Australien – Utrikeshandel

Traditionellt har Australiens export utgjorts av jordbruksvaror, men idag har också handeln med metaller och mineraler en stor betydelse. Australien är världens största exportör av järnmalm. Mest handel sker med Kina.

Fram till 1960-talet var Storbritannien och USA Australiens främsta handelspartner. Men tyngdpunkten i Australiens utrikeshandel har alltmer förskjutits från Europa och USA till Öst- och Sydöstasien. Medan EU och Nordamerika har byggt tullmurar mot inte minst jordbruksimport har de asiatiska marknaderna öppnats alltmer. Australien har samtidigt blivit mer exportinriktat genom en omstrukturering av näringslivet och genom en mer frihandelsvänlig politik. Australien har verkat internationellt för ökad frihandel, särskilt på jordbruksområdet, och tullarna på sådant som textilier, skor och kläder har sänkts.

Japan var länge den största handelspartnern och dit exporteras bland annat kött, ull, vete, stenkol, järnmalm, nickel och aluminium, men förstaplatsen har numera övertagits av Kina. Redan 2007 gick Kina om USA som det land Australien importerar mest ifrån. Efter långa förhandlingar ingick Kina och Australien ett frihandelsavtal år 2015. Samma år slöts även ett avtal med Japan. Stadigt växande marknader är också Sydkorea och Taiwan som bland annat köper järnmalm och kol. Även med Aseanländer som Singapore, Indonesien och Malaysia har handeln ökat kraftigt. Hösten 2008 enades Australien och Nya Zeeland om ett gemensamt frihandelsavtal med Asean. Våren 2019 undertecknade Indonesien och Australien ett bilateralt handelsavtal som innebär att Australien stegvis avskaffar alla importavgifter för indonesiska varor och Indonesien successivt slopar 94 procent av sina tullavgifter. Avtalet väntas öka handeln mellan de två länderna: Australien hoppas kunna exportera mer produkter från nötboskap och får, medan Indonesien vill sälja mer bilar, textilier, timmer, elektronik och medicinsk utrustning till grannlandet.

Med USA har Australien utkämpat en rad tvister om handelssubventioner och handelshinder. Den australiska importen från USA är långt större än exporten till den amerikanska marknaden. Ett frihandelsavtal trädde i kraft 2005 mellan de båda länderna.

Australien har under 2010-talet också varit involverat i förhandlingarna om två jättelika regionala frihandelssamarbeten, Trans-Pacific Partnership (TPP) och Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP). TPP undertecknades 2016 av USA och elva länder kring Stilla havet – däribland Japan, Australien och Kanada, men inte Kina. I sin ursprungliga form skulle TPP ha omfattat 40 procent av världsekonomin, men det havererade innan det trätt i kraft då USA drog sig ur efter Donald Trumps tillträde på presidentposten. De kvarvarande elva länderna, som gemensamt står för cirka 14 procent av världsekonomin, beslutade dock att hålla fast vid avtalet. Efter vissa justeringar skrev de i mars 2018 under TPP-11, eller CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Parthership). Avtalet innebär att tullar sänks mellan länderna och ska enligt förhoppningarna bidra till ökad tillväxt.

RCEP omfattar de tio Aseanländerna samt flera av Australiens främsta handelspartner: Nya Zeeland, Japan, Kina och Sydkorea. Även Indien deltog länge i förhandlingarna som inleddes 2012, men valde att dra sig ur 2019 av oro för konsekvenserna för inhemsk produktion. USA står utanför RCEP, som har setts som ett kinesiskt svar på det amerikanska TPP-initiativet. RCEP, som undertecknades i slutet av 2020 och trädde i kraft år 2022, omfattar nästan en tredjedel av världens befolkning och står för en lika stor andel av världens samlade BNP. 

Om våra källor