Lula i comeback mot hårt pressad Bolsonaro

Det är den 10 mars i år. Den karismatiske före detta fackföreningsledaren och tidigare presidenten Luiz Inázio ”Lula” da Silva har kallat till presskonferens i metallfackets lokaler. Platsen är historisk. Det var i samma förstad till den stora industristaden São Paulo som Lula startade sin fackliga karriär på 1970-talet och snabbt blev fackets ordförande. Och det var här som han sade adjö till sina sympatisörer innan han överlämnade sig till rättvisan i april 2018, dömd för korruption i den så kallade Lava Jato-härvan (se faktaruta).

Men nu är den 75-årige vänsterledaren återigen i det politiska rampljuset och utdelar en direkt attack mot president Bolsonaro, som liberaliserat vapenlagar och viftat bort pandemihotet:

– Människor behöver inte mer vapen utan vaccin och ett bättre liv.

Bakgrunden till presskonferensen var ett mycket oväntat domslut i Högsta domstolen två dagar tidigare, som innebar att tidigare korruptionsdomar mot Lula hävdes. Expresidentens gärningar har inte tillräckligt samband med målen om Lava Jato, slog en domare i HD fast (beslutet måste visserligen slutgiltigt fattas av hela HD, men väntas bli detsamma).

Målen mot Lula måste därmed tas om, men beslutet innebär att han har rätt att kandidera till nästa presidentval 2022 och en ny rättsprocess väntas pågå länge.

Detta förändrar i ett slag det politiska läget i ett land som är djupt plågat av en synnerligen svår coronapandemi och en allvarligt sargad ekonomi redan dessförinnan. För första gången sedan 2018, då den extrema högernationalisten Jair Bolsonaro vann presidentvalet, är hans makt på allvar hotad. Och enligt flera opinionsundersökningar inför presidentvalet 2018 hade Lula vunnit då om han fått ställa upp.

HD-beslutet är en del av en komplicerad rättsprocess mot Sergio Moro, den domare i Lava Jato-härvan som fällde expresidenten. Moro har därefter avslöjats med otillbörliga kontakter med målets åklagare och en politisk agenda mot Lula. Moros partiskhet bekräftades definitivt när han blev justitieminister i Bolsonaros regering 2019.

Gräver Bolsonaro sin egen grav? Protest i huvudstaden Brasília den 26 mars 2021 mot att 300 000 människor har dött i covid-19. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Samtidigt har HD avskaffat den särskilda enhet som drivit Lava Jato-rättegångarna och därmed avsevärt minskat rättssystemets kraft att bekämpa den politiska korruption som härvan visat på. Sedan 2014 har omkring 300 politiker och affärsmän dömts för mutor på mer än 70 miljarder svenska kronor. Bolsonaro har aktivt drivit på nedläggningen eftersom han själv känt sig hotad av ett korruptionsmål mot en av sina söner. Här har en ohelig allians uppstått med Lulas parti, som sett Lava Jato som en konspiration mot expresidenten. Det har heller aldrig erkänt sin egen avgörande roll i den omfattande politiska korruptionen där i stort sett alla partier är inblandade.

Vid den direktsända 2,5 timme långa presskonferensen visade Lula vilken skicklig politiker och internationell statsman han fortfarande är. Lula gjorde klart att de två stora utmaningarna för Brasilien nu är att få kontroll över pandemin och sätta fart på landets djupt nedgångna ekonomi.

Bolsonaro är känd för att totalt ha negligerat pandemins farlighet och har motarbetat delstatsguvernörernas smittskyddsåtgärder. Lula hänvisade på pressträffen flera gånger till sina nära kontakter med världsledare under sin presidenttid, och föreslog några dagar senare att USA:s och Frankrikes presidenter Joe Biden och Emmanuel Macron omedelbart borde sammankalla ett extra G7-möte om bekämpningen av pandemin i världen. Han bad också Biden dela med sig till Brasilien av USA:s väntade överskott av vaccin.

Det är ett helt annat budskap än det från Bolsonaro, som hävdat att ”Brasilien måste sluta att vara ett bögland och ta pandemin som en man”.

President Jair Bolsonaro poserar med maskoten för landets vaccinationskampanj. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Det politiska stödet för presidenten har varierat men brukar i mätningar ligga kring en tredjedel av valmanskåren. För att motverka de katastrofala effekter på människors ekonomi som pandemin hade infördes i april förra året ett speciellt krisstöd. Regeringens förslag till kongressen var att stödet skulle uppgå till motsvarande 500 kronor per vuxen person och månad, men oppositionen drev igenom en fördubbling, en ansenlig och helt avgörande förstärkning av familjernas ekonomi.

Oppositionens problem var att man inte lyckats föra ut till allmänheten att det var den som såg till att beloppet blev så stort. Istället tog Bolsonaro åt sig äran och hans popularitet steg speciellt i de fattiga nordöstra delarna där oppositionen traditionellt är stark. Presidenten förstod att detta var receptet för att behålla sitt ökade politiska stöd, och lyckades efter lång intern dragkamp i regeringen förlänga det, men med väsentligt reducerade belopp.

I kommunalvalet i november förra året stärkte flera av de många mitten-högerpartierna, som gemensamt kallas Centrão (mitten), sin ställning, och när talmän i kongressen skulle väljas i februari lyckades Bolsonaro ingå en överenskommelse med dessa partier och få sina kandidater valda. Det är dessa partier som hittills varit Bolsonaros skydd mot en riksrättsprocess om hans katastrofala hantering av pandemin. Oppositionen bland mitten- och vänsterpartierna – bland dem Lulas – har samtidigt sedan 2018 varit mycket splittrad i kampen mot Bolsonaro.

Den kraftiga smittspridningen, och de katastrofala bristerna på federala motåtgärder, har nu lett till ett opinionsläge där viktiga delar av den medelklass och det näringsliv som tidigare helhjärtat stöttat Bolsonaro på allvar har börjat ifrågasätta hans förmåga att leda landet.

Trängsel trots coronarestriktioner. Ipanemastranden i Rio de Janeiro i januari 2021. Foto: Bruna Prado/AP/TT

I slutet av mars förvärrades läget ytterligare för presidenten, som har hamnat ordentligt på defensiven. Sex ministrar avskedades, däribland utrikes- och försvarsministrarna. Den Trumpvänlige utrikesministern Ernesto Araújos avsättning har varit ett direkt krav från Centrão, där många kongressledamöter förespråkar en återgång till en traditionell alliansfri utrikespolitik. Försvarsministern Fernando Azevedo avsattes bland annat för att han motsatt sig Bolsonaros vilja att försvaret skulle förhindra delstatsguvernörernas åtgärder mot smittspridningen. Såväl armé- som marin- och flygvapenchefen markerade då sitt missnöje genom att kollektivt säga upp sig.  

Så när Lula nu kliver fram på den politiska scenen igen fyller han ett politiskt tomrum och skapar ökade förutsättningar för enighet hos oppositionen tack vare det stora stöd och den auktoritet han fortfarande besitter. Vid presskonferensen underströk Lula sin vilja att prata med alla delar av näringslivet och politiska ledare i kongressen av skiftande kulör. Detta var också hans styrka under sina två perioder som president 2003–2010 när Arbetarpartiet behövde stöd i kongressen för sina regeringsförslag.

Ingen festyra. På Sambadrome i Rio de Janeiro brukar karnevalsparaden dra fram. I år hade den ersatts med ett center för vaccinering. Foto: Bruna Prado/AP/TT

Inom oppositionen förs en diskussion om förutsättningarna att bilda bred politisk front mot Bolsonaro inför presidentvalet nästa år. Motståndet mot att göra överenskommelser med den politiska mitten är dock fortfarande stort bland vänsterpartierna, men med Lulas ledarskap finns förutsättningar att bryta denna ovilja. Samtidigt ska man inte negligera att det fortfarande finns ett starkt motstånd mot Lula och Arbetarpartiet i samhället. Den ekonomiska kris som startade 2012/2013 berodde på att luften på allvar gick ur den råvaruboom som var motorn i landets ekonomi. Vidare avslöjades genom Lava Jato den omfattande politiska korruptionen. Det ledde till växande motstånd och hat mot Arbetarpartiet, kraftigt underblåst av massmedier och andra opinionsbildare. En kraftig polarisering växte fram i samhället, som Bolsonaro skickligt utnyttjade i valrörelsen 2018.

Avgörande för möjligheterna att besegra Bolsonaro 2022 blir viljan hos Lula, Arbetarpartiet och den politiska oppositionen till vänster och i mitten att samlas. Det krävs ett brett gemensamt reformprogram med Lula som presidentkandidat och en vicepresidentkandidat med bred förankring i den politiska mitten. Det återstår att se om den förmågan finns hos de politiska ledarna i ett land som drabbats mycket hårt av pandemin, kraftig ekonomisk nedgång, växande klassklyftor och betydande politikerförakt underblåst av utbredd korruption.