Maj 2024
Senaste händelser
-
Maj
-
Val i Katalonien stärker Sánchez i Madrid
Katalonien håller regionval, ett val som kan få återverkningar i rikspolitiken. Regionens separatistpartier förlorar sammantagna sin majoritetsställning i regionparlamentet. Den katalanska utlöparen av socialistpartiet PSOE, regionens största parti, får 42 av de 135 platserna, nio fler än i det senaste valet 2021. Partiet behöver visserligen göra upp med samarbetspartier för att ta över styret av Katalonien, men för Spaniens premiärminister Pedro Sánchez (PSOE) är resultatet ett styrkebesked. Det ger honom möjlighet att hävda att hans löften på riksplanet till separatister har tagit udden av de mest långtgående kraven från katalanskt håll: att Katalonien skulle avskiljas från Spanien och bli självständigt. Separatistledaren Carles Puigdemont, som har drivit kravet på självständighet, ser likafullt inte slaget som förlorat. Hans eget radikala parti Junts ökar i valet och han vill försöka bilda en regional minoritetsregering.
-
Amnestilag närmare genomförande trots veto
Senaten i det spanska parlamentetet lägger, på förslag av borgerliga PP, in veto mot den kontroversiella amnestilag som ska kunna göra att katalanska separatistledare slipper straff (se 14 mars 2024). De borgerliga oppositionspartierna har majoritet i kammaren, men det betyder inte att amnestilagen blockeras. Senaten har inte rätt att stoppa lagen, bara att föreslå ändringar i lagtexten eller veto mot lagförslaget. Amnestiförslaget återförs nu till underhuset, kongressen, där lagen väntas få slutligt klartecken av en majoritet av ledamöterna inom kort.
-
Regeringen kräver ursäkt av Argentinas president
Regeringen kräver en ”offentlig ursäkt” från president Argentinas president Javier Milei, sedan han kallat premiärminister Pedro Sánchez hustru Begoña Gómez ”en korrupt kvinna”. Madrid har redan kallat hem sin ambassadör i Buenos Aires på grund av Mileis uttalande som gjordes vid ett möte med ytterhögerledare i Madrid, organiserat av extremhögerpartiet Vox två dagar tidigare. Enligt utrikesminister José Manuel Albares är det oacceptabelt att en utländsk president förolämpar Spaniens regeringschef under ett besök i landet, något som ”bryter mot alla diplomatiska normer”. Men Argentina hävdar i stället att den spanska regeringen har förolämpat Javier Milei med sina uttalanden. Relationerna mellan de båda länderna har blivit alltmer ansträngda de senaste veckorna, med ömsesidiga anklagelser. Bland övriga deltagare på högermötet fanns också Italiens premiärminister Giorgia Meloni och den franska nationalistledaren Marin Le Pen.
-
Israel protesterar mot Palestinaerkännande
Spanien erkänner officiellt Palestina, i samordning med Norge och Irland. Inför beslutet, som aviserats i förväg, har Israel kallat hem sina ambassadörer från de tre länderna och framfört protester till deras diplomatiska sändebud på plats. Israel hävdar att erkännandena innebär att terrorism belönas. Till följd av att 1990-talets fredsprocess mellan Israel och palestinska PLO, som hade en tvåstatslösning som mål, havererade har den palestinska stat som började förberedas då inte bildats. Spanien, Norge och Irland framhåller att erkännandena bygger på att de accepterar gränser som rådde i praktiken före kriget 1967, med ett delat Jerusalem som huvudstad i båda länderna. Den palestinske presidenten Mahmud Abbas besöker Madrid i september, några dagar efter att den förste palestinske ambassadören överlämnar sitt kreditivbrev till kung Felipe.
-
Omstridd amnestilag antagen
Kongressen i det spanska parlamentet godkänner slutgiltigt amnestilagen som kommer att kunna ge straffrihet för den som förespråkat att regioner ska bryta sig ur Spanien. Partierna PSOE, Sumar, Podemos, katalanska Junts och ERC samt baskiska PNV och EH Bildu samlar 177 röster för lagen medan motståndarna PP, Vox, den kanariska koalitionen CC och UPN från Navarra får ihop 172 röster. Lagen kommer att publiceras bland statens kungörelser när kung Felipe har avslutat ett pågående statsbesök i El Salvador, men katalanska nationalister som ser striden vunnen deklarerar redan att de nu ställer in sig på nästa steg: att katalanerna ska få genomföra en laglig folkomröstning (till skillnad från den folkomröstning om självständighet som hölls i Katalonien 2017 men olagligförklarades).
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.