Krisen i Tunisien – därför är demokratin i fara

5 november 2021

Efter den arabiska våren blev Tunisien en demokrati. Men sedan några månader tillbaka håller president Kaïs Saïed parlamentet stängt. Han säger att landet är i en sådan kris att han är berättigad utökad makt. Så hur ska det gå med folkstyret i Tunisien – ett land som ofta kallas arabvärldens enda demokrati?

Medverkande:
Linda El-Naggar, analytiker vid Utrikespolitiska institutet, med fokus på Nordafrika.
Karim Zakhour, forskare vid Stockholms universitet.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Utblick

En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Fler avsnitt

Mejla oss

Mejla oss dina önskemål och frågor!

Demokratins delar – om mätbarhet och kunskap

Poddavsnitt

Demokratin i världen är på tillbakagång. Med ett informationsflöde designat att väcka känslor snarare än att ge korrekt information, med växande stöd för populistiska rörelser och med allt större inflytande från ickedemokratiska stormakter i världspolitiken kanske det inte är så konstigt. Men varför är demokrati viktigt? Vad består den av? Går den att mäta? Och vad är det vi riskerar att förlora när demokratins motståndare vinner mark?

Lyssna här

Tunisien

Mer bakgrund

Tunisien vid Afrikas Medelhavskust har under olika epoker invaderats av fenicier, romare, araber, osmaner och fransmän. Landet som blev en självständig stat 1956 upplevde 2011 arabvärldens första genuint folkliga revolution. Revolter i andra länder följde, men Tunisien framstod snart som det enda exemplet där verklig demokratisering kom till stånd. Ett fungerande nytt system har ändå varit svårt att bygga upp och framtidstron hos den unga befolkningen tryter.

Läs här