Sommartider på UI

UI:s kundtjänst har sommartider från 8 juli till och med 11 augusti. Under denna period är telefonväxeln stängd och svar från info@ui.se kan dröja. Ingen leverans av fysiska produkter sker, och leveranstiden för fakturaköp är längre. Digitala produkter och tjänster betalade med kort levereras som vanligt. UI:s presstjänst har sommarstängt från 13 juli till och med 4 augusti. Läs mer här.

Historiemissbruk – När Ryssland gör historien till ett vapen
Foto: Alexander Zemlianichenko/AP

Historiemissbruk – När Ryssland gör historien till ett vapen

Innan Nazi-Tyskland vände sina vapen mot Sovjetunionen var Hitler och Stalin överens om hur de skulle dela upp Polen och Östeuropa mellan sig. Då sågs den polska officerskåren och den polska intelligentsian som ett problem av den röda ockupationsmakten och dess politbyrå. Det ledde till ett massmord i samma storleksordning som de allierades brandbombning av Dresden. I dag har händelsen åter blivit en del av den ryska regimens propaganda, där man avsäger sig all skuld för massmordet och skyller det på nazisterna. Men varför är det så viktigt för Ryssland att skriva om historien? Och vad spelar det för roll för fred och demokrati i Europa?

Medverkande: 

Martin Kragh, biträdande chef för Utrikespolitiska institutets Centrum för Östeuropastudier, seniorforskare vid UI.

Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg

Fördjupa dig

145636

Det svenska kärnvapenprogrammet – hemligheterna och vägen till nedrustning

Utblick

I augusti 1945 släpper USA två atombomber över Japan. Några månader tidigare har Tyskland kapitulerat uppdelningen av Europa mellan öst och väst har redan påbörjats. Omgärdat av nya hot, inkilat mellan USA:s allierade och Sovjet beslutar sig Sverige för att undersöka möjligheten att skaffa egna atomvapen. Så hur långt kom Sverige i sina försök? Varför lades atomvapenprogrammet ner? Och vad har Sverige för roll i internationell nedrustningsdiplomati i dag?

Lyssna här

145638

Geopolitik – lebensraum, Kjellén och historiens slut

Under 1900-talets början formulerade den svenska statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén sina tankar om staters organiska natur och behov av att expandera, allt i förhållande till sin plats på kartan och till sina grannar. Han kallade det för ”geopolitik”, en analys som vi använder än i dag och som ännu en gång blivit högaktuell. Men hur står sig den geopolitiska analysen i dag? Vad spelar det för roll vad vi har för utgångspunkt när vi ska beskriva relationerna mellan olika stater? Och kan Kjelléns idéer användas som ursäkt för att invadera sina grannar?

Lyssna här

Varukorg

Totalt 0