USA:s stöd till Ukraina lär minska med tiden

I samband med att Ukrainakriget är på väg att övergå i år två har landet som bekant fått löfte om bland annat stridsvagnar och mängder av andra nya vapen från ett antal nationer, som Tyskland, USA och Sverige.

Samtidigt har det börjat höras röster som anser att det är dags att börja tala om förhandlingar, med syfte att nå vapenstillestånd eller ännu hellre fred. Förslag om detta framförs från rysk sida och från vissa bedömare i väst. Från det officiella Ukraina anförs att det inte är tid för vapenvila förrän alla ryska trupper drivits tillbaka till alla positioner före Kriminvasionen 2014.

I diskussionen är Ukraina och Ryssland de viktigaste aktörerna. En tredje aktör kommer också att vara av mycket stor vikt för när och under vilka villkor direkta förhandlingar kan inledas, nämligen USA. Washingtons roll kan komma att öka framöver, särskilt som det inte finns något gemensamt slutmål för kriget i väst, utom det allmänna att Ukraina inte får förlora.

Moskvas väpnade styrkor erövrade i början av den fullskaliga offensiven stora landområden, men redan efter ett antal veckor tvangs de retirera efter ukrainska motanfall. Den senaste tidens ryska krigföring, med robot- och drönarangrepp mot de ukrainska städerna, förstör infrastruktur och plågar civilbefolkningen, men lär inte lär leda till rysk seger.

Sannolikt dödläge

Båda parter satsar nu på att stärka sin militära slagkraft inför offensiver som de sannolikt kommer att försöka inleda under den första halvan av detta år. Förhoppningen i Ukraina, och i de länder som stöder Kiev, är att de ukrainska styrkorna då ska lyckas driva tillbaka ryssarna från så stora delar som möjligt av de delar som Moskva nu ockuperar. Ett tänkbart scenario är att Ukraina lyckas med detta – men att ryska förstärkningar gör det oerhört svårt att återerövra alla de landområden som Ryssland tog efter den 24 februari, och ännu svårare att ta tillbaka Krim.

Regeringen presenterar militärt stöd till Ukraina på en pressträff i januari 2023. Foto: Henrik Montgomery/TT

I den låsning som i det läget sannolikt uppstår mellan styrkorna på marken kommer tankarna på ett vapenstillestånd eller en förhandlingslösning att bli mer aktuella. Då kommer USA:s agerande att vara oerhört väsentligt. USA:s officiella inställning när det gäller utgången av kriget är att det är oacceptabelt att Ukraina förlorar och att dess självständighet måste bevaras.

Efter USA:s inledande tveksamhet till Kievs förmåga att stå emot den ryska militära maskinen har Washington successivt levererat alltmer avancerade vapen, såsom system för luftförsvar och raketartilleri. USA:s stöd under 2023 är budgeterat till motsvarade omkring 500 miljarder kronor, och supermaktens vapenleveranser utgör en mycket betydande del av dem från väst. Samtidigt är underrättelsesamarbetet mellan Washington och Kiev oerhört utvecklat under kriget vilket varit en förutsättning för Ukrainas framgångar. USA lär aldrig tidigare ha arbetat så nära underrättelsemässigt med någon icke Natomedlem under ett krig.

Biden vill ha förhandlingslösning?

Om det alltså uppstår ett läge där USA trycker på Ukraina för en förhandlingslösning skulle en kraftig minskning av vapen från Washington till Kiev allvarligt försvaga Ukrainas militära läge.

Under andra halvan av 2023 kommer det politiska klimatet i USA att gradvis förändras inför presidentvalet 2024. För Joe Biden som ser ut att försöka bli omvald kommer rimligen uppfattningen om Ukrainakriget att ändras. Biden kan i så fall väntas vilja hitta något slags förhandlad lösning eller ett vapenstillestånd som får slut på krigshandlingarna.

Förbundskansler Olaf Scholz vid en stridsvagn av modellen Leopard 2, som Tyskland länge tvekade om att leverera. Foto: Moritz Frankenberg/DPA via AP/TT

Det ligger i sakens natur att hans uppfattning om vad som är en acceptabel lösning på kriget inte överensstämmer med vad Ukraina anser. Fortsatta väpnade strider – särskilt om Ukraina redan återerövrat stora delar av vad som förlorats efter den 24 februari 2022 – är knappast i USA:s intresse i längden, inte minst eftersom risken för att kriget sprids riskerar att öka med tiden. Mycket talar för att trycket från USA mot Ukraina kommer att öka tydligt under andra halvåret 2023 för att nå vapenstillestånd eller fredsförhandling.

Det är också möjligt att om USA tydligt minskar sin hjälp till Ukraina kommer andra västländer att följa efter. Det är svårt att se hur Europas länder skulle kunna leverera tillräcklig militär hjälp till Ukraina utan USA för att Kiev skulle kunna vinna kriget även om de skulle vilja försöka ersätta Washington som leverantör. Det är i skrivande stund inte möjligt att avgöra hur sannolik en överenskommelse är, men något slags stopp på krigshandlingarna skulle i det läget troligen vara i president Bidens intresse.

Republikaner mindre benägna

Om försöken att nå ett slut på kriget enligt ovan skisserade scenario misslyckas finns i ett senare skede andra risker för den fortsatta amerikanska hjälpen till Ukraina. Till att börja med tar det militära stöd som beslutades om i slutet av 2022 successivt slut under de sista månaderna 2023. När en av kongressens kamrar, representanthuset, domineras av Republikanerna lär det inte bli lika lätt att få stöd i kongressen för ett omfattande nytt militärt stöd till Ukraina som det varit då både Vita huset och hela kongressen styrts av Demokraterna.

Om presidentvalet 2024 vinns av en republikan ökar sannolikheten ytterligare för att Vita huset inte är berett att längre stödja Ukraina med militär hjälp på tillnärmelsevis samma nivå som hittills.

Plakat med tack för stöd från USA, utanför Butja nära Kiev i januari 2023. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Flera politiska utvecklingsmöjligheter i USA kan med andra ord medföra ett slut på kriget som inte är önskvärt för många européer, som anser att Ryssland bör besegras i grunden för att undanröja risken för ny aggression från Kreml. Den politiska logiken i världens enda militära supermakt kan mycket väl kollidera med den strategiska logiken kring Ukrainakriget på ett sätt som leder till ett krigsslut där Ryssland fortsatt ockuperar delar av Ukraina och ryska befattningshavare inte straffas för sina krigsbrott.

Det som blir avgörande för vilka villkor som kommer att råda vid ett sådant krigsslut – eller möjligen en fryst konflikt – det är vilka militära framgångar som de ukrainska styrkorna kommer att få under 2023. Om västs övergripande mål med Ukrainakriget är att Kiev inte får förlora är fortsatta och kraftfulla leveranser av vapen oerhört betydelsefulla under detta år.