Samoa – Naturtillgångar, energi och miljö

Samoas viktigaste naturtillgång är den tropiska skogen som ger värdefullt timmer. Inhemsk vattenkraft och importerade oljeprodukter tillgodoser nästan hela landets energibehov. Samoa är utsatt för stigande havsvattennivåer och kraftigare oväder i spåren av klimatförändringarna.

Skogsbeståndet är hårt utsatt för orkaner, bränder och avverkning. Regeringen bedriver återplantering av skog och endast små mängder timmer exporteras.

Vid sidan av vattenkraft och importerade fossila bränslen täcks Samoas energiförsörjning till en betydligt mindre del av inhemskt framställd solenergi, vindkraft och biomassa. Elektriciteten, som ingår i energiförsörjningen, alstras ur vattenkraft och olja.

Samoas första vindkraftspark öppnades 2014 och två år senare invigdes i landet det största soldrivna kraftverket i Stilla havet. Det senare projektet är ett samarbete mellan Samoa och Nya Zeeland.

Samoa hör till de länder som släpper ut allra minst mängd växthusgaser i världen. Tar man hänsyn till invånarantalet ligger landet något sämre till. Jämfört med de andra länderna i Oceanien ligger Samoa ungefär i mittfältet, både vad det gäller total mängd växthusgaser och räknat per invånare.

Samoa har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) för hur åtagandena i Parisavtalet ska uppfyllas. Landet har däremot inte lämnat in någon långsiktig strategi (LTS) för sitt klimatarbete eller angett ett mål för när nettonollutsläpp ska vara uppnått. En målsättning i klimatplanen är att de sammanlagda utsläppen av växthusgaser ska minska med 26 procent till 2030 jämfört med 2007 års nivå.

Liksom de allra flesta småstater i Oceanien riskerar Samoa att drabbas av stigande havsvattennivåer och kraftigare oväder i spåren av klimatförändringarna. I klimatanpassningsindexet ND-Gain ligger dock Samoa bättre till än flera mer låglänta önationer i Stilla havet. Samoa placerar sig ungefär i mitten bland länderna i indexet (se hela listan här). ND-Gain mäter både hur utsatt ett land är för klimatförändringarna och hur väl förberett det är att möta dessa.

Om våra källor 

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0