Konflikten i Tigray

Hösten 2020 bröt ett inbördeskrig ut mellan den tigreanska rörelsen TPLF och dess gamla allierade i centralregeringen i Addis Abeba. En tids maktkamp hade dessförinnan lett till att TPLF-styret i Tigray inte längre erkände centralregeringens auktoritet över delstaten. Snart drogs även grannlandet Eritrea och milis från delstaten Amhara in i konflikten. Så många som 600 000 människor kan ha mist livet innan fred slöts två år senare.

Nedan följer en kort summering av konflikten.
För mer information läs: Konflikten i Tigray – fördjupning.

Konflikten i den nordliga delstaten Tigray har sitt ursprung i ett maktskifte i Etiopien 2018 då Abiy Ahmed Ali, från majoritetsfolket oromo, valdes till premiärminister. Abiys politiska vision om att förändra landets etniskt baserade politiska system mötte motstånd från ledarna för den folkgrupp som kanske gynnats mest av systemet: tigreanerna och deras parti Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).

Maktkampen ledde till en brytning mellan TPLF-styret i Tigray och centralregeringen i Addis Abeba. Sedan TPLF-trogna styrkor hade attackerat två militärbaser i Tigray gick etiopisk militär till offensiv för att återta kontrollen över området.

Eritrea som sedan gammalt ser TPLF som en fiende ingrep på Etiopiens sida. Det gjorde även milis från granndelstaten i söder, Amhara, som gör anspråk på västra Tigray. Striderna böljade fram och tillbaka under ett par år. Flyktingströmmar uppstod och alla krigförande parter gjorde sig skyldiga till övergrepp mot civilbefolkningen. När regeringsstyrkorna isolerade Tigray från omvärlden för att tvinga TPLF på knä uppstod matbrist och annan nöd bland miljontals tigreaner.

Stora förluster för TPLF på slagfältet ledde till att ett fredsavtal kunde undertecknas hösten 2022. Vapenvila ingicks och en fredsprocess pågår i oväntat snabb takt.

Texten är uppdaterad/granskad 16 augusti 2023. Redaktör: Pia Daleke

Vill du veta mer om kriget i Tigray kan du även lyssna på dessa avsnitt av Utrikespolitiska institutets podd Utblick.