Ukraina i skuggan av Trump

Förmodligen har Ukraina aldrig tidigare nämnts i så många rubriker av de stora internationella nyhetskanalerna som efter det att transkriberingen av telefonsamtalet mellan Trump och Zelenskyj publicerats. Trump anklagades för att ha pressat den ukrainske presidenten till att inleda en utredning om Joe Biden, Trumps potentiella motståndare i det kommande presidentvalet. Senare framkom även uppgifter om att Trump undanhållit utlovat finansiellt och militärt stöd till Ukraina i väntan på att Zelenskyj skulle inleda utredningen. Trump avböjde också Zelenskyjs förfrågningar om bilaterala möten, både före och efter samtalet. Zelenskyj har upprepade gånger sagt att ingen press har utgått från Trump, men att neka ett land i krig finansiellt stöd kan inte tolkas som något annat än påtryckningar.

”Tror du amerikaner bryr sig om Ukraina?”

I slutet på januari 2020 besökte den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo  Kiev – en stor politisk händelse för Ukraina som inte hade mottagit besök från så inflytelserika stater på länge. Inför besöket svarade Pompeo på en reporters fråga på en presskonferens om landet, med: ”tror du verkligen att amerikanerna bryr sig om Ukraina?”. Men svaret var inget politikerna i Ukraina låtsades om under tiden Pompeo hälsade på. Den uteblivna reaktionen förvånar inte, eftersom Ukraina är politiskt och ekonomiskt beroende av goda relationer med USA.

I skuggan av USA. Utrikesminister Mike Pompeo besökte president Zelenskyj mitt under riksrättsförhören, 31 januari 2020. Foto: Eftrem Lutatsky/AP/TT

Det är också Ukrainas politiska utsatthet som kan förklara Zelenskyjs angelägenhet om att upprätthålla Ukrainas neutrala attityd i Trump-skandalen och bilden av sig själv som Trumps stora anhängare. I det beryktade samtalet sade Zelenskyj  bland annat att Trump är en stor förebild för honom och att USA är en mer betydelsefull partner för Ukraina än EU. Specifikt anklagade han Angela Merkel och Emmanuel Macron för att slarva med sanktionerna mot Ryssland och att de inte ”gör tillräckligt mycket” för Ukraina.

Stödet från EU större än från USA

Reaktionerna inom EU har varit lågmälda men faktum är att EU sedan 2014 bidragit med nästan dubbelt så mycket finansiellt stöd som USA. Påståendet att USA är mer betydelsefullt för Ukraina än EU måste därför bero på något annat. Kanske har det att göra med att Ryssland sommaren 2019 fick komma tillbaka till Europarådets parlamentariska församling (PACE) där de förut hade avstängts för att markera fördömandet av den illegala annekteringen av Krim. Att den kursändringen lett till osäkerhet i Ukraina är förståeligt, med tanke på det pågående, ryskstödda kriget i i östra Ukraina.

Även på andra fronter fortsätter EU-länderna att bygga ut samarbetet med Ryssland som till exempel genom Nord Stream 2-projektet, en gasledning direkt från Ryssland till västra Europa. Förut användes en ledning genom Ukraina där tullavgifterna varit en viktig inkomstkälla som Ukraina nu riskerar gå miste om. Bortsett från den symboliska signalen samarbetet skickar, orsakar det också rejäl ekonomisk skada om Ukraina inte kompenseras av Ryssland och EU för de förlorade intäkterna.

Donald Trump friades i riksrättsprocessen från att ha pressat Ukrainas regering. Under hans tal till nationen dagen innan rev talmannen och den politiska motståndaren, demokraten Nancy Pelosi, sönder Trumps tal. Till vänster vicepresident Mike Pence. Foto: Patrik Semansky AP/TT

Zelenskyjs trovärdighet skadad

Ukraina saknar också en fungerande ekonomi och har återkommande rankats som det mest korrupta landet i Europa efter Ryssland, vilket lett till en avhållsam attityd bland utländska investerare. Bland Zelenskyjs viktigaste projekt är därför bekämpningen av korruptionen och att attrahera utländska investerare. Trump-skandalen har visserligen riktat uppmärksamhet mot Ukraina – men också mot korruptionen. Hur Zelenskyj än hävdar att dåliga nyheter är bättre än inga och framhäver de fantastiska relationerna till USA lär Trumps agerande inte ha bidragit till att öka Ukrainas attraktivitet bland investerare för ett land som redan hade dåligt rykte.

Att de ukrainska politikerna ändå är måna om relationerna till USA kan bero på landets konsekventa sanktioner mot Ryssland och att USA till skillnad från EU inte har några samarbetsprojekt med Ryssland – som Nord Stream 2.

Samtidigt är EU:s stöd till Ukraina stort och även EU upprätthåller konsekventa sanktioner mot Ryssland. Zelenskyjs kritik av EU måste också ses mot bakgrund av att Trump under samtalet var först ut med att påtala att EU inte hjälper Ukraina tillräckligt. Det är kanske inte rimligt att lägga allt för mycket i dessa ord, men det verkar onekligen som att Trump inte bara ville pressa Zelenskyj utan även EU – genom att förminska EU:s och överdriva USA:s betydelse för Ukraina. Samtalet kan ses som en hint till EU, att ta ett större finansiellt och militärt ansvar i konflikten i Ukraina. Det skulle i så fall inte vara första gången Trump kritiserar EU för att förhålla sig för passivt i militära frågor.

Kriget pågår alltjämt och EU har kvar sina sanktioner mot Ryssland. Här några ukrainska soldater nära Donetsk i december 2019. Foto: Patrik Semansky AP/TT

Kriget och matbristen oroar mest

Den 5 februari 2020 avgjordes riksrättsprocessen till förmån för Trump och trots att det ständigt dyker upp nya bevis om att han har satt press på Ukraina är han förmodligen den som lider minst av skandalen. Tvärtom verkar skandaler vara en del av Trumps politiska identitet. Men konsekvenserna för Ukraina – både inrikespolitiskt och vad gäller relationen till EU – är ovissa. Ukrainska medier, har inte gett telefonsamtalet och dess följder lika mycket uppmärksamhet som internationella medier. Ukraina är ett land i krig som ständigt konfronteras med hot utifrån. De största problemen är inte storpolitiska spel utan existentiella ting som tillgång till rent vatten, mat och rädslan för väpnade angrepp. Ett av Zelenskyjs största vallöften var att stoppa kriget i Donbas. Att hans uppmärksamhet nu istället riktas mot USA medan kriget fortfarande pågår kan vara en av anledningarna för att stödet för Zelenskyj sjunkit. Zelenskyjs föregångare Porosjenko förlorade väljarnas stöd på grund av sitt otillräckliga intresse för kriget i Donbas. Invånarna kände sig bortprioriterade. Zelenskyj satsade i valrörelsen mycket på inrikespolitik men riskerar nu att begå samma misstag som Porosjenko.

Ukraina har således problem som förtjänar mer uppmärksamhet än Trump. Den ekonomiska tillväxten har minskat jämfört med 2019 och trots Zelenskyjs omfattande reform av anti-korruptionsmekanismerna har Ukraina tappat två poäng i organisationen Transparency Internationals årliga bedömning av korruption i världens länder. Om investerare nu vänder Ukraina ryggen eller om EU inte stöttar Ukraina tillräckligt har Trump lyckats att försvaga både EU och Ukraina. För att förhindra detta måste Zelenskyj återgå till att fokusera på inrikespolitiska utmaningar, kriget och kampen mot korruption och få EU på Ukrainas sida, både i ord och handling.