vissa handlingar sköts beslutet upp till den 18 september.

Federalt brottmål: hantering av hemligstämplade dokument
Justitiedepartementet via åklagaren Jack Smith blev i juni 2023 först med att åtala Trump – eller någon tidigare eller sittande president – för ett federalt brott. I augusti 2022 hade den federala polisen FBI genomfört en razzia mot presidentens bostad Mar-a-Lago i Florida, med anledning av misstankar om att han tagit med sig hemligstämplade dokument dit när han lämnade Vita huset. Expresidenten anklagades sedan för konspiration och brott mot spionerilagar med anledning av sin hantering av de säkerhetsklassade dokumenten, och för hindrande av rättvisan då han vägrade lämna dem ifrån sig. Sedan den planerade rättegången senarelagts flera gånger sköt domaren Aileen Cannon i maj 2024 upp den på obestämd tid och i juli beordrade hon att åtalet helt läggs ned. Domarens beslut kan komma att överklagas.

Georgia: försök att påverka valresultatet
Georgia åtalade i augusti 2023 Trump och ytterligare 18 personer för försök att påverka valresultatet i delstaten i presidentvalet 2020. Bland de medåtalade fanns hans advokater John Eastman och Rudy Giuliani och den tidigare stabschefen i Vita huset Mark Meadows. När Trump i början av september inställde sig i domstolen i Atlanta för att delges de 13 åtalspunkterna betalade han en borgenssumma på 200 000 dollar för att förbli på fri fot. Han fotograferades också av polisen – och därmed togs ett mugshot  av en expresident för första gången. Trump valde att själv dela bilden i sociala medier och tre dagar senare rapporterade hans kampanjstab att över 7 miljoner dollar kommit in sedan den offentliggjordes.

Federalt brottmål: försök att påverka valresultatet
En åtalsjury väckte i augusti 2023 ett federalt åtal mot Donald Trump för hans försök att hålla sig kvar vid makten efter valförlusten 2020. Också här har åtalet väckts av justitiedepartementet och åklagaren Jack Smith. Rättegången skulle ha inletts i mars 2024 men sköts upp medan Högsta domstolen (HD) prövade frågan om expresidentens immunitet. Den 1 juli slog HD fast att han är immun mot åtal för handlingar han utfört i sitt ämbete, men inte för privata handlingar. Det är nu upp till lägre domstolar att avgöra vilka handlingar som är åtalbara. Precis som i målet med hemligstämplade dokument är tiden här en avgörande faktor: om Trump tillträder som president i januari 2025 lär det inte bli några åtal alls.

I mer än 30 delstater har mål också väckts om att diskvalificera Trump från att ställa upp i valet 2024, i enlighet med en tolkning av det 14:e tillägget till författningen. Tillägget säger att den som deltagit i uppror mot staten inte får inneha offentliga ämbeten. Högsta domstolen slog dock i mars 2024 fast att Trump inte kan stängas av.