Sydafrika – Ekonomisk översikt

Omfattande mineraltillgångar har historiskt utgjort grunden för Sydafrikas ekonomi. Platina, guld, kol och diamanter har länge burit upp exporten. Även jordbruket är en viktig näringsgren. De senaste decennierna har tillverkningsindustrin, turism och informationssektorn vuxit starkt.

Sydafrika har en av Afrikas största och mest välutvecklade ekonomier men har upplevt stora svårigheter även efter att demokrati infördes och investerarna återvände efter att ha bojkottat landet under apartheidtiden. Landet klassas som ett övre medelinkomstland enligt Världsbankens klassificering som delar in världens länder i fyra olika inkomstkategorier (se alla länder i Afrika här).

Tillväxten har åkt berg- och dalbana under hela perioden men har i snitt legat närmare 2,8 procent om man bortser från två djupdykningar – under finanskrisen 2008 samt under första pandemiåret 2020, se diagram här. I mars 2024 konstaterade landets motsvarighet till SCB att Sydafrika undvikit recession med minska möjliga mariginal. Tillväxten var då 0,1 procent.

BNP per person har nästan fördubblats, även om dagens nivå är lägre än toppnoteringen 2011. Fördelningen av välståndet är alltjämt ett gigantiskt problem för den sydafrikanska ekonomin (se Sociala förhållanden).

Den främsta tillväxtsektorn är turismen. Tio procent av alla arbetstillfällen finns numera inom turistnäringen. Fram till coronapandemin, som bröt ut 2020, svarade turistsektorn för cirka 9 procent av BNP. Efter en kraftig nedgång under 2020–2021, visade siffrorna över antalet besökare 2022–2023 att återhämtningen gått hyfsat snabbt.

Social oro och minskad lönsamhet

Under 2010-talet präglades ekonomin av landets strukturella problem. Korruptionen växte i omfattning samtidigt som produktiviteten i industrin förblev låg. Den tidigare presidenten Jacob Zuma beskylls för att ha misskött och medvetet berett väg för utarmningen av flera statliga bolag.

Under 2012 pågick omfattande strejker i gruvindustrin och de spred sig till övriga delar av samhället. Flera kreditvärderingsinstitut sänkte landets kreditbetyg med hänvisning till politikernas oförmåga att ta itu med de sociala problemen. Randen föll i värde gentemot andra valutor och de utländska direktinvesteringarna minskade. 2010-talet kännetecknades också av omfattande strejker, hög inflation och svag ekonomisk tillväxt.

Lönsamheten för jordbruk, gruvor och industri har avtagit eftersom låga löner har fördröjt rationaliseringar och teknisk utveckling. Oklarheter kring den politiska utvecklingen i landet, där politiska röster höjts för förstatligande av gruvindustrin och en framtvingad omfördelning av privat ägande, har också försenat nödvändiga investeringar och lett till oro inom näringslivet.

Sedan apartheidssystemet avskaffades har många samhällsfunktioner helt eller delvis privatiserats och andelen jobb i den offentliga sektorn har minskat. Det har periodvis varit en uppslitande process med strejker och protester, bland annat under ledning av den fackliga landsorganisationen Cosatu. Privatiseringen har däremot inte nått de mest strategiska samhällsfunktionerna. Staten kontrollerar till exempel fortfarande det krisande elproducenten Eskom och transport- och oljeledningsbolaget Transnet.

Ett stort samhällsproblem, med mycket negativa konsekvenser för näringslivet, är så kallad load shedding det vill säga schemalagda elavbrott, som har införts eftersom det är brist på el (se Naturtillgångar, energi och miljö).

Den höga arbetslösheten, som brukar beräknas till cirka 30–35 procent, har tvingat in många i den informella sektorn. För fattiga sydafrikaner är det enda möjligheten att försörja sig. Denna skuggekonomi är en omdiskuterad men generellt sett accepterad del av samhället. För anställda sydafrikaner och egenföretagare finns en lönetröskel för när de måste börja betala inkomstskatt. Knappt 10 procent av befolkningen tjänar så mycket att de betalar inkomstskatt.

När president Cyril Ramaphosa kom till makten 2018 lovade han att vända den negativa trenden. Efter hans första mandatperiod syns fortfarande ingen ljusning.

Utrikeshandel

Sydafrika är starkt beroende av sin utrikeshandel och världsmarknadspriset på råvaror, i synnerhet metaller och mineral, har stor påverkan på landets ekonomi. Sedan 2012 råder underskott i handelsbalansen, det vill säga kostnaderna för importen överstiger intäkterna för exporten. I början av 2020 noterades det största underskottet någonsin.

Sydafrika är medlem i tullunionen för södra Afrika (Sacu) och har skrivit under och ratificerat et afrikanska frihandelsavtalet AFCFTA som trädde i kraft 2021.

Sydafrika har frihandelsavtal med EU, som bland annat köper mycket sydafrikanskt vin. Sydafrika ingår även i USA:s handelssamarbete med Afrika AGOA, och är USA:s största handelspartner på den afrikanska kontinenten.

Handeln med Kina har vuxit snabbt och gjort landet till Sydafrikas största exportmarknad. Därmed är Sydafrikas ekonomi starkt beroende av den ekonomiska utvecklingen i Kina. Även handeln inom den egna regionen har ökat kraftigt men där är volymerna små. Inom det regionala utvecklingssamarbetet SADC i södra Afrika finns ett frihandelsavtal.

Utmaningar på sikt

ANC-regeringens stora samhällsekonomiska utmaning är att bekämpa massfattigdomen och arbetslösheten samtidigt som näringslivet måste effektiviseras för att locka nya investerare. Faktorer som talar till Sydafrikas nackdel är politisk instabilitet, upplopp riktade mot afrikanska invandrare och den byråkrati som följer på reglerna för hur personalen ska vara sammansatt. Positiv särbehandling av svarta infördes i slutet av 1990-talet i ett försök att jämna ut de ekonomiska klyftorna i landet, men har på det stora hela inte uppnått målet.

Utländska företag väljer alltmer sällan Sydafrika som en språngbräda till övriga länder på kontinenten. Det blir vanligare att de i stället etablerar sig direkt i andra afrikanska länder där tillväxten är högre.

Landet finns med på det internationella organet FATF:s grå lista över länder som inte gör tillräckligt för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, men som aktivt arbetar med FATF för att förbättra situationen.

Om våra källor