Östtimor – Naturtillgångar, energi och miljö

Östtimors viktigaste naturtillgångar är de olje- och fossilgasreserver som finns ute i Timorsjön, som skiljer landet från Australien. Östtimor är ett av de länder i världen som är mest beroende av fossila energislag.

Marken i Östtimor är mineralfattig, men marmor bryts och det finns små förekomster av silver, mangan, guld, koppar och gips.

Produktionen av olja och fossilgas (naturgas) inleddes i liten skala 2001. Intäkterna ökade därefter snabbt och 2005 inrättade regeringen en oljefond efter norskt mönster för att se till att pengarna också kommer framtida generationer till del.

Östtimor har enligt ett avtal med Australien rätt till 90 procent av inkomsterna från fälten i en havszon närmast Östtimor. Övriga 10 procent i zonen tillfaller Australien. Förhandlingarna om vinsten från fälten i en havszon längre ut, däribland de stora fälten Greater Sunrise och Bayu-Undan, blev långa och hårda. Först 2006 skrevs ett avtal mellan Australien och Östtimor om att bordlägga konflikten och dela intäkterna i den zonen lika i 50 år. Men när läckta hemliga dokument visade att Australien hade använt sig av telefonavlyssning under förhandlingarna, vände sig Östtimor 2013 till FN:s internationella domstol i Haag (ICJ) för att försöka få avtalet ogiltigförklarat, vilket skedde 2017. Ett nytt avtal om gränsdragningen undertecknades 2018 och året därpå enades länderna om att ge Östtimor rätten till minst 70 procent av inkomsterna från fälten längre ut.

Ett problem är att oljan i de inre fälten är på upphällningen och att produktionen i de yttre fälten inte har kommit i gång ordentligt än.

En annan utmaning är att det krävs enorma investeringar för att utveckla olje- och fossilgasproduktionen. Östtimor har inget eget raffinaderi och inte heller möjlighet att ta emot fossilgas på egen mark. Gasen transporteras i stället i flytande form till Australien, varifrån den skeppas vidare. Flera utländska oljebolag deltar i utvinningen av Östtimors olje- och gastillgångar.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Av den energi som förbrukas i Östtimor kommer 92 procent från olja och 8 procent från förnybara energikällor. Bland de senare dominerar biomassa stort. Mindre än 1 procent av energin alstras ur vattenkraft.

Nästan all elektricitet utvinns i kraftverk drivna av importerad diesel. En utbyggnad av vattenkraft pågår men den är ännu i sin linda. Det första vattenkraftverket stod klart i slutet av 2000-talets första årtionde. Småskaliga satsningar görs också på solenergi och vindkraft. En mycket begränsad andel av elektriciteten utvinns ur vattenkraft och solenergi.

Elförsörjningen drabbades hårt av våldsvågen 1999 (se Modern historia) och ännu 2010 hade färre än fyra av tio invånare tillgång till elektricitet. Tio år senare hade i stort sett alla östtimorianer tillgång till elektricitet.

KLIMAT OCH MILJÖ

Östtimor har problem med stora utsläpp av växthusgaser på grund av beroendet av fossila energislag. Globalt hamnar Östtimor bland den fjärdedel länder som släpper ut allra mest klimatskadliga gaser totalt sett. Om man tar hänsyn till invånarantalet placerar sig Östtimor bättre, ungefär i mitten bland världens länder om man räknar utsläpp per invånare.

Om man jämför Östtimor med de tio länderna i den sydöstasiatiska samarbetsorganisationen Asean, där Östtimor har observatörsstatus, placerar sig Östtimor klart sämre än samtliga medlemsländer sett till totalt utsläpp av växthusgaser. Räknat per invånare ligger dock Filippinerna, Myanmar, Indonesien och Laos sämre till än Östtimor.

Östtimor hade låga utsläpp av växthusgaser fram till millennieskiftet då gas- och oljeutvinningen inleddes. Därefter ökade utsläppen snabbt fram till 2010 då kurvan vände nedåt.

Klimatutmaningar

Östtimor placeras ungefär i mitten bland världens länder i klimatanpassningsindexet ND-Gain, som bedömer ländernas sårbarhet inför klimatförändringarnas negativa effekter samt hur redo de är att möta utmaningarna (se hela listan här). I en jämförelse med övriga sydöstasiatiska länder hamnar Östtimor ungefär i mitten.

Östtimor har en bergig terräng som gör stora delar av landytan sårbar för jordförstöring och jordskred vid häftiga regn. Risken för skyfall, jordförstöring och jordskred bedöms bli högre ju längre klimatförändringarna framskrider. Östtimor är också utsatt för torka, cykloner (kraftiga tropiska oväder) och tsunami (vid jordbävningar) – faror som bedöms bli vanligare med den globala uppvärmningen.

Övriga miljöproblem

Det är ont om lättavverkad skog och skogsbruket är outvecklat. Under kolonialtiden högg portugiserna ned mycket skog, men återplantering pågår. Handel med sandelträ tros kunna ge goda inkomster i framtiden. Förekomsten av svedjebruk utgör ett problem, eftersom det leder till jordförstörelse och utveckling av rök som är farlig för hälsan.

Om våra källor